KONUNGSSUNDS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Socknen
Konungsund är en medeltida socken och nämns första gången 1334. Socknen ligger inom östra Östergötlands odlingsbygd, som utgörs av ett karakteristiskt omväxlande sprickdalslandskap med en stor variation av lågt liggande lerområden och mindre, ofta oregelbundna, moränområden eller berg i dagen. Kyrkan ligger relativt högt i ett typiskt sprickdalslandskap med många fornlämningar.
Konungsunds socken innefattade tidigare även delar norr om Bråviken. Anton Ridderstad skriver i sin ”Beskrifning öfver Östergötland” 1875-77, att norr om Bråviken utgörs Konungsunds socken av ett markområde som är 0,5 mil långt och som störst 0,3 mil brett. Där låg bl a ett antal gårdar och marmorbruket. Ridderstad anger vidare att då ”nuvarande” prästerskap i Dagsberg och Krokek slutar kommer den s k Kolmårdsroten att läggas till Krokeks församling, som då blir eget pastorat. 1891 skildes också Kolmårdsroten från Konungsund och lades till Krokeks socken.

Större gårdar i socknen är Svensksund och Ravnäs. Socknen korsas av Arkösundsvägen.

Kyrkomiljön
Kyrkan ligger i ett svagt höjdläge och bergsryggen går vidare väster om kyrkogården ut i åkermark. Öster om kyrkan går landsvägen till Kuddby och vidare mot Slätbaken. På andra sidan vägen ligger åkermark, impediment och enstaka bostadshus. Enligt häradsekonomiska kartan från 1868-77 fanns det även då bebyggelse här bl a i form av backstugor. Söder om kyrkan, gränsande till kyrkogården, ligger prästgården med en samlad gårdsbebyggelse. Trädgården går delvis även väster om kyrkogården. Mangårdsbyggnaden är en reveterad byggnad i 1 ½ våning med brutet tegeltäckt tak. Vid den grusade gårdsplanen ligger två flygelbyggnader med faluröda fasader och söder om övriga byggnader ligger de rödfärgade ekonomibyggnaderna. Enligt olika uppgifter är mangårdsbyggnaden uppförd omkring 1825 eller 1760-80. På en höjd norr om kyrkan ligger den f d skolan som byggdes omkring 1880. Fasaderna är putsade och ljust avfärgade. De putsade profilerade fönsteromfattningarna är gula. Sadeltaket är täckt med mörka betongpannor. Skolan har sedan använts som församlingshem. På fasaden står ”Klockargården” och före skolans tillkomst låg här klockarebostället.