JÄRNS KYRKA

Komplettering vid inventeringen 2003:

SAMMANFATTANDE HISTORIK

Kyrkan antas vara uppförd under 1200-talet med betydande delar av de ursprungliga gråstensmurarna bevarade i långhuset. Dess nuvarande form är ett resultat av om- och tillbyggnader under 1700- och 1800-talen. 1726 förlängdes kyrkan åt öster och fick en tresidig koravslutning. 1745 byggdes vapenhus framför sydvästportalen och 1862 förlängdes kyrkan åt väster. Vapenhuset förändrades 1947 till sakristia.

Kyrkans långa byggnadshistoria som innefattar flera både yttre och inre förändringar och följer i allmänhet ett tidstypiskt mönster. Kyrkans exteriör är ett resultat av förlängningen och den tresidiga korutbyggnaden åt öster 1726, vapenhuset tillkomst mot söder 1745 och långhusets förlängning åt väster 1862. Tidstypiskt är också de stora rundvälvda fönsteröppningarna från 1800-talet. Vanligt i många dalsländska kyrkor är bemålade plana trätak, i detta fall inte dock inte av den kände målarmästaren Hans Georg Schüffner, utan en mer lokalt verksam målare vid namn Erik Ekström. Schüffner har dock varit verksam även i Järn och 1741 stofferat en altartavla som utformades av bildhuggaren Nils Falk 1737. Falk är också känd för sin inredningskonst i s k bondbarock från många av stiftets kyrkor. Såväl altartavlan som en äldre predikstol i Järn såldes båda omkring 1840 och kyrkan fick en s k altarpredikstol. 1862 genomgick kyrkan en större ombyggnad, långhuset förlängdes åt väster och ny inredning tillkom. Vid denna ombyggnad tillkom predikstolen, altaret, altarringen och bänkinredningen vilka senare delvis förändrats men bevarat ursprungliga nygotiska stildrag.

Kyrkan präglas idag av den renovering som genomfördes 1947 under ledning av arkitekt Axel Forssén, Göteborg, ansvarig för många kyrkorenoveringar i Västsverige. 1945 renoverades t ex grannkyrkan Holm under hans ledning. Renoveringen i Järn präglas, liksom många andra kyrkorenoveringar från denna tid av intentionerna att återskapa en äldre karaktär. Man ville tillrättalägga det som uppfattades som alltför okänsliga förändringar från 1800-talet och tiden kring sekelskiftet 1900. I Järn togs bl a takmålningarna fram som 1862 övermålats och 1901 övertäckts med pärlspontpanel. Konservator var Olle Hellström, Skara. År 1947 förändrades också vapenhuset till sakristia. I samband ned detta togs två skåp eller hytter bort i koret, vilka tillkommit vid renoveringen 1862. På norra sidan, i direkt anslutning till predikstolen, fanns prästens "sakristiehytt" och på korets södra sida en "hytt" för kantorn. Även bänkinredningen byggdes om 1947. En stor del av kyrkans nuvarande färgsättning tillkom också 1947. Framträdande är bl a ådringsmålningar i grönt och relativt ljusa marmoreringar. Åtgärder efter 1947 har främst varit av underhållskaraktär och berört exteriören.

SAMMANFATTANDE INTERIÖRBESKRIVNING- Kyrkorummet är rektangulärt med ett tresidigt förhöjt kor i öster och orgelläktare i väster. Två öppna trappor längs västväggen leder upp till läktaren. Förutom den på insidan grönt ådrade parspegeldörren, kyrkporten på västväggen, finns en enkelspegeldörr till sakristian i sydväst. Även denna är ådringsmålad i grönt. Färgsättningen i kyrkan är till stor del ett resultat av en större renovering 1947 och domineras av olika ådringsmålningar och marmoreringar. Golvet i gångarna och koret består av skifferhällar och i bänkkvarteren av brunmålade brädor. I koret finns gravhällar bl a över Sven Johansson, fogde under fältherren och generalguvernören Lennart Torstensson (1603-51). Kyrkorummets väggar är vitputsade.

