VEMDALENS KYRKA

Ett vitt trästaket ramar in anläggningen, två grindförsedda öppningar finns i väster och en utan grindar ut mot parkeringen i söder. I väster gör staketet uppehåll för klocksapeln som står precis utefter vägen. Kyrkogården är rektangulär till formen med kyrkan placerad på norra kortsidan. Marken täcks av gräsmattor uppdelade av grusgångar som förbinder kyrkan och entréerna samt kyrkstugan. Björkar växer på kyrkogården och här finns bara ett fåtal gravstenar kvar närmast kyrkobyggnaden. Det är en öppen och luftig anläggning som knyts ihop av det enkla vita trätaketet som löper runt om. I sydöstra hörnet av kyrkogården ligger kyrkstugan och i nordöst finns en byggnad i gult tegel. Kyrkstugan är en timrad omålad byggnad i en våning under brädklätt sadeltak.
Interiören har moderniserats och i stugan finns kök, hall och storstuga.

Klockstapeln byggdes 1755 av dragonen Anders Göransson Kjellberg. Kjellbergs staplar var samtliga försedda med lökkupol och förutom i Vemdalen finns ett exemplar bevarat i Hede. Klockstapeln står på en sockel av huggen rusticerad sten, högre i väster utmed vägen och i öster i nivå med kyrkogårdens mark. De spånklädda fasaderna på klockboden har en svag lutning utåt. Sadeltaket över boden är brädtäckt och ur taket reser sig åtta spånklädda stolpar vilka tillsammans med kryssträvor och mindre stolpar bär klockdäcket. Klockdäcket har vitmålade räcken med glest placerade balusterdockor. Klockdäcket täcks av ett spånklätt flackt torntak med valmade hörn krönt av ett åttkantigt rakt parti med vitmålade ljudluckor. Klockstapeln avslutas upptill av en spånklädd åttkantig lökkupol krönt av en kyrktupp och flöjel med årtalet 1751. En huggen trappsten ligger framför entrén i öster. Dörren av stående bräder med infällt rombmönster sitter något förskjuten mot söder och ej mitt på väggen. Inne i klockboden är konstruktionen klart synlig och här förvaras diverse prylar. En enkel trätrapp leder vidare upp i klockstapeln.

Nya kyrkogården ligger en bit öster om samhället längs väg 315. En mindre asfalterad väg viker av från huvudvägen och leder in till kyrkogården som ligger omgiven av tallskog. Anläggningen omgärdas av ett vitt staket med svarta järngrindar i entrén. Anläggningen präglas av gräsmattor uppdelade av raka grusgångar och björkar dominerar vegetationen med inslag av någon tall. Kyrkogården har en öppen karaktär med låga sporadiskt förekommande häckar. Stenvåder är förhärskar på gravarna. Mittför entrén ligger ett vackert bårhus märkt med årtalet 1897 inom dörröverstycket. Fasaden är rik på dekorativa detaljer i form av kontursågade konsoler, fönster- och dörromfattningar och listverk. Byggnaden vilar på en grund av huggen sten och fasaden är klädd med liggande pärlspontpanel. Hörnen markeras genom stående fasad panel. Bårhuset är vitmålat med lister och snickeridetaljer i grått. Det flacka torntaket täcks av falsad plåt.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - VEMDALEN

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 502, 1900: 989, 1995: 913

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbruten ur Hede omkring 1550.

