ÖSTERVIKS KAPELL OCH GUSTAFSVIKS FD MEJERI

Österviks kapell uppfördes 1869-71 på herresätet Gustafsviks ägor av greveparet Rudolf och Ida Adlersparre. Byggnaden, som bär den romantiserande nygotikens prägel med markerade växlingar i volymer och material, är ritad av arkitekten A Forsell, även upphovsman till Oscar II:s Sofiero. I kapellets naturmaterial, som domineras av tegel, huggen granit och takskiffer, konstruktionen - vari ingår korsvirkesteknik - samt det genuint hantverksmässiga utförandet, redovisas också impulser från det anglosaxiska arts- and craftrörelsens krav på "äkthet och sanning" i byggandet.
I kapellbyggnaden kommer mycket av byggherren Adlersparres och det sena 1800-talets filantropiska strömningar och folkbildningsambitioner till uttryck. Kapellets fyra våningar med över 20 rum rymmer sålunda inte bara kyrksal och sakristia. Här finns också skolsal, präst- och lärarbostäder samt i källarplanet skolkök och landets kanske första skolbespisning.
I den botaniskt intressanta kapellparken ligger också Gustafsviks f.d. gårdsmejeri från 1892, uppfört i en våning av putsat och vitkalkat tegel i nygotik. Här hade skulptören E Rafael Rådberg åren 1922-60 sin ateljé. Kapellbyggnaden inköptes samtidigt av konstnären som där inrättade sin bostad.
Sedan 1963 är Österviks kapellstiftelse ägare till kapellet och f.d. mejeriet. Genom stiftelsens försorg har de båda byggnaderna pietetsfullt restaurerats och 1969 återinvigdes kapellet. I mejeribyggnaden har inrättats ett museum.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Parken som omger Österviks kapell omfattar ett område på ca 20 000 kvm. Parken har anlagts i engelsk stil och hade ursprungligen ett slingrande gångsystem med viloplatser samt planteringsland med frukt- och lövträd. Efter gallring och renovering av parken, inte minst under 1970- och 1980-talen, återstår idag äldre ädellövträd främst av sorterna lind, alm och ask. På våren är parken kring Österviks kapell känd för sina blåsippsbackar och sin blommande tibast. En stengärdsgård ramar delvis in parkområdet. En grusad gång leder fram till kapellets entré och vid kapellets västra fasad finns en grusad yta som sommartid möbleras med utemöbler.
Ca 50 meter nordväst om kapellet ligger Gustavsviks gamla herrgårdsmejeri från 1892. Den 1½- våning höga byggnaden, som är uppförd i tegel med vita spritputsade fasader, har en nygotisk stil som främst markeras i exteriören genom de spetsbågiga fönstren och den svagt böjda nedre delen på takfallen. Öster om kapellet finns en mindre redskapsbod och ett hemlighus.

Österviks kapell uppfördes 1869-71 på herresätet Gustafsviks ägor av greveparet Rudolf och Ida Adlersparre. Byggnaden, som bär den romantiserande nygotikens prägel med markerade växlingar i volymer och material, är ritad av arkitekten A Forsell, även upphovsman till Oscar II:s Sofiero. I kapellets naturmaterial, som domineras av tegel, huggen granit och takskiffer, konstruktionen - vari ingår korsvirkesteknik - samt det genuint hantverksmässiga utförandet, redovisas också impulser från det anglosaxiska arts- and craftrörelsens krav på "äkthet och sanning" i byggandet.
I kapellbyggnaden kommer mycket av byggherren Adlersparres och det sena 1800-talets filantropiska strömningar och folkbildningsambitioner till uttryck. Kapellets fyra våningar med över 20 rum rymmer sålunda inte bara kyrksal och sakristia. Här finns också skolsal, präst- och lärarbostäder samt i källarplanet skolkök och landets kanske första skolbespisning.
I den botaniskt intressanta kapellparken ligger också Gustafsviks f.d. gårdsmejeri från 1892, uppfört i en våning av putsat och vitkalkat tegel i nygotik. Här hade skulptören E Rafael Rådberg åren 1922-60 sin ateljé. Kapellbyggnaden inköptes samtidigt av konstnären som där inrättade sin bostad.
Sedan 1963 är Österviks kapellstiftelse ägare till kapellet och f.d. mejeriet. Genom stiftelsens försorg har de båda byggnaderna pietetsfullt restaurerats och 1969 återinvigdes kapellet. I mejeribyggnaden har inrättats ett museum.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Parken som omger Österviks kapell omfattar ett område på ca 20 000 kvm. Parken har anlagts i engelsk stil och hade ursprungligen ett slingrande gångsystem med viloplatser samt planteringsland med frukt- och lövträd. Efter gallring och renovering av parken inte minst under 1970- och 1980-talen återstår idag äldre ädellövträd främst av sorterna lind, alm och ask. På våren är parken kring Österviks kapell känd för sina blåsippsbackar och sin blommande tibast. En stengärdsgård ramar delvis in parkområdet. En grusad gång leder fram till kapellets entré och vid kapellets västra fasad finns en grusad yta som sommartid möbleras med utemöbler.
Ca 50 meter nordväst om kapellet ligger Gustavsviks gamla herrgårdsmejeri från 1892. Den 1½- våning höga byggnaden, som är uppförd i tegel med vita spritputsade fasader, har en nygotisk stil som främst markeras i exteriören genom de spetsbågiga fönstren och den svagt böjda nedre delen på takfallen. Öster om kapellet finns en mindre redskapsbod och ett hemlighus.

