MARIEBY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - MARIEBY

BEFOLKNINGSTAL -1805: 265, 1900: 591, 1995: 515

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden i en sluttning på Storsjöns södra sida intill bebyggelsen som huvudsakligen ligger utmed vägen. Ruinen av den medeltida kyrkan ligger en dryg kilometer söderut i en sluttning närmare Storsjön på Prästbordets ägor. Miljön kring kyrkorna ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (MARIEBY KYRKORUIN). Marieby gamla kyrka förstördes av brand 1876. Murarna av långhuset kvarstår till ett par meters höjd. Före branden bestod kyrkan av ett murat långhus med gavlar av trä, rakslutet kor av trä i öster med sakristia av trä i norr samt ett västtorn, även det av trä. Ingången låg på tornets södra sida. Långhuset uppfördes som en rektangulär salkyrka av senmedeltida typ, vars igenmurade ursprungliga sydportal ännu avtecknar sig. Ett vapenhus nämns 1697. 1759-60 uppfördes tornet av byggmästaren Jonas Hellström, varvid sannolikt vapenhuset revs och sydportalen igenmurades. Koret tillkom troligen under 1700-talet, men dess tillkomsttid är oklar. Det nämns inte i en beskrivning 1704, medan en senare uppgift (inventeringsprotokoll från 1831, ATA) uppger att både tornet och koret uppfördes samtidigt 1770. 1730-31 uppfördes en sakristia, särskild sådan saknades tidigare. Sakristia saknas på en vy från 1828 av kyrkan från nordost, medan en planskiss från 1868 visar att sakristia då fanns på korets norra sida. Ruinen konserverades 1950.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Marieby nuvarande träkyrka uppfördes 1888-90 av byggmästaren P. G. Edler i Lockne efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Ekholm. Den består av ett tresidigt avslutat kor i söder med sakristia innanför en skärmvägg bakom altaret, långhus med korsarmar i öster och väster, samt ett torn i norr med vapenhus i bottenvåningen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhuset täcks av sadeltak, koret av polygonalt valmtak, tornet av en lanterninhuv med spetsig spira. De panelade ytterväggarna har triangelbågigt avslutade fönster, dekorativa listverk och snickerier. Ingång genom tornet i norr och genom korsarmarna. Kyrkorummet täcks av korslagda tredingstak i långhuset, polygonalt valmat tredingstak i koret. Väggarna är försedda med diskret dekormåleri. Altartavlan från 1929, en triptyk, är målad av Sven Linnborg. Predikstolen, den öppna bänkinredningen och orgelläktaren härrör från byggnadstiden. För sniderierna stod Johan Edler d.y. Orgelfasaden byggdes 1924. Vid en restaurering 1929 höjdes sakristians skärmvägg bakom altaret väsentligt, så att fönstren doldes. Samtidigt tillkom altartavlan och dekormålningarna i koret och kring korbågen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan är belägen centralt i byn och odlingsbygden i sluttningen ned mot Storsjöns södra sida. Bebyggelsen ligger framför allt längs med landsvägen som passerar förbi öster om kyrkan. En kilometer söderut ligger ruinen av Marieby medeltida kyrka vilken brann ned 1876. I norr ligger församlingshemmet byggt 1993.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan ligger fristående utanför kyrkogården omgiven av öppna gräsytor som ligger an mot sockeln. Mellan kyrkan och landsvägen växer ett flertal höga smala björkar. Kyrkogården ligger väster om kyrkan. Den omgärdas av ett vitmålat staket i väster och i de andra väderstrecken av en låg häck. I nordväst ligger ett gravkapell. Gravkapellet har putsade vita väggar och sockel och täcks av ett tälttak belagt med skiffer och vitmålad nock. Taket kröns av ett vitmålat träkors. Fönstren har en spetsig avslutning med flerfärgade glas och ett brett fönsterfoder, målat i samma brunröda kulör som porten. Framför ingången ligger en grusgång vilken är något uppbyggd framför entrén. På kyrkogården ligger en minneslund vilken utfördes 1995 och byggdes om 2004. Kyrkogården utvidgades under 1920-30-talet. 2002 byttes delar av det rötskadade staketet och målades.

