HÄGERSTADS KYRKA

Hägerstad är en medeltida socken och den äldre kyrkan uppfördes under 1100-talets slut eller 1200-talets början. Den övergavs i samband med att en ny kyrka uppfördes en knapp kilometer därifrån. Medeltidskyrkan stod länge som en ruin, men har på senare tid renoverats och använts nu för sommargudstjänster. Den nya kyrkan stod färdig 1866 efter ritningar utförda av arkitekten C G Blom Carlsson och tornets lanternin efter ritningar av byggmästaren Johan Granqvist. Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor med bakomliggande femsidigt utformad sakristia samt torn i väster. Exteriören präglas av de för tiden populära nygotiska stildragen med bl a spetsbågiga fönsteröppningar. Fasaderna är vitputsade och det relativt flacka sadeltaket plåttäckt. Huvudingången är via tornet i väster och ingång finns även centralt placerad på södra långsidan. Interiören präglas, trots ett flertal genomgripande ombyggnader, av byggnadstidens ideal med ett ljust och öppet kyrkorum.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården anlades samtidigt med att kyrkan uppfördes och omgärdas av stödmurar, som stupar brant mot sydväst. Ingångar finns i söder och väster och grindarna är utförda i gjutjärn med nygotiska former. Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - HÄGERSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 505, 1900: 621, 1995: 180

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 10 km ostnordost om Kisa i Stångådalen på en markerad höjd med vid utsikt över odlingslandskapet och sjön Striern. Vid kyrkan finns dagis och församlingshem. Gamla kyrkan ligger 700 m nordnordost om den nya, naturskönt vid Striern där även prästgården är belägen.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan uppfördes 1864-66 efter ritningar av konduktören C. G. Blom-Carlsson vid ÖIÄ. Den består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång (ursprungligen innefattande en med skrank avskiljd sakristia) och ett torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har främst nygotisk prägel, även om proportionerna är nyklassicistiska. Den vitputsade kyrkan har spetsbågiga fönster och täcks av ett sadeltak. Tornets åttkantig lanternin med en kort spira är utförd efter ritning av kyrkans byggmästare Johan Granqvist. Blom-Carlsson hade i stället avsett att tornet skulle få sadeltak och fyra hörntorn. Kyrkans ingångar finns i väster samt mitt på långhusets sydfasad. I den ljusa interiören lägger man bland annat märke till innertaket som har formen av en tudorbåge. Orgelläktarens underbyggnad från en restaurering 1930 efter ritningar av arkitekt Erik Fant rymmer sakristia, arkiv- och förrådsrum. Vid detta tillfälle igensattes korfönstren, varav de på sidan om altaret åter öppnats 1994. Altartavlan utfördes 1930 av Sigrid Oxenstierna. Predikstolen liksom de med dörrar försedda bänkkvarteren med nygotisk ornamentik och orgelfasaden är från byggnadstiden. Orgelverket från 1866 tillverkades av Sven Nordström i Flisby.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.
Hägerstads kyrka är belägen på en höjdsträckning med vid utsikt över odlingslandskapet och
sjön Striern. Den nya kyrkan uppfördes 1864- 1866 på ett obebyggt gärde på gården Säbys
ägor invid vägen mellan Kättilstad och Oppeby. Kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan
och omgärdas av en stödmur som stupar brant mot sydväst. Ingångar finns i söder och väster.
Enligt bogårdsmursinventeringen för Linköpings stift; kan det finnas sten från de medeltida
murarna. Alla murar utan den östra är i mycket dåligt byggda på 1930-talet. Det är
egentligen stenrösen och inte byggnadsverk

Den gamla kyrkan ligger ett hundratal meter från den nya och omgärdas av en låg stenmur,
några gravstenar finns kvar. Klockstapel eller torn fanns inte utan klockorna var upphängda i
en liten klockställning av trä på södra sidan om kyrkan. Det sägs att kyrkogården var liten och
vattensjuk, att gravarna hastigt fylldes med vatten. Kyrkogården utvidgades år 1825. I linje
med kyrkogårdens södra mur är ett timrat sockenhus beläget, på byggnadens långsida finns ett
lider, som eventuellt kan ha varit kyrkogårdens stiglucka. År 1998 tillkom en klockstapel
placerad på kyrkogårdens sydöstra sida.