Det plana trätaket är bemålat 1804 av Erik Ekström, Hjärtungen i Ör, en lokalt verksam målare. Målningarna har stora likheter med de i Gunnarsnäs kyrka, utförda 1780 av Anders Larsson Krok, född i Gunnarsnäs och bl a mästare i Göteborgs målarämbete. Målningarna innehåller bl a medaljonger med landskapsmotiv och kalebasser med änglahuvuden. Både i Järn och Gunnarsnäs finns större medaljonger med Jahvetecknet i kyrkans mitt omgivet av änglahuvuden. Målningarna i Järn visar också yttersta domen med bl a djävulen ovan läktaren i väster. Taklisten är enkelt fasad med grå bladmotiv på röd botten. Denna tillkom 1947 som en kopia från Gunnarsnäs då takmålningarna i Järn togs fram och konserverades efter att ha varit övermålade och övertäckta med pärlspontpanel. Kyrkans altarring och predikstol, liksom bänkinredningen och troligen också altaret, tillkom 1862 men är färgsatta vid renoveringen 1947. Altarringen och predikstolen har gotiska stildrag. Altaret är av trä och grönt ådringsmålat med förgyllda lister. Altaruppsats saknas då altarprydnaden utgörs av det bemålade korfönstret. Altarringen är rund och sluter tätt mot altaret med två små grindar närmast detta. Den är genombruten med figursågad ornamentik bl a korsformer. Predikstolen saknar baldakin och på korgens yttersidor finns grönt ådrade spetsbågeformade lister mellan spiralvridna kolonner.

Kyrkans äldsta inventarie är dopfunten från 1200-talet, vilken är placerad i södra delen av koret. Dopfunten är av rödgrå sandsten, troligen fraktad över Vänern från Västergötland. Bland kyrkans inventarier märks också den speciella ljusbågen av smidesjärn i mittgången. Bågen är tillverkad av J Nilsson, Gunnesbyn 1851.

Bänkinredningen är indelad i tre vägganslutna kvarter med en mittgång samt en sidogång till sakristian. Mot koret och vid sidogången är bänkkvarterens hörn rundade. Bänkarna är från 1862 men ombyggda 1925 och 1947. De är slutna med marmorerade speglar inramade av grön ådringsmålning på dörrarna. Vid korets södra vägg finns en särskild kyrkvärdsbänk. Läktaren i väster bärs upp av kvadratiska grönt ådringsmålade pelare längs långväggarna och mittgången. Bröstningen är försedd med marmorerade spegelfält med grönaktig ådring runt om och har ett svängt framskjutande mittparti. Läktaren är relativt liten och saknar bänkinredning. Orgeln är från 1932 av Setterqvist & son, Örebro, med bibehållen fasad från 1870. Denna är relativt enkelt utformad, grönt ådrad och med profilerade förgyllda lister.