Österviks kapell uppfördes 1869-71 på herresätet Gustafsviks ägor av greveparet Rudolf och Ida Adlersparre. Byggnaden, som bär den romantiserande nygotikens prägel med markerade växlingar i volymer och material, är ritad av arkitekten A Forsell, även upphovsman till Oscar II:s Sofiero. I kapellets naturmaterial, som domineras av tegel, huggen granit och takskiffer, konstruktionen - vari ingår korsvirkesteknik - samt det genuint hantverksmässiga utförandet, redovisas också impulser från det anglosaxiska arts- and craftrörelsens krav på "äkthet och sanning" i byggandet.
I kapellbyggnaden kommer mycket av byggherren Adlersparres och det sena 1800-talets filantropiska strömningar och folkbildningsambitioner till uttryck. Kapellets fyra våningar med över 20 rum rymmer sålunda inte bara kyrksal och sakristia. Här finns också skolsal, präst- och lärarbostäder samt i källarplanet skolkök och landets kanske första skolbespisning.
I den botaniskt intressanta kapellparken ligger också Gustafsviks f.d. gårdsmejeri från 1892, uppfört i en våning av putsat och vitkalkat tegel i nygotik. Här hade skulptören E Rafael Rådberg åren 1922-60 sin ateljé. Kapellbyggnaden inköptes samtidigt av konstnären som där inrättade sin bostad.
Sedan 1963 är Österviks kapellstiftelse ägare till kapellet och f.d. mejeriet. Genom stiftelsens försorg har de båda byggnaderna pietetsfullt restaurerats och 1969 återinvigdes kapellet. I mejeribyggnaden har inrättats ett museum.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Österviks kapell uppfördes 1869-71 på herresätet Gustafsviks ägor av greveparet Rudolf och Ida Adlersparre. Byggnaden, som bär den romantiserande nygotikens prägel med markerade växlingar i volymer och material, är ritad av arkitekten A Forsell, även upphovsman till Oscar II:s Sofiero. I kapellets naturmaterial, som domineras av tegel, huggen granit och takskiffer, konstruktionen - vari ingår korsvirkesteknik - samt det genuint hantverksmässiga utförandet, redovisas också impulser från det anglosaxiska arts- and craftrörelsens krav på "äkthet och sanning" i byggandet.
I kapellbyggnaden kommer mycket av byggherren Adlersparres och det sena 1800-talets filantropiska strömningar och folkbildningsambitioner till uttryck. Kapellets fyra våningar med över 20 rum rymmer sålunda inte bara kyrksal och sakristia. Här finns också skolsal, präst- och lärarbostäder samt i källarplanet skolkök och landets kanske första skolbespisning.
I den botaniskt intressanta kapellparken ligger också Gustafsviks f.d. gårdsmejeri från 1892, uppfört i en våning av putsat och vitkalkat tegel i nygotik. Här hade skulptören E Rafael Rådberg åren 1922-60 sin ateljé. Kapellbyggnaden inköptes samtidigt av konstnären som där inrättade sin bostad.
Sedan 1963 är Österviks kapellstiftelse ägare till kapellet och f.d. mejeriet. Genom stiftelsens försorg har de båda byggnaderna pietetsfullt restaurerats och 1969 återinvigdes kapellet. I mejeribyggnaden har inrättats ett museum.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Parken som omger Österviks kapell omfattar ett område på ca 20 000 kvm. Parken har anlagts i engelsk stil och hade ursprungligen ett slingrande gångsystem med viloplatser samt planteringsland med frukt- och lövträd. Efter gallring och renovering av parken, inte minst under 1970- och 1980-talen, återstår idag äldre ädellövträd främst av sorterna lind, alm och ask. På våren är parken kring Österviks kapell känd för sina blåsippsbackar och sin blommande tibast. En stengärdsgård ramar delvis in parkområdet. En grusad gång leder fram till kapellets entré och vid kapellets västra fasad finns en grusad yta som sommartid möbleras med utemöbler.
Ca 50 meter nordväst om kapellet ligger Gustavsviks gamla herrgårdsmejeri från 1892. Den 1½- våning höga byggnaden, som är uppförd i tegel med vita spritputsade fasader, har en nygotisk stil som främst markeras i exteriören genom de spetsbågiga fönstren och den svagt böjda nedre delen på takfallen. Öster om kapellet finns en mindre redskapsbod och ett hemlighus.