LÄGE OCH OMGIVNING - Vemdalens kyrka nära landskapsgränsen mot Jämtland ligger lågt i landskapet, centralt i tätorten. Kyrkan ligger vid genomfarten av byn, mellan hävdad odlingsmark och bostads- och affärsbebyggelse. Intill kyrkan ligger den lilla välbevarade timrade sockenstugan. Klockstapeln med lökkupol sydväst om kyrkan uppfördes 1755 av Anders Göransson Killberg (Kjellberg). Distriktskyrka finns i Vemhån sedan 1970.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En kyrka av trä uppfördes 1624, möjligen som ersättning för en äldre, på en plats något tiotal meter söder om nuvarande kyrkan. Trästycken med figurativ målning från 1600-talet har återanvänts i nuvarande kyrkans sakristietak.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timrade kyrkan uppfördes 1763 av Olof Månberg, ett stycke norr om den gamla. Den består av ett avlångt åttkantigt långhus med korparti i öster, vidbyggd sakristia i öster och ett vapenhus som pendang i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör och interiör utgör en sällsynt helgjuten skapelse i rokoko. Kyrkan har en karaktäristisk imponerande exteriör med ett hög valmat spånklätt tak i två fall krönt av en takryttare med lökkupol. Väggarna har stående vit panel. 1890 tillkom exteriörens nuvarande vita färg, tidigare röd eller omålad. Ingång på vapenhusets södra sida. Det åttkantiga kyrkorummet täcks av ett högt spegelvalv med karnisprofil och taklist med kulfris. Inredningen härrör huvudsakligen från byggnadstiden. Altaruppsats av Jonas Granberg 1769-73 kring målning (Korsnedtagningen) av Pehr Sundin 1817-18. Predikstol i häggträ av Jöns Ljungberg 1763-64. Rikt snidad korbåge av Olof Ingebriktsson 1810-11. Sluten bänkinredning från byggnadstiden. Orgeläktaren i väster byggdes 1810-11, orgelfasad härrör från 1920. 1918-20 genomgick kyrkan en restaurering under ledning av arkitekten Fredrik Falkenberg varvid konstruktionen stärktes, vindfång tillkom under läktaren och interiörens äldre färgsättning återställdes.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Vemdalens kyrka, unik inom svensk kyrkoarkitektur, är belägen mitt i samhället. Den är uppförd av ryttaren och byggmästaren Olof Månberg 1763 under ledning av komminister Aestan Orstadius. Den ersatte en äldre träkyrka från 1624, som låg några tiotal meter söderut. Klockstapel byggd 1755 av dragonen Anders Göransson Kjellberg (Kielberg, Killberg).

PLAN OCH MATERIAL - Kyrkobyggnaden har en avlång, åttkantig plan med kor och utbyggd sakristia i öster och vapenhus i väster med huvudingång på södra sidan. Senare upptagen ingång till sakristian från norr.
Materialet är timmer (eventuellt ingår timmer från den äldre kyrkan) och byggnaden är klädd med vitmålad stående panel. Knutarna är inklädda. Ursprungligen rödmålad. Stengrund. Taken och spiran klädda med kontursågade spån.

EXTERIÖR - Kyrkan har en karakteristisk silhuett med det höga valmade taket uppbyggt i två fall med mellanliggande smalt väggparti indelat av svarvade kolonetter. På taknocken genombrutna kammar med årtal, 1797 och 1918 på långhuset, 1763 på vapenhuset och 1918 på sakristian. På mitten en takryttare med liten lökkupol och spira med kors och klot. Spiran ritad av Rickard Ekman och utförd av Axel Stridsberg 1918-20. Innan dess ett kors. Takryttaren har urtavlor i norr och söder. Förutom byte av takmaterial och en murad källare under sakristian med ingång utifrån en välbevarad exteriör.

INTERIÖR - En helgjuten och välbevarad interiör skapad av träsnidare och målare från Härjedalen och Jämtland. Spegeltak med åttsidigt mittparti och fält inom en profilerad ram. Djupt karnissvängt hålkäl med gråblå marmorerad taklist med kulfris.Väggarna klädda med stående vit panel med marmorerad bröstpanel. Altaruppställningen snidad av Jonas Granberg 1769-73. Den infällda tavlan med motivet "Korsnedtagningen" (efter Rubens) målad av Pehr Sundin 1817-18. Granberg svarade även för altarringen och pyramiderna. Ursprunglig altartavla målad av Erich Wallin 1770. Predikstolen utan ljudtak med inläggningar av häggträ tillverkad 1763-64 av schatullmakaren Jöns Ljungberg. Korbänken under predikstolen med fält målade 1716.
Sluten ursprunglig bänkinredning målad i gråblått med bruna lister. De bakre bänkarna troligen äldre och eventuellt övertagna från den äldre kyrkan. Menighetens del markeras mot koret av ett gallerverk med genombrutna rankor på de främsta bänkarna, sannolikt tillverkade av Granberg 1773, och av en hög dekorativ korbåge i retarderad rokoko över mittgången snidad av Olof Ingebriktsson 1811, vilken ersatte Granbergs tidigare pyramider. Läktaren byggd 1810 av Ingebriktsson. Orgelfasaden härstammar från 1920 års orgel. Obehandlat trägolv. I sakristians tak återanvänt virke från den äldre kyrkan med barockmålningar utförda av en norrländsk målare.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland