STORA HARRIE KYRKA

Kyrkogården
Den äldst bevarade kartan, där Stora Harrie kyrka finns redovisad, är en geometrisk avmätning från 1714. Den kvadratiska kyrkogården ligger i norra delen av kyrkbyn.
I samband med uppförandet av den nya kyrkan utvidgas kyrkogården 1851. Mark tas från den rivna prästgården norr om kyrkan, och ett järnstaket sätts upp kring kyrkogården. Kyrkogården regleras och får på tidstypiskt vis växtomgärdningar år 1902 efter länsträdgårdsmästare B Kjellsons förslag. Därefter utvidgas kyrkogården söderut vid två tillfällen, först 1920 efter Theodor Wåhlins ritningar, då ett område söder om
f d kyrkoherdebostället inkorporeras. Trädkransen runt kyrkogården kompletteras, och 1925 ersätts gjutjärnsstaketet på den gamla kyrkogårdens östra sida med en mur. En ytterligare utvidgning åt söder görs 1983 för att ge plats åt en minneslund.

Den gamla kyrkogården är på norra och västra sidan omgärdad av ett järnstaket, och mot landsvägen i öster av en putsad, kalkstensavtäckt naturstensmur. I norr, öster och väster finns en trädkrans av lind. I staketet står fem grindar, där den östra mot vägen och dubbelgrinden i väster fungerar som huvudentréer. Från den senare, som ligger i övergången mellan den äldre kyrkogården och 1920-talets utvidgning, strålar grusade huvud- och sidogångar till gravkvarteren och mot kyrkans västportal. Den mellersta kyrkogårdsdelen omges i öster, söder och väster av bokhäckar, medan avgränsning saknas mot den äldsta delen. Mot söder märks även några lindar, som är rester av den gamla trädkransen. I sydöstra hörnet finns ett lapidarium.

Samtliga gravkvarter i den gamla och mittersta delen av kyrkogården är täckta med singel. De enskilda gravplatserna är omgärdade av låga buxbom- eller ligusterhäckar, frånsett ett fåtal gravar som omgärdas av stenkanter eller järnstaket. De enskilda gravarnas växtlighet domineras av städsegröna växter.
Kyrkogårdens nyaste del, som utgör kyrkans minneslund och urngravplats, ligger längst i söder omgärdad av diverse buskplanteringar. En svängd gång, som ansluter till Wåhlins gångsystem, leder genom fem stycken gräsbesådda ellipsformade rum, som vart och ett har olika funktion och delvis olika karaktär. I det mittersta rummet finns en minnesplats med bänkar och en stor granitskål för snittblommor. Växtligheten är mycket rik med olika träd, buskar och perenner. Väster om minneslunden ligger kyrkans parkering och en ekonomibyggnad.

I stort sett samtliga gravar på kyrkogården är utförda av granit. Variationen är störst på gamla kyrkogården, medan den nyare delen har framför allt lägre, fabrikstillverkade gravar. Några tunna kalkstensgravar finns kvar från 1700-talet och 1800-talets första hälft, med en typiskt skånsk utformning med vinklat krönparti, huggen dekor och inskriptionsfält. Direkt väster om kyrkan finns två gravar tidiga 1800-talsgravar med en ovanlig utformning, utförda i vit marmor med huggen dekor och krönande kors.

Den vanligaste yrkesbeteckningen på gravarna är lantbrukare. Det förekommer också ett stort antal titlar knutna till hantverks- och industriyrken, däribland flera garvare och slaktare, vilket anknyter till industrietableringarna i Kävlinge vid 1800-talets slut.

Byggnader på kyrkogården
Ekonomibyggnaden på kyrkans parkering är uppförd av vitputsat tegel med tak av rött, falsat tegel och brunmålade fönster och dörrar. Fönsteröppningarna till
bisättningsrummet är rundbågiga och krönta av tegelvalv som skjuter ut från fasaderna. I byggnaden finns även förråd och handikapptoalett.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast)
opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Stora Harrie kyrkogård, Lottie Eriksson och Katarina Olsson (2007), Regionmuseet, Kristianstad
Underhållsplan för Stora Harrie kyrka 2010-06-01, ItArk Arkitektkontor AB (2010), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-3: Stora Harrie kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-08-15
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-08-15
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskaps-vard /kulturmiljoprogram/ oversiktliga-kommunbeskrivningar/ Pages/Kavlinge.aspx , Länsstyrelsen, hämtad 2014-08-15
http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17061, Svensk Biografiskt Lexikon, Riksarkivet, hämtad 2014-08-15.

Intervju med representanter från Kävlinge församling, möte 2014-08-25.

Se även beskrivning av Stora Harrie kyrkomiljö under Miljöer.

Kyrkogården
Den äldst bevarade kartan, där Stora Harrie kyrka finns redovisad, är en geometrisk avmätning från 1714. Den kvadratiska kyrkogården ligger i norra delen av kyrkbyn.
I samband med uppförandet av den nya kyrkan utvidgas kyrkogården 1851. Mark tas från den rivna prästgården norr om kyrkan, och ett järnstaket sätts upp kring kyrkogården. Kyrkogården regleras och får på tidstypiskt vis växtomgärdningar år 1902 efter länsträdgårdsmästare B Kjellsons förslag. Därefter utvidgas kyrkogården söderut vid två tillfällen, först 1920 efter Theodor Wåhlins ritningar, då ett område söder om
f d kyrkoherdebostället inkorporeras. Trädkransen runt kyrkogården kompletteras, och 1925 ersätts gjutjärnsstaketet på den gamla kyrkogårdens östra sida med en mur. En ytterligare utvidgning åt söder görs 1983 för att ge plats åt en minneslund.

