Vänga kvarn och kraftverk

Vänga kvarn och tillhörande kraftverk får sin kraft från Säveån. Vänga ligger cirka 6 kilometer nordväst om Fristad och cirka 1,5 mil norr om Borås stad. Säveåns upprinnelse kommer från små vattendrag via Vänga mosse, förbi Vänga och ner till sjön Säven. Vänga kvarn är Säveåns första anläggning i en rad av kvarnar, sågar och kraftverk ner till utloppet i Göta älv vid Tingstadstunneln i Göteborg.

Nuvarande Vänga kvarn uppfördes 1860. Den har sedan dess genomgått ett antal om- och tillbyggnader. Kvarnen är fortfarande i drift och inrymmer ett mindre kraftverk. I kvarnen bedrivs även kaféverksamhet.

Bebyggelsen i det lilla samhället Vänga är relativt högt belägen och omringar den cirka 10 hektar stora kvarndammen Vänga damm. Dammens vattenspegel hamnar på så sätt i blickfånget från såväl den kringliggande bostadsbebyggelsen som från Vänga kyrka med tillhörande kyrkogård.

Dammen är en enkelt utformad överfallsdamm av armerad betong. Totalt finns fyra utskovsluckor två träluckor och två stålluckor. Stålluckor leder till en ålkista. En av träluckorna är en spettlucka till kraftverkets intagskanal. Utöver denna finns en spettlucka till den delvis igenlagda vattenfåran som utgjorde kraftförsörjningen till en såg som tidigare låg här. Av sågen återstår idag endast några stenfundament.

Nedströms dammen finns en bro med brofästen av natursten. Dammen delar upp ån i två fåror dels den cirka 190 meter långa intagskanalen dels den intilliggande avbördningsfåran med ett antal holmar. Intagskanalen är huvudsakligen kantad av natursten. I anslutning till det manuellt rensade intagsgallret finns ytterligare ett utskov en trälucka som används när själva kanalen behöver tömmas.

Utloppskanalen nedströms är delvis kantad med natursten och är cirka 100 meter lång innan den går ihop med huvudfåran.

Fallhöjden vid Vänga kvarn är 5 meter och den utbyggda vattenföringen är cirka 0,5 kubikmeter per sekund. Kraftverket har en effekt på cirka 30 kW. Årsproduktionen varierar, men beräknas vid optimala förhållanden kunna komma upp i cirka 80 000 kWh.

Kraftverkets maskineri
Maskineriet utgörs av en Finshyttan dubbelfrancis med två löphjul och två sugrör. Turbinen installerades 1963 men är troligen tillverkad cirka 1910-1920. Tillverkningsnummer är okänt. Effekten är 2 x 19,5 hkr.

Generatorn är en modernare Busck med ett varvtal på 735 varv/minut och med en effekt på 30 kW. Kraftverket styrs och regleras med automatik. Den gamla turbinregulatorn finns dock magasinerad i ett uthus vid kvarnen.

Kvarnens maskineri
Kvarnens utrustning utgörs av två stenpar det ena fortfarande i drift där för malning av för malning , en utsädestriör Petkus typ 20, en körnare AB Malmö kvarnmaskiner, en spets- och skalmaskin AB Borensberg, en dubbel valsstol Miag, Braunschweig, Dresden 106457, en hammarkvarn nr 2 Vilhelm Bäckman, Björköby, en frisvängande plansikt Vilhelm Bäckman, flera skopelevatorer, en säckhiss, en museal betningsmaskin, tre spannmålstorkar som endast används som silo, en borstmaskin Vilhelm Bäckman, tre olika mjölblandare och två spannmålskrossar.

Frönöteriets utrustning från 1944 är museal men intakt och består av: en frönötare AB Joh. Thermaenius & son, Hallsberg, en hylsmatare och en frörens. Utöver detta återfinns följande museala maskiner: en spetsmaskin, en utsädestriör Vilhelm Bäckman och en spannmålstork/säcktork Tornegårds.

Källor:
Fristadsbygden 1989 Fristads hembygdsförening
Vänga kvarn 150 år David Svensson och Tore Lindström (2000)
Agrar småindustri i Västra Götaland Västarvet (2006)
Före detta ägaren, David Svensson
Vänga hembygdsförening, Ola Johansson
Värdefulla kulturmiljöer i Borås kommun, 2001
Länsstyrelsens WebbGIS-karta

Kvarndrift har funnits i Vänga under flera hundra år. Enligt en karta från 1645 fanns såväl en sjö som en kvarn ungefär där dagens damm och nuvarande kvarn ligger. En tid låg inte mindre än tre skvaltkvarnar på rad i Vänga.

