katalog

LJUNGQVISTS SAMLING AV ZULUSAKER.
128—129* »Isitebe sokubek' isiketo», små mattor att lägga »isiketo
» (skumskeden) på.
Malutuli stam. GåfVa af kristen kvinna. Appelsbosch.
130 »Itunga lokusenga», träkärl att mjölka i. Urholkas
med en krokig knif.
131 »Igula lamasi», mjölkkalebass. »Amasi», sur mjölk.
Utan silning hålles mjölken direkt från »itunga» till »igula»,
där den får stå och surna. Vasslan uthälles genom ett
litet hål i bottnen. Amasi är kraftig, men oftast bittert
sur. En zufti kan icke förtära söt mjölk, knappast som
medicin. Smör begagnas ej. •
Igula göres af »iselwa».
132—133 »Igula lomntwana». ett, barns igula. Kvinnor och barn
få ej hämta amasi ur »igula lamasi», som är afsedd för
kraalägaren och den han bjuder på. Kvinnorna ha en egen
igula. (Kraal = zulugård).
134—135 »Ukamba Iwamasi». Amasi kärl att dricka amasi ur.
I den hälles ur igula lamasi.
186 a—d »Indebe yomntwana». barnens indehe, ur hvilken de
dricka amasi.
131—136 Lutuli stam, Inhlangakazi.
137 »Umkomhe». tråg, afsedt endast för gärds- eller hyddägaren,
som däri lägger kött med spad, hvilket senare
han dricker vid ena ändan af träget, — »Ububende» serveras
också på Umkombe. »Ububende» tillredes af blod
och vissa partier af köttet och är en älsklingsrätt bland
zuluerna.
Lutuli stam, Inhlangakazi.
X I3S »Uqwembe» användes som föregående, är gjord af »umganu
»-trädet (Sclerocarya caffra), hvars bark är god för
garfveriändamål och af hvars frukter en berusande dryck göres.
Sobuzas stam, Umvoti, Ifaye.
133 »Umqenije», barn äta all slags föda härur. Användes
älven till mjölk och ölkärl. Aten af termiter i bottnen.
Usiane stam, Egweui, Appelsboschs Miss.-distr.
1M »Ipini lokubonda». spade att röra i »ububende» (se 137)
och »isijingi» (gröt af majsmjöl och pumpor).
Lutuli stam, Inhlangakazi.
Xlil »Unyazi». korg för matvaror af olika slag. Flätas af
kvinnor af »umhlale» -gräset med »ibunda» (Dombeya natalensis).
.Xvuswa stam. Ozwatini.