Parken som omger Österviks kapell omfattar ett område på ca 20 000 kvm. Parken har anlagts i engelsk stil och hade ursprungligen ett slingrande gångsystem med viloplatser samt planteringsland med frukt- och lövträd. Efter gallring och renovering av parken, inte minst under 1970- och 1980-talen, återstår idag äldre ädellövträd främst av sorterna lind, alm och ask. På våren är parken kring Österviks kapell känd för sina blåsippsbackar och sin blommande tibast. En stengärdsgård ramar delvis in parkområdet. En grusad gång leder fram till kapellets entré och vid kapellets västra fasad finns en grusad yta som sommartid möbleras med utemöbler.
Ca 50 meter nordväst om kapellet ligger Gustavsviks gamla herrgårdsmejeri från 1892. Den 1½- våning höga byggnaden, som är uppförd i tegel med vita spritputsade fasader, har en nygotisk stil som främst markeras i exteriören genom de spetsbågiga fönstren och den svagt böjda nedre delen på takfallen. Öster om kapellet finns en mindre redskapsbod och ett hemlighus.

Parken som omger Österviks kapell omfattar ett område på ca 20 000 kvm. Parken har anlagts i engelsk stil och hade ursprungligen ett slingrande gångsystem med viloplatser samt planteringsland med frukt- och lövträd. Efter gallring och renovering av parken, inte minst under 1970- och 1980-talen, återstår idag äldre ädellövträd främst av sorterna lind, alm och ask. På våren är parken kring Österviks kapell känd för sina blåsippsbackar och sin blommande tibast. En stengärdsgård ramar delvis in parkområdet. En grusad gång leder fram till kapellets entré och vid kapellets västra fasad finns en grusad yta som sommartid möbleras med utemöbler.
Ca 50 meter nordväst om kapellet ligger Gustavsviks gamla herrgårdsmejeri från 1892. Den 1½- våning höga byggnaden, som är uppförd i tegel med vita spritputsade fasader, har en nygotisk stil som främst markeras i exteriören genom de spetsbågiga fönstren och den svagt böjda nedre delen på takfallen. Öster om kapellet finns en mindre redskapsbod och ett hemlighus.

Österviks kapell uppfördes 1869-71 på herresätet Gustafsviks ägor av greveparet Rudolf och Ida Adlersparre. Byggnaden, som bär den romantiserande nygotikens prägel med markerade växlingar i volymer och material, är ritad av arkitekten A Forsell, även upphovsman till Oscar II:s Sofiero. I kapellets naturmaterial, som domineras av tegel, huggen granit och takskiffer, konstruktionen - vari ingår korsvirkesteknik - samt det genuint hantverksmässiga utförandet, redovisas också impulser från det anglosaxiska arts- and craftrörelsens krav på "äkthet och sanning" i byggandet.
I kapellbyggnaden kommer mycket av byggherren Adlersparres och det sena 1800-talets filantropiska strömningar och folkbildningsambitioner till uttryck. Kapellets fyra våningar med över 20 rum rymmer sålunda inte bara kyrksal och sakristia. Här finns också skolsal, präst- och lärarbostäder samt i källarplanet skolkök och landets kanske första skolbespisning.
I den botaniskt intressanta kapellparken ligger också Gustafsviks f.d. gårdsmejeri från 1892, uppfört i en våning av putsat och vitkalkat tegel i nygotik. Här hade skulptören E Rafael Rådberg åren 1922-60 sin ateljé. Kapellbyggnaden inköptes samtidigt av konstnären som där inrättade sin bostad.
Sedan 1963 är Österviks kapellstiftelse ägare till kapellet och f.d. mejeriet. Genom stiftelsens försorg har de båda byggnaderna pietetsfullt restaurerats och 1969 återinvigdes kapellet. I mejeribyggnaden har inrättats ett museum.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2