År 1850 togs en så kallad tullkvarn i drift. Denna brann ner under 1860-talet, varpå nuvarande kvarnbyggnad uppfördes. Den försågs med ett bröstfallshjul 4,2 meter i diameter och ett stjärnverk så att två stenpar kunde drivas av samma vattenhjul.

Kvarnen byggdes om 1934, då vattenhjulet ersattes med turbindrift två Nydals francisturbiner. Samtidigt installerades en valskvarn. År 1943 gjordes en mindre tillbyggnad då ett frönöteri installerades.

Under 1964 ersattes de båda turbinerna med den som beskrivits under rubriken maskineri. Denna dubbla francisturbin fungerade länge som energikälla enbart för kvarnens elmotorer. Under 2011 startades dock en renovering och ombyggnad av anläggningen, som fick två nya sugrör, ny generator och digitaliserad styrning. Idag är Vänga kvarns kraftverk anslutet till nätet och levererar el.

Under 1963-1966 byggdes kvarnen ut i samband med installation av spannmålstorkar först en säcktork senare två satstorkar. Byggnadernas förändring speglar kvarnnäringens utveckling under det förra seklet. Sedan 1989 drivs ett kafé i en del av kvarnbyggnaden som också är ett populärt besöksmål. Kvarnen är i drift.

Uppströms kvarnen finns resterna av en före detta ramsåg, som byggdes 1883. Tidigare hade på platsen funnits en enbladig såg. Ramsågen drevs först enbart med vattenhjul, men från 1916 även med en lokomobil/ångmaskin. Sågverksamheten upphörde 1951.

I anslutning till kvarnen gjordes under 1980-talet en rekonstruktion av den stärkelsefabrik som var i drift fram till 1944 och som revs 1957 och 1958. I denna anläggning, som också består av ett tvätteri och ett torkhus, förevisas hur man förr framställde potatismjöl.

Historik
Kvarndrift har funnits i Vänga under flera hundra år. Enligt en karta från 1645 fanns såväl en sjö som en kvarn ungefär där dagens damm och nuvarande kvarn ligger. En tid låg inte mindre än tre skvaltkvarnar på rad i Vänga.

År 1850 togs en så kallad tullkvarn i drift. Denna brann ner under 1860-talet, varpå nuvarande kvarnbyggnad uppfördes. Den försågs med ett bröstfallshjul 4,2 meter i diameter och ett stjärnverk så att två stenpar kunde drivas av samma vattenhjul.

Kvarnen byggdes om 1934, då vattenhjulet ersattes med turbindrift två Nydals francisturbiner. Samtidigt installerades en valskvarn. År 1943 gjordes en mindre tillbyggnad då ett frönöteri installerades.

Under 1964 ersattes de båda turbinerna med den som beskrivits under rubriken maskineri. Denna dubbla francisturbin fungerade länge som energikälla enbart för kvarnens elmotorer. Under 2011 startades dock en renovering och ombyggnad av anläggningen, som fick två nya sugrör, ny generator och digitaliserad styrning. Idag är Vänga kvarns kraftverk anslutet till nätet och levererar el.

Under 1963-1966 byggdes kvarnen ut i samband med installation av spannmålstorkar först en säcktork senare två satstorkar. Byggnadernas förändring speglar kvarnnäringens utveckling under det förra seklet. Sedan 1989 drivs ett kafé i en del av kvarnbyggnaden som också är ett populärt besöksmål. Kvarnen är i drift.

Uppströms kvarnen finns resterna av en före detta ramsåg, som byggdes 1883. Tidigare hade på platsen funnits en enbladig såg. Ramsågen drevs först enbart med vattenhjul, men från 1916 även med en lokomobil/ångmaskin. Sågverksamheten upphörde 1951.

I anslutning till kvarnen gjordes under 1980-talet en rekonstruktion av den stärkelsefabrik som var i drift fram till 1944 och som revs 1957 och 1958. I denna anläggning, som också består av ett tvätteri och ett torkhus, förevisas hur man förr framställde potatismjöl.