Den gamla kyrkogården är på norra och västra sidan omgärdad av ett järnstaket, och mot landsvägen i öster av en putsad, kalkstensavtäckt naturstensmur. I norr, öster och väster finns en trädkrans av lind. I staketet står fem grindar, där den östra mot vägen och dubbelgrinden i väster fungerar som huvudentréer. Från den senare, som ligger i övergången mellan den äldre kyrkogården och 1920-talets utvidgning, strålar grusade huvud- och sidogångar till gravkvarteren och mot kyrkans västportal. Den mellersta kyrkogårdsdelen omges i öster, söder och väster av bokhäckar, medan avgränsning saknas mot den äldsta delen. Mot söder märks även några lindar, som är rester av den gamla trädkransen. I sydöstra hörnet finns ett lapidarium.

Samtliga gravkvarter i den gamla och mittersta delen av kyrkogården är täckta med singel. De enskilda gravplatserna är omgärdade av låga buxbom- eller ligusterhäckar, frånsett ett fåtal gravar som omgärdas av stenkanter eller järnstaket. De enskilda gravarnas växtlighet domineras av städsegröna växter.
Kyrkogårdens nyaste del, som utgör kyrkans minneslund och urngravplats, ligger längst i söder omgärdad av diverse buskplanteringar. En svängd gång, som ansluter till Wåhlins gångsystem, leder genom fem stycken gräsbesådda ellipsformade rum, som vart och ett har olika funktion och delvis olika karaktär. I det mittersta rummet finns en minnesplats med bänkar och en stor granitskål för snittblommor. Växtligheten är mycket rik med olika träd, buskar och perenner. Väster om minneslunden ligger kyrkans parkering och en ekonomibyggnad.

I stort sett samtliga gravar på kyrkogården är utförda av granit. Variationen är störst på gamla kyrkogården, medan den nyare delen har framför allt lägre, fabrikstillverkade gravar. Några tunna kalkstensgravar finns kvar från 1700-talet och 1800-talets första hälft, med en typiskt skånsk utformning med vinklat krönparti, huggen dekor och inskriptionsfält. Direkt väster om kyrkan finns två gravar tidiga 1800-talsgravar med en ovanlig utformning, utförda i vit marmor med huggen dekor och krönande kors.

Den vanligaste yrkesbeteckningen på gravarna är lantbrukare. Det förekommer också ett stort antal titlar knutna till hantverks- och industriyrken, däribland flera garvare och slaktare, vilket anknyter till industrietableringarna i Kävlinge vid 1800-talets slut.

Byggnader på kyrkogården
Ekonomibyggnaden på kyrkans parkering är uppförd av vitputsat tegel med tak av rött, falsat tegel och brunmålade fönster och dörrar. Fönsteröppningarna till
bisättningsrummet är rundbågiga och krönta av tegelvalv som skjuter ut från fasaderna. I byggnaden finns även förråd och handikapptoalett.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast)
opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Stora Harrie kyrkogård, Lottie Eriksson och Katarina Olsson (2007), Regionmuseet, Kristianstad
Underhållsplan för Stora Harrie kyrka 2010-06-01, ItArk Arkitektkontor AB (2010), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-3: Stora Harrie kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-08-15
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-08-15
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskaps-vard /kulturmiljoprogram/ oversiktliga-kommunbeskrivningar/ Pages/Kavlinge.aspx , Länsstyrelsen, hämtad 2014-08-15
http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17061, Svensk Biografiskt Lexikon, Riksarkivet, hämtad 2014-08-15.

Intervju med representanter från Kävlinge församling, möte 2014-08-25.

Se även beskrivning av Stora Harrie kyrkomiljö under Miljöer.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Uppförd 1851-52 efter ritningar av Carl Georg Brunius och ansluten till den äldre kyrkans torn, vilket förhöjdes. Byggmästare var akademimurmästaren Johan Stenberg.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med tvärskepp i öster, tresidigt avslutat korparti samt torn med huvudingång i väster. Separata ingångar även i korsarmarna. På tornets nordsida dessutom en ingång till tornets övervåning.

Uppförd av gråsten med dekorativa detaljer i tegel. Gråstensmurarna putsade och vitkalkade. Taken täckta med kopparplåt.

EXTERIÖR - Byggd enligt 1849 års ritning och oförändrad frånsett takmaterial och portar. Ingången till korpartiets ursprungliga sakristia är numera igenmurad.

INTERIÖR - Ursprungligen utförd enligt 1849 års ritningar med kryssvalv samt skärmvägg mellan kor och den bakomliggande sakristian. Numera är sakristian flyttad till norra korsarmen och altaret är indraget i östpartiet. Kyrkorummets nuvarande utformning och inredning är resultat av 1900-talets renoveringar (se nedan). Äldre detaljer är det ursprungliga altarkorset, nu placerat mot den nisch, som utgörs av den igensatt sakristiedörren, samt predikstolen, vilken dock moderniserades 1956, och orgelfasaden från 1856.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.