HÄRJEVADSKYRKAN

FÖRSAMLING 1995 - HÄRJEVAD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 274; år1900: 313: år 1995: 118

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Härjevads gamla träkyrka, år 1921 flyttad till friluftsmuseum i Skara, var belägen på en bergklack vid en krök av Lidan. Ny kyrka påbörjades 1915 c:a 1 km öster om den gamla. Den nuvarande kyrkan har ett fritt läge på sandformation i fullåkersbygd.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka, av i övrigt okänd utformning. Raserad.
II: HÄRJEVADS GAMLA KYRKA står sedan 1921 i Skara friluftsmuseum. Timmerkyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Troligen erhöll den sin nuvarande, salformade plan med vapenhus i söder senast 1745 (inventeringsprotokollet 1830, ATA). Sakristia tillbyggdes 1792. När kyrkan nedmonterades fanns även ett torn i väster, vilket inte kom att återuppföras. Exteriören är klädd med panel under tegeltäckta sadeltak. Stickbågiga fönsteröppningar. Kyrkorummet har brädfodrade innerväggar och tredingstak. Ett något indraget väggparti markerar övergången mellan församlings- och altarrum. I den enkla interiören lägger man främst märke till predikstolen av bildhuggaren Johan Flodström från 1780.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: HÄRJEVADS NYA KYRKA uppfördes 1915 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning, med altaret i väster. Planformen, som har en romansk stenkyrkas distinkta rumsindelning, består av långhus, smalare och rakt avslutat kor, sakristia på korets sydsida samt torn i öster, med utbyggd spiraltrappa i söder. Ingång via tornets bottenvåning.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Nationalromantisk skapelse, av arkitekten tänkt i puts med ljus avfärgning i anslutning till den traditionella lantkyrkan. Kyrkan kom istället att muras av synliga granitblock, hämtade från Lidans dalgång. Exteriören domineras av det satta tornet med murkrön i nivå med långhusets taknock. Tornets har bred västportal, trefönstergrupp och kröns av en tegeltäckt huv i två avsatser. I tornets öst- och korets västfasad finns inmurade gravhällar från äldre medeltid. Kyrkorummets ursprungliga enkelhet med ett vinklat innertak på synliga åsar, rundvälvd triumfbåge och vitputsade murytor, återstår i huvudsak, även om färgsättningen delvis förändrats vid restaurering 1954. Orgelläktaren öppnar sig med en vid båge mot kyrkorummet. Inredningen är i allt väsentligt samtidig med byggnaden och formgavs av konstnär Folke Hoving.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002; rev 2003.