Vänga kvarn och tillhörande kraftverk får sin kraft från Säveån. Vänga ligger cirka 6 kilometer nordväst om Fristad och cirka 1,5 mil norr om Borås stad. Säveåns upprinnelse kommer från små vattendrag via Vänga mosse, förbi Vänga och ner till sjön Säven. Vänga kvarn är Säveåns första anläggning i en rad av kvarnar, sågar och kraftverk ner till utloppet i Göta älv vid Tingstadstunneln i Göteborg.

Nuvarande Vänga kvarn uppfördes 1860. Den har sedan dess genomgått ett antal om- och tillbyggnader. Kvarnen är fortfarande i drift och inrymmer ett mindre kraftverk. I kvarnen bedrivs även kaféverksamhet.

Bebyggelsen i det lilla samhället Vänga är relativt högt belägen och omringar den cirka 10 hektar stora kvarndammen Vänga damm. Dammens vattenspegel hamnar på så sätt i blickfånget från såväl den kringliggande bostadsbebyggelsen som från Vänga kyrka med tillhörande kyrkogård.

Dammen är en enkelt utformad överfallsdamm av armerad betong. Totalt finns fyra utskovsluckor två träluckor och två stålluckor. Stålluckor leder till en ålkista. En av träluckorna är en spettlucka till kraftverkets intagskanal. Utöver denna finns en spettlucka till den delvis igenlagda vattenfåran som utgjorde kraftförsörjningen till en såg som tidigare låg här. Av sågen återstår idag endast några stenfundament.

Nedströms dammen finns en bro med brofästen av natursten. Dammen delar upp ån i två fåror dels den cirka 190 meter långa intagskanalen dels den intilliggande avbördningsfåran med ett antal holmar. Intagskanalen är huvudsakligen kantad av natursten. I anslutning till det manuellt rensade intagsgallret finns ytterligare ett utskov en trälucka som används när själva kanalen behöver tömmas.

Utloppskanalen nedströms är delvis kantad med natursten och är cirka 100 meter lång innan den går ihop med huvudfåran.

Fallhöjden vid Vänga kvarn är 5 meter och den utbyggda vattenföringen är cirka 0,5 kubikmeter per sekund. Kraftverket har en effekt på cirka 30 kW. Årsproduktionen varierar, men beräknas vid optimala förhållanden kunna komma upp i cirka 80 000 kWh.

Kraftverkets maskineri
Maskineriet utgörs av en Finshyttan dubbelfrancis med två löphjul och två sugrör. Turbinen installerades 1963 men är troligen tillverkad cirka 1910-1920. Tillverkningsnummer är okänt. Effekten är 2 x 19,5 hkr.

Generatorn är en modernare Busck med ett varvtal på 735 varv/minut och med en effekt på 30 kW. Kraftverket styrs och regleras med automatik. Den gamla turbinregulatorn finns dock magasinerad i ett uthus vid kvarnen.

Kvarnens maskineri
Kvarnens utrustning utgörs av två stenpar det ena fortfarande i drift där för malning av för malning , en utsädestriör Petkus typ 20, en körnare AB Malmö kvarnmaskiner, en spets- och skalmaskin AB Borensberg, en dubbel valsstol Miag, Braunschweig, Dresden 106457, en hammarkvarn nr 2 Vilhelm Bäckman, Björköby, en frisvängande plansikt Vilhelm Bäckman, flera skopelevatorer, en säckhiss, en museal betningsmaskin, tre spannmålstorkar som endast används som silo, en borstmaskin Vilhelm Bäckman, tre olika mjölblandare och två spannmålskrossar.

Frönöteriets utrustning från 1944 är museal men intakt och består av: en frönötare AB Joh. Thermaenius & son, Hallsberg, en hylsmatare och en frörens. Utöver detta återfinns följande museala maskiner: en spetsmaskin, en utsädestriör Vilhelm Bäckman och en spannmålstork/säcktork Tornegårds.

Källor:
Fristadsbygden 1989 Fristads hembygdsförening
Vänga kvarn 150 år David Svensson och Tore Lindström (2000)
Agrar småindustri i Västra Götaland Västarvet (2006)
Före detta ägaren, David Svensson
Vänga hembygdsförening, Ola Johansson
Värdefulla kulturmiljöer i Borås kommun, 2001
Länsstyrelsens WebbGIS-karta