LÅNGHUS - Kyrkans äldsta del med sannolikt betydande återstående delar av en romansk gråstenskyrka. 1746 förlängning åt öster med tresidig koravslutning. 1862 förlängning åt väster med rak västgavel.
GOLV - I mittgången: stenhällar med grå matta på. I Bänkkvarteren: Lackade bruna brädor.
VÄGGAR - Vit puts
PORT - Ytterport mot väster, parspegeldörr. Eventuellt från långhusets utvidgning mot väster 1861 och renoverad 1947. Blå utsida, grönt ådrad med bruna lister på insidan.
INNERDÖRR - Till sakristian i söder. Enkel spegeldörr troligen från renoveringen 1947 liksom övriga innerdörrar i sakristian (se sakristia). Ådringsmålade i grönt.
FÖNSTER - 3 mot norr, 2 mot söder: Stora rundbågiga 4-lufts, med tvär- och mittpost, indelade i smårutor med träspröjs. Grå på insidan, blå på utsidan. Ytterbågarnas beslag tyder på att de är från 1800-talet men innerbågarna med frostat glas kan vara från renoveringen 1947. Ytter- och innerbågarna ej kopplade. Ovan ytterporten mot väster finns ett rundbågigt 2-lufts överljusfönster.
TAK - Plant trätak av slätspontade brädor med målningar utförda av Erik Ekström, Hjärtungen, Ör 1804. Taket övermålades antingen 1861 eller 1870 med vit limfärg och täcktes med pärlspont 1901. 1862 förlängdes långhuset mot väster, taket är skarvat över läktaren och takmålningar saknas på den västra delen. Vid renoveringen 1947 togs taket fram och konserverades av konservator Olle Hellström, Skara som samtidigt gjorde målade en ny taklist efter kopia från Gunnarsnäs kyrka. Takmålningarna där är utförda av Anders Krok 1780 och uppvisar enligt Hellström stora likheter med taket i Järn. Vid restaureringen framkom följande text, som finns ovan läktaren mot norr. "Måla 1804 Erik Ekström" och "... då warande... och kyrkoherde herr Condrat Widmark då warande kyrkowärd Jonas Eriksson Fresersbyn anno 1804 ". På taklisten mot norr finns också en text inskriven av Olle Hellström 1947. Takets grundfärg är grön med bårder och övriga inslag av rött i olika schatteringar och medaljonger med landskapsmotiv, kalebasser med blommor och änglahuvuden mm. Två större medaljonger finns, nära koret Jahvetecknet med änglar runt om och vid läktaren yttersta domen med bl a djävulen. Taklisten från 1947 är enkelt fasad med grå bladmotiv på röd botten. Taket under läktaren består av gråmålade släta brädor.
KOR - Korpartiet som är tresidigt avslutat tillkom då kyrkan förlängdes åt öster 1726. GOLV - Stenhällar som långhus, förhöjt ca 15 cm över långhusgolvet . Gravhällar bl a över fältherren och generalguvernören Lennart Torstenssons (1603-51) fogde Sven Johansson. På hällarna är fyra personer i fotsida dräkter avbildade. VÄGGAR - Som långhus
FÖNSTER - Som långhus, ett åt norr och ett mot söder. Korfönster: Tillkom 1925. Korspost, glasmålningar, frostat glas och blyspröjs till innerbågarna. Text längst ner på fönstret, " Jag är vägen, sanningen och livet, Joh 14 kap, 6 v.
TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, grönt ådringsmålat med speglar med förgyllda lister. Troligen samtida med altarringen från 1862 och färgsatt 1947.
ALTARUPPSATS - Altarprydnaden består av det målade korfönstret (se kor, fönster) med ett krucifix från 1938 framför. ALTARRING - Från 1862 och troligen färgsatt 1947. Rund, sluter tätt mot altaret med två små grindar närmast detta. Genombruten med figursågad ornamentik, bl a korsformer, med gotiska stildrag. Ådringsmålad. Knäfall och överliggare stoppade och klädda med vinrött sammetstyg.
BÄNKINREDNING - Tillkom 1862, ombyggd 1925 och 1947. Indelad i tre kvarter som ansluter till långväggarna. Längs västväggen finns trappor mot norr och söder till läktaren. Bänkarna är slutna och vid tvärgången mot söder och vid koret är bänkkvarterens hörn rundade. Marmorerade speglar i dörrar och skärmar inramade av grön ådringsmålning. Brun ådringsmålning på insidorna. Korbänk i söder. Ej bänkar på läktaren
PREDIKSTOL - Från 1862 och troligen färgsatt 1947. Gotiska stildrag. Saknar baldakin. På korgens yttersidor finns grönt ådrade spetsbågeformade lister mellan spiralvridna kolonner, ådrade i blått.
ORGEL - En relativt liten orgel. Orgelverket från 1932 av Setterqvist & son, Örebro. Ersatte en orgel från 1870 av orgelbyggare Hultström, Ör, som också byggt orglar i Holm, Tösse och Ör. Enligt uppgift är 1870 års orgelfasad bibehållen. Relativt enkelt utformad, grönt ådrad med profilerade förgyllda lister.
LÄKTARE - Bärs upp av kvadratiska grönt ådringsmålade pelare längs långväggarna och mittgången. Bröstning med svängt framskjutande mittparti, 10 marmorerade spegelfält med grönaktig ådring runt om. Skyddsräcke av stål, grönmålat. Trägolv täckt med heltäckningsmatta samt på trapporna vid västväggen, en på norrsidan och en på sydsidan. Skåpsinredning från 1997, ådringsmålad och marmorerad på liknade sätt som övrig inredning målades 1947. ÖVRIGT - Bland kyrkans fasta inventarier märks också en speciell ljusbåge av smidesjärn i mittgången. Bågen är tillverkad av J Nilsson, Gunnesbyn 1851.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Kyrkans äldsta inventarie, 1200-tal. Rödgrå sandsten, sannolikt huggen och fraktad över Vänern från Västergötland. Placerad i södra delen av koret.
SAKRISTIA - Ursprungligen tillbyggt som vapenhus 1745 framför kyrkans dåvarande sydvästportal. Omändrat till sakristia vid renoveringen 1947. Mycket av dess inredning tillkom då och är bevarad sedan dess. Mot söder finns ett vindfång vid ytterporten, flankerat av mindre förrådsutrymmen på var sida.
GOLV - Ljusbrunt målat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade mot norr, öster och väster. Mot söder ljusa brädor mot vindfång och förvaringsutrymmen. PORT - Ytterport mot söder: Eventuellt från 1700-talet. Pardörr, på utsidan blåmålad och klädd med smal, snedställd (fiskbensmönstrad) träpanel och har en ovanlig korsformad nyckelskylt. Kraftigt äldre lås. På insidan gråmålade släta brädor.
INNERDÖRRAR - Till långhuset, se långhus. Mot söder till vindfång och förvaringsutrymmena på sidan om detta: Tre likadana som till långhuset.
FÖNSTER - Litet rundbågigt mot söder, småspröjsat, kopplade inner- och ytterbågar. Troligen från 1947.
TAK - Släta vita breda brädor.
ÖVRIGT - Litet träaltare med knäfall mot öster.