| Typ <itemType> |
Dokument |
| Datering <presTimeLabel> |
1936-02-21 |
| Text i dokument <itemDescription> |
-
om Så ett par mera allmänna reflektioner. I samband med tabellen /XXX/ till sid. 2 borde kanske också nöm- nas att Svenska Ostasiatiska Kompaniet beviljat fria frakter och rese- förmåner till ett värde som kanske är av samma storleksordning som en del av de nämnda summorna. För säkerhets skull kunde kanske till- läggas något allmänt om bidrag också från andra håll, så att donato- rerna inte tro si...
Visa hela
om Så ett par mera allmänna reflektioner. I samband med tabellen /XXX/ till sid. 2 borde kanske också nöm- nas att Svenska Ostasiatiska Kompaniet beviljat fria frakter och rese- förmåner till ett värde som kanske är av samma storleksordning som en del av de nämnda summorna. För säkerhets skull kunde kanske till- läggas något allmänt om bidrag också från andra håll, så att donato- rerna inte tro sig bortglömda. Sid. 16 överst ges en vacker och mycket välförtjänt eloge åt det kartarbete som främst Erik Norin utfört. Bara nu läsaren verkligen inser och tänker på att de kartor som "i vissa fall t. Oo, m. överträffa def gamle mästarens standard" äro utförda med helt andra instrumentella resurser än vad som stod Dr. Hedin till buds Gå han gjorde sina om- fattande karteringar - och krävt betydligt längre tid än Sven Hedin hade till sitt förfogande. Som författaren mycket riktigt säger är Sven Hedin en gudabenådad kartograf. Han är ju alléeles fenomenalt skicklig routekartör, och med de resurser som han använt sig av har ingen inom expeditionen på långa vägar nått mästarens standard - och jag undrar om någon annan gjort det heller. Fan är nog ouppnådå. Skulle jag skrivit något i ett ämne som detta tror jag nog jag skulle utelämnat vad som står i sista delen av tredje sidans treaje stycke om de politiska komplikationerna med flygningen, likaså upp- satsens allra sista mening, sid 18. Men det är ju bara ett personligt tycke utan betydelse för uppsatsen i dess helhet.
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
ÖR " till Etsingol ---" kan en icke initierad läsare mycket väl undra: har månne B. tittat efter ordentligt? Vilket vi som känna honom vet att han gjort, och det grundligt på de ställen där han specia...
Visa hela
ÖR " till Etsingol ---" kan en icke initierad läsare mycket väl undra: har månne B. tittat efter ordentligt? Vilket vi som känna honom vet att han gjort, och det grundligt på de ställen där han specialarbetat. Det tycks mig fara värt att läsaren överskattar likheten mellan Chen- fan och Etsingol. WNycket, mycket få läsare torde ana den väsentliga skillnaden mellan "systeroaserna", både i läge och klimat. /Ifr. ex- empelvis klimatförhållandena enl. Haudes karta och uppsats 1 Hedin- festskriften./ I vad mån man har anledning att a priori vänta Chenfan- fyndens upprepande vid Etsingol förefaller knappast så utan vidare klart. De förhoppningar som svikits, ha de förespeglats expeditionens finansiärer, riksdegen, allmänheten, eller är det förhoppningar som nöcra helt få synnerligen initierade hyste, särskilt Professorn själv som banbrytare på dessa områden. Om de som hyste förhoppningarna utgjorde en mycket exklusiv krets, skulle man inte då på sakens nu- varande stadium hellre söka undvika att frammana en besvikelse över 'hoppningar som expeditionens gynnare och allmänheten kanske aldrig gjort sig, kanske inte haft reda på. Skulle det inte gå att 1 stäl- let meddela att det och det har gjorts, som har den och den betydel- sen och det eller det intresset. Eventuellt kunde man ju sedan till- lägga. "Den synnerligen viktiga målade keramik som --- etc. --- även- som hunnerkonst tycks däremot saknas i de trakter där B. satt in sina omsorgsfulla specialundersökningar." Jag har tillåtit mig fråga Prof. Karlgren om han inte möjligen kunde ha något att tillägga till sitt omdöme om Etsingolmanuskripten
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
Uppsala den 21 febr. 1936. Herr Professor J. G. Andersson, Östasiatiska samlingarna, Stockholm Tack för brev av den 13 dennes och för mitt korrektur med till- behör som jag samtidigt fick tillbaka. Oc...
Visa hela
Uppsala den 21 febr. 1936. Herr Professor J. G. Andersson, Östasiatiska samlingarna, Stockholm Tack för brev av den 13 dennes och för mitt korrektur med till- behör som jag samtidigt fick tillbaka. Och tack alldeles särskilt för att jag fått tillfälle ta del av manuskriptkopia till Orå och Bild- uppsatsen semt för uppmaningen att inkomma med erinringar och påpekan- den, en uppmaning som jag vill söka efterkomma. Att uppsatsen på get allra livