Skuttunge kyrka

Kyrkorummet välvdes med tre tegelribbvalv på 1400-talet vilka också smyckades med målningar. Valven bärs upp av invändiga, murade pelare. Det är troligt att kyrkan tidigare haft ett trätunnvalv. En egenhet i planformen är den så kallade triumfbågen som bildas genom den utskjutande gördelbågen vilken avskiljer koret från resten av kyrkorummet. Den anordningen finns endast i en handfull uppländska kyrkor och antas vara en rest från tidigare perioder med smalare kor. De medeltida målningarna överkalkades på 1700-talet och har aldrig tagits fram med undantag för en mindre del på södra långhusmuren vid läktaren.

Även om kyrkan är medeltida präglas dess interiör i hög grad av den nyklassicistiska inredningen från 1700- och 1800-talen. Ingången till kyrkan sker genom tornets bottenvåning som är indelad i ett yttre och inre rum. Det yttre rummet har ett korridorliknande arrangemang med brädväggar försedda med dekor i form av pilastrar och konsoler som bär upp ett marmorerat listverk. Rummet har också kvar sina ålderdomliga dörrar. I det inre rummet står två äldre gravstenar uppställda mot väggen. Där har även en toalett inrymts på senare år.

Långhusets golv är täckt av kalkstensplattor. I bänkkvarteren ligger det brädgolv. Bänkinredningen härstammar från restaureringen 1906. Delar av den gamla bänkinredningens gavlar och dörrar placerades då som bröstpanel på väggarna som fortfarande finns kvar. Bänkinredningen har den för tiden kring 1900 karakteristiska öppna formen. De är målade i en varm träfärg.

Altarväggen pryds av en altaruppsats i klassicistisk stil från 1776 med pilastrar som inramar korfönstret. På altarbordet står även ett senmedeltida altarskåp. Det är ett Mariaskåp och ursprunglig färg är i huvudsak bevarad. Altarbordet i trä har en klassicistisk form och är försett med marmoreringar och snidade trädekorationer. Predikstolen i klassicistisk stil fick sin form 1823. Den är placerad på norra sidan intill triumfbågen. Över dörren till sakristian hänger ett medeltida krucifix från 1300-talets förra del. Dopfunten av sten i koret är från 1300-talet och försedd med en akantusornerad cuppa. I södra korfönstret står ett förgyllt kors som tidigare stått i fönstret över altaret.

Orgelläktarens barriär har framtagen och konserverad originalfärg från 1788. Den är marmorerad och dekorerad i röda och gröna toner samt försedd med förgyllda dekorationer inklusive Gustaf III:s monogram. Orgeln har en välbevarad nyklssicistisk fasad men orgelverket är från 1956. På läktaren finns ett antal gamla bänkrader kvar på ursprunglig plats som troligen är från 1700-talet.

Sakristian har en ovanlig plan eftersom den i väster är försedd med två mindre rum. Sakristian är välvd med ett kryssribbvalv. Där förvaras ett medeltida Mariaskåp. Rummet är försett med en ålderdomlig plåtbeslagen dörr mot koret.

I tornet inrymdes förr sockenmagasinet i två våningars höjd. Inredning i form av kraftig bröstpanel mm finns kvar från magasinet som enligt en inskription på ovanför dörren i tornets bottenvåning tillkom år 1809. Uppe i tornet finns ett gammalt urverk till tornuren kvar. Takstolarna över långhuset härstammar från ombyggnaden av taket 1761. De är byggda av handbilat virke.