HÄGERSTAD KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger ca 2 mil sydöst om Rimforsa samhälle.
Kyrkogården har en rektangulär planform i väst/östlig riktning. Kyrkan ligger centralt på
kyrkogården, kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Allmän karaktär
Kyrkogården består av tre kvarter: A-C.
Hägerstads kyrka stod färdig 1866, kyrkan placerades centralt i den symetriskt utformade
kyrkogården, som utformades efter ett parkideal. Kyrkogården har inte utvidgats och har en
mycket enhetligt karaktär som förstärks av de delvis höga stödmurarna som omgärdar
kyrkogården. Hägerstads kyrkogård har dubbelgrindar i väster och söder med ett mycket högt
kulturhistoriskt värde, grindarna är tillverkade av gjutjärn och är utformade i en nygotiskstil,
alltså med samma stilideal som kyrkans exteriör utformades 1866.
Idag är flera av grusgångarna igenlagda, men deras tidigare placering syns på gravkartan.

Omgärdning
Väster: kallmurad halvmur, stora råhuggna granitblock. Muren är ca 80 centimeter hög.
Norr: kallmurad stödmur, kluvna granitblock av varierande storlek med skolning. Murens
höjd minskar från öster ned till ca 60 centimeter i väster. En tillsynes nyupptagen öppning
finns i norra kyrkogårdsmuren som leder från kyrkogården till en arbetsyta utanför
kyrkogårdsmuren.
Öster: kallmurad stödmur, kluvna granitblock av varierande storlek med skolning. Muren är
ca 200 cm hög.
Söder: kallmurad stödmur, kluvna granitblock av varierande storlek med skolning. Väster om
grindöppningen ligger muren i relativt jämnt tvåskift, muren går från ca 50- 70 centimeter.
Öster om grindöppningen löper muren mot en höjd av ca 200 centimeter.

Ingångar
Väster: dubbelgrind i gjutjärn. Fyrkantiga släthuggna granitstolpar med markerad bas,
grindstolparna är smalt avsmalnande mot det konkavt avfasade krönet.
Söder: dubbelgrind i gjutjärn. Fyrkantiga släthuggna granitstolpar med markerad bas,
grindstolparna är smalt avsmalnande mot det konkavt avfasade krönet.

Vegetation
Väster: fem lindar i trädkransen. Utanför trädkransen växer en syrenhäck.
Norr: sex träd i trädkransen, tre lindar och två lönnar. Utanför kyrkogårdsmuren växer en
mycket stor och ålderdomlig ek.
Öster: fem träd i trädkransen, en lind och fyra lönnar.
Söder: fyra lindar i trädkransen.

Gångsystem
Gångarna är belagda med krossat grus och löper från grindöppningarna i söder och väster till
kyrkans ingångar. En grusgång löper även runt hela kyrkobyggnaden. Tidigare har det funnits
fler grusgångar på kyrkogården något som syns på gravkartan, idag är dessa igenlagda och
beväxta med gräs.

Gravvårdstyper
Hägerstads kyrkogård saknar stora påkostade gravmonument, men har några gravvårdar som
omgärdas av stenram, häck eller resta pollare med kedja. Kyrkogårdens äldsta gravvård är ett
gjutjärnskors från 1867 som är rest över kyrkans byggmästare Johan Granqvist, gravplats C 1.
ytterligare nio gravvårdar är resta under 1800-talet.
Vissa av gravvårdarna som står längsmed den norra kyrkogårdsmuren skall enligt uppgift vara
flyttade till platsen.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-151 och ligger sydväst om kyrkan. Öster och norr om
kvarteret ligger kvarter B respektive kvarter C. Väster och söder om kvarteret, utanför
kyrkogårdsmuren ligger jordbrukslandskap och den gamla kyrkskolan nuvarande
församlingshemmet. Direkt söder om kyrkogårdsmuren går en asfalterad väg.

Allmän karaktär
Kvarteret karaktäriseras av rygghäckar som löper i nordsydlig riktning. Kvarteret innehåller
gravvårdar från den allmänna linjen med årtal från 1921-1947.

Omgärdning
Kvarteret avgränsas i väster och söder av kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Kyrkogårdens två ingångar i väster och söder ansluter till kvarteret.

Vegetation
I kvarteret växer rygghäckar i nordsydlig riktning.

Gångsystem
Kvarteret har inget gångsystem i kvarteret, kvarteret avgränsas i norr och väster av
grusgångarna som löper från kyrkogårdens ingångar.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns gravvårdar som tillsynes har ingått i den allmänna linjen, gravplats numren A
48-55 har gravvårdar mellan åren 1921-1926. Gravplatserna A 60-74 har enstaka gravvårdar
med åren 1926, 1928 och 1930. Gravplatserna A 97-109 har enstaka gravvårdar mellan åren
1931-1947.

Kvarter B gravplats nr 1-206.
Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-206 och ligger sydöst om kyrkan. Väster och norr om
kvarteret ligger kvarter A respektive kvarter C. Öster och söder om kvarteret, utanför
kyrkogårdsmuren ligger jordbrukslandskap. Direkt utanför kyrkogårdsmurarna löper den
asfalterade landsvägen.

