Mangårdsbyggnaden

Nuvarande huvudbyggnad som började byggas 1740 har inte varit använd av statliga
befattningshavare utan i första hand av arrendatorer. Den förste av dessa är också den mest
kände, Jonas Alströmer. Huvudbyggnaden var enligt uppgifter klar först 1759 och bestod då
av ett trähus i en våning med ett brutet tak. Den byggdes på med en andra våning till dagens
utseende 1814 - 1817. Huset är byggt av timmer med ett sadeltak av skiffer på ett underlag av
näver. En halvrund takkupa med fönster finns mitt på takfallet mot gården. Fasaderna är
klädda med stående vitmålad lockpanel. Taklisten och omfattningarna kring huvudentrén är
rikt utformade.

Fönster i bottenvåningen har fyra rutor, medan de i övervåningen är högre med sex rutor.
Bågarna är grönmålade med ljusa omfattningar. Entrédörren är en grönmålad spegeldörr med
ett överljus i samma kulör som fönstren. Dörrens överstycke har den klassiska formen av en
tempelgavel med lister med tandsnitt.

Äldre fast inredning är i stor utsträckning bevarad, främst i övervåningen. Här finns bland
annat fyra kakelugnar från första hälften av 1800-talet, en sängalkov med rikt utformade
flankerande garderober och flera pardörrar med speglar och ursprungliga beslag av mässing. I
den stora salongen åt söder och ett intilliggande förmak har ytskikten inte moderniserats. I
förmaket fanns tidigare en fransk panoramatapet med scener från Napoleons krig, uppsatt
1838, vilken på 1940-talet flyttades till museigården Kråk i Skara. Delar av tapetens enklare
delar utan figurscener finns dock kvar liksom delar av golvets ursprungliga bemålning.

Övervåningens planlösning är till största delen bevarad med ytterst små förändringar. En
toalett iordningsställdes med en ny innervägg efter ritning från 1939. Samtidigt byggdes ett
nytt pannrum och några ytterligare förråd i källaren. På den norra gaveln upptogs en ny
ingång med trappa ner till källaren och en ny köksingång. Kök och badrum iordningställdes i
bottenvåningen. Ytskikt i bottenvåningen har sedan dess ytterligare moderniserats, kök och
badrum har även byggts om under senare år.

I samband med ombyggnadsarbetena 1939 konserverades kvarvarande tapeter i övervåningen
och inredningen, dörrar, foder och paneler, från 1700-talet återställdes, liksom en äldre
kakelugn.

Utvändigt togs verandan vid huvudentrén bort och entrén fick det utseende den har idag.
Tidigare hade byggnaden haft en veranda med överliggande balkong med stolpar, konsoler
och panel i snickarglädje. Huset målades utvändigt i den befintliga färgsättningen med ljusa
fasader samt gröna fönster och dörrar.

Äldre fast inredning är i stor utsträckning bevarad, främst i övervåningen. Här finns bland
annat fyra kakelugnar från första hälften av 1800-talet, en sängalkov med rikt utformade
flankerande garderober och flera pardörrar med speglar och ursprungliga beslag av mässing. I
den stora salongen åt söder och ett intilliggande förmak har ytskikten inte moderniserats. I
förmaket fanns tidigare en fransk panoramatapet med scener från Napoleons krig, uppsatt
1838, vilken på 1940-talet flyttades till museigården Kråk i Skara. Delar av tapetens enklare
delar utan figurscener finns dock kvar liksom delar av golvets ursprungliga bemålning.

Övervåningens planlösning är till största delen bevarad med ytterst små förändringar. En
toalett iordningsställdes med en ny innervägg efter ritning från 1939. Samtidigt byggdes ett
nytt pannrum och några ytterligare förråd i källaren. På den norra gaveln upptogs en ny
ingång med trappa ner till källaren och en ny köksingång. Kök och badrum iordningställdes i
bottenvåningen. Ytskikt i bottenvåningen har sedan dess ytterligare moderniserats, kök och
badrum har även byggts om under senare år.

I samband med ombyggnadsarbetena 1939 konserverades kvarvarande tapeter i övervåningen
och inredningen, dörrar, foder och paneler, från 1700-talet återställdes, liksom en äldre
kakelugn.

Utvändigt togs verandan vid huvudentrén bort och entrén fick det utseende den har idag.
Tidigare hade byggnaden haft en veranda med överliggande balkong med stolpar, konsoler
och panel i snickarglädje. Huset målades utvändigt i den befintliga färgsättningen med ljusa
fasader samt gröna fönster och dörrar.

Huvudbyggnaden var enligt uppgifter klar först 1759 och bestod då
av ett trähus i en våning med ett brutet tak. Den byggdes på med en andra våning till dagens
utseende 1814 - 1817. Huset är byggt av timmer med ett sadeltak av skiffer på ett underlag av
näver. En halvrund takkupa med fönster finns mitt på takfallet mot gården. Fasaderna är
klädda med stående vitmålad lockpanel. Taklisten och omfattningarna kring huvudentrén är
rikt utformade.

Fönster i bottenvåningen har fyra rutor, medan de i övervåningen är högre med sex rutor.
Bågarna är grönmålade med ljusa omfattningar. Entrédörren är en grönmålad spegeldörr med
ett överljus i samma kulör som fönstren. Dörrens överstycke har den klassiska formen av en
tempelgavel med lister med tandsnitt.