Marieby kyrka uppfördes 1888-1890 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Ekholm under ledning av byggmästare P.G. Edler i Lockne och är en god representant för trägotiken. De ritningar som utfördes över kyrkan stämmer väl överens med den idag befintliga kyrkobyggnaden. Kyrkan ligger i nord-sydlig riktning med koret i söder, torn i norr och korsarmar i öster och väster. Koret har en vidbyggd tresidig avslutning som täcks av ett polygonalt valmat tak. Inom denna ryms sakristian som har en egen ingång. Långhuset täcks av ett sadeltak av falsad svartmålad skivplåt med små trekantiga takfönster. Takfallen är kraftigt utskjutande med formsågade taktassar. Kyrkan hade tidigare en takbeläggning av takspån, tornet troligtvis undantaget. Spånen av furu var strukna med någon typ av takolja, inte tjärade. 1910 diskuterades en ny takbeläggning av plåt eller tegel och 1911 fanns förslag på eternit eller skiffer. 1959 byttes spåntaket ut mot plåt och 1988 byttes rötskadat trä samt plåt.

Kyrkan står på en hög sockel av natursten och fasaderna har stående panel målad i en beige kulör med en profilerad midjebandslist. De markerade hörnen ansluter till den profilerade taklisten och bildar ett ramverk som kan liknas vid ett masverk i trä. Fasaden målades om 1931, på 1960-talet, 1976 och 1988. Långhuset har spetsbågiga breda fönster på båda sidor om korsarmarna, två mot vapenhuset och ett mot koret. Fönsterfodret ligger an mot midjebandslisten och under sitter konsoler sitter som en del av fönstrets inramning. Fönsterfodret har kapitäl som bär spetsbågen. Enluftsfönstren är spröjsade och målade i en röd kulör. Korsarmarnas fönster liksom sakristians är smalare än långhusets med spetsbågig avslutning. Ovan den östra och västra ingången i korsarmarna sitter ett åttkantigt fönster med spröjsverk med ett stjärnformat fönsterfoder.

Portalerna i öster och väster har en pardörr med sex speglar i varje dörrblad målade i en brun kulör, senast ommålade 1988. Över ingången sitter ett sadeltaksformat skärmtak med plåttäckning på konsoler som ansluter till pilastrarna på var sida av dörren. Trapporna av sten i fyra steg.

Tornet har tre markerade våningar med kopplade spetsbågiga fönster åt öster och väster i vapenhuset och utrymmet ovanför. Över huvudentrén på norra sidan finns ett åttasidigt fönster lika det på korsarmarna. Ljudluckorna är kopplade med spetsbågig avslutning och finns i samtliga väderstreck. Tornet kröns av en pyramidformad huv med lanternin med spetsig spira krönt av ett kors. Korset renoverades 1924 samt 1959 då den täcktes med den idag befintliga kopparplåten. På tornhuven finns i samtliga väderstreck gavelförsedda takkupor med fönster vilka kröns av ett kors. Tornhuv, lanternin och spira är täckta med skivfalsad kopparplåt. Övergången mellan lanterninens tak och spiran dekoreras med spetsiga gavlar av kopparplåt. Över huvudentrén sitter liksom över sidoentréerna ett sadeltaksformat skärmtak på konsoler. Skärmtaket täcker även ingången överljus. Mellan fönstret och entrédörren är det målat MDCCCXC. På var sida om ingången sitter två lyktor. Trappan ändrades 1995 till en stensatt och asfalterad ramp med framför gången liggande betongplattor.

Korets tresidiga fasad har två mindre spetsbågiga fönster med likadant fönsterfoder som på långhuset och korsarmarna. Ingången till sakristian är i söder genom en dörr klädd med liggande panel och dekorativa dörrbeslag med ett ovan liggande spetsbågigt enluftsfönster. Dörren och fönstret ramas in av ett kombinerat dörr- och fönsterfoder.

Marieby kyrka uppfördes 1888-1890 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Ekholm under ledning av byggmästare P.G. Edler i Lockne och är en god representant för trägotiken.

En kilometer söderut ligger ruinen av Marieby medeltida kyrka vilken brann ned 1876. I norr ligger församlingshemmet byggt 1993.

På kyrkogården ligger en minneslund vilken utfördes 1995 och byggdes om 2004. Kyrkogården utvidgades under 1920-30-talet.