Allmän karaktär
Kvarteret är gräsbelagt i kvarterets norra del växer rygghäckar i nordsydlig riktning.
Längsmed kyrkogårdsmuren i öster står flera köpegravar, kvarteret är delvis omlagt.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i söder och i öster utav kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Kyrkogårdens ingång i söder ansluter till kvarteret.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, rygghäckar av bland annat rosenspirea växer i nordsydlig riktning.

Gångsystem
I kvarteret finns inget gångsystem, kvarteret angränsar i väster till en grusgång som löper från
kyrkogårdens södra ingång fram mot kyrkans entré i söder.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns gravvårdar som tillsynes har ingått i den allmänna linjen, gravplats numren B
28-32 har gravvårdar från året 1918.

Kvarter C gravplats nr 1-334.
Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-1334 och ligger norr om kyrkan. Sydöst och sydväst om
kvarteret ligger kvarter B respektive kvarter A. Väster, norr och söder om kvarteret, utanför
kyrkogårdsmuren ligger en förskola och jordbrukslandskap.

Allmän karaktär
I den östra delen av kvarteret delas gravvårdarna in av rygghäckar som löper i nordsydlig
riktning. Området närmast kyrkan är inte gravbelagt det vill säga gravnummer C 109-178.
Enstaka gravvårdar finns vid gravnumren C 179-274.

Omgärdning
Kvarteret angränsar till kyrkogårdsmuren i öster, norr och söder.

Ingångar
-

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, rygghäckar växer i kvarterets östra delar.

Gångsystem
I kvarteret finns inga grusgångar, kvarteret angränsar till den grusgång som löper runt kyrkan.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns gravvårdar som tillsynes har ingått i den allmänna linjen, gravplats numren C
102-108 har gravvårdar mellan åren 1908-1910.

Hägerstads gamla kyrkogård

Allmän karaktär
Hägerstads gamla kyrka ligger ett hundratal meter från den nya och omgärdas av en låg
stenmur, några gravstenar finns kvar. Klockstapel eller torn fanns inte utan klockorna var
upphängda i en liten klockställning av trä på södra sidan om kyrkan. Det sägs att kyrkogården
var liten och vattensjuk, att gravarna hastigt fylldes med vatten. Kyrkogården utvidgades år
1825. I linje med kyrkogårdens södra mur är ett timrat sockenhus beläget, på byggnadens
långsida finns ett lider, som eventuellt kan ha varit kyrkogårdens stiglucka. År 1998 tillkom
en klockstapel placerad på kyrkogårdens sydöstra sida.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en rektangulär kallmurad mur, mestadels granit.

Ingångar
Ingång genom ett vagnslider, (stiglucka). Öster om byggnaden är idag muren öppen.

Vegetation
Kyrkogården är gräsbelagd, lindar växer i trädkransen.

Gångsystem
-

Gravvårdstyper
På kyrkogården finns enstaka gravvårdar kvar, i kyrkogårdens östra del står tre vita träkors.
Resterande gravvårdar är utav kalk, eller granit. Gravläggningarna är ifrån 1835, 1841 och
1860.

Byggnader
Söder om kyrkan, integrerad i kyrkogårdsmuren står ett porthus. Eventuell har även
byggnaden fungerat som en stiglucka. Vidare undersökningar har inte gjorts.

Hägerstad är en medeltida socken och den äldre kyrkan uppfördes under 1100-talets slut eller 1200-talets början. Den övergavs i samband med att en ny kyrka uppfördes en knapp kilometer därifrån. Medeltidskyrkan stod länge som en ruin, men har på senare tid renoverats och använts nu för sommargudstjänster. Den nya kyrkan stod färdig 1866 efter ritningar utförda av arkitekten C G Blom Carlsson och tornets lanternin efter ritningar av byggmästaren Johan Granqvist. Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor med bakomliggande femsidigt utformad sakristia samt torn i väster. Exteriören präglas av de för tiden populära nygotiska stildragen med bl a spetsbågiga fönsteröppningar. Fasaderna är vitputsade och det relativt flacka sadeltaket plåttäckt. Huvudingången är via tornet i väster och ingång finns även centralt placerad på södra långsidan. Interiören präglas, trots ett flertal genomgripande ombyggnader, av byggnadstidens ideal med ett ljust och öppet kyrkorum.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården anlades samtidigt med att kyrkan uppfördes och omgärdas av stödmurar, som stupar brant mot sydväst. Ingångar finns i söder och väster och grindarna är utförda i gjutjärn med nygotiska former. Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.