Glemmingebro kommunhus

Kommunhuset omgärdas idag till större delen av grönytor förutom i norr
där en grusad parkeringsyta är anlagd. Väster om byggnaden omgärdas
fastigheten med en häck, ett större buskage finns mitt på den i övrigt
öppna gräsytan. Trädgårdsytan vid bostadslägenheterna avgränsas mot
övriga ytor med ett lägre flätstängsel. Här finns en lekyta med
rutschkana och ett enstaka träd i söder. Från parkeringen i norr går en
plattsatt gång fram till huvudentrén i väster. Öster om byggnaden är det en öppen gräsyta som inte är inhägnad, en plattsatt ramp leder upp till den lokal som ursprungligen varit distriktssköterskemottagning.

Utemiljön har genom åren förenklats i det att en berså tagits ned. En del
ytor som kan ha varit lagda med ölandssten eller grus är idag lagda med
betongplattor. Parkeringsytorna har förändrats i förhållande till de som
planerades på 1958-års trädgårdsplan, se Kulturens kulturhistoriska
utredning från 2021. Kvadratiska betongplattor och asfaltsytor som
täcker marken på gången mellan Klockarevägen och huvudentrén skiljer
sig från ritningen och från de gängse materialvalen på 1950-talen.

Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Skåne, 2023-09-19, dnr 35063-2019.

Orten Glemmingebro har ursprung i den medeltida byn Glemminge som
dominerats av jordbruk. 1893 utvidgades järnvägssystemet på Österlen
med förbindelse mellan Ystad och Gärsnäs. Strax söder om byn
Glemminge placerades en station som fick namnet Glemmingebro vilket
därefter blev hela ortens namn.

Glemmingebro landskommun bildades genom sammanslagningar av
Glemminge, Ingelstorp, Bollerup, Tosterup och Övraby till en
storkommun vid kommunreformen år 1952. Vid denna tidpunkt
inrättades ett tillfälligt kommunkontor i en äldre bostadsfastighet. Ett
behov av mer ändamålsenliga lokaler uppstod snart därefter och 1955
togs därmed beslut om att bygga ett nytt kommunhus.
En arkitekttävling med tre deltagande arkitekter anordnades, det
vinnande förslaget togs fram av Simrishamns stadsarkitekt Gunnar
Camper. Hösten 1957 påbörjades uppförandet av det nya kommunhuset
och färdigställdes året därpå. Byggnad och inredning kostade 475 000
kronor att uppföra och det var den lokala byggmästaren August Nilsson
från Glemmingebro som fick uppdraget, verksam med egen
byggnadsfirma på orten sedan 1929.

Utöver de kommunala funktionerna kom byggnaden att även innehålla
bibliotek och distriktssköterskemottagning. Biblioteksfunktionen innebar
att byggnaden från start blev en angelägen plats för samtliga i
kommunen och däribland även barnen då barnboken som genre började
bli väl utvecklad vid tidpunkten. Distriktssköterskemottagningen var i
sin tur ett exempel på hur utbyggnaden av välfärd och offentlig sektor
sakta tog form. Särskild utbildning för distriktssköterskor i statlig regi
etablerades 1920 och under 1950-talet infördes lag på legitimation för
sköterskorna. Arbetsuppgifterna gällde upplysning och rådgivning kring
barnavård, bostadsvård, hälsovård och all sjukvård som kunde bedrivas i
hemmet.

Distriktsköterskornas arbete var självständigt men ändå vanligtvis
underställt provinsialläkaren. Sköterskorna skulle vara bosatta inom det
avgränsade sjukvårdsdistriktet för att skyndsamt kunna infinna sig hos
de sjuka, därav den speciellt inrättade bostaden i kommunhuset. Under
slutet av 1960-talet avskaffades provinsialläkarsystemet och
vårdcentraler inrättades, vilka då också blev distriktssköterskornas
arbetsplats.

Kommunhuset var i bruk fram till 1971 då Glemmingebro kommun
upplöstes och införlivades i Ystads kommun. Sedan denna tid har
byggnaden fungerat som medborgarhus. Benämningen medborgarhus
kunde kanske ha använts redan från byggnadens uppförande då
medborgarhus som företeelse växte fram under mitten av 1900-talet till
följd av att kommunernas åtaganden ökade liksom möjligheterna till
beskattning. Medborgarhusen speglar en tid då välfärdssamhället var
under utveckling. Verksamheter och samhällsengagemang som tidigare
pågått i föreningar som till exempel Folkets hus inkorporerades alltmer i
kommunernas verksamhet för att erbjuda invånarna kultur och
kvällskurser.

Den offentliga barnomsorgen byggdes även ut under perioden och ett
decennium efter att den kommunala verksamheten upphört i byggnaden
kom lägenheterna för vaktmästare och distriktssköterska att delvis
ändras för att efter 1983 rymma förskoleverksamhet.

Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Skåne, 2023-09-19, dnr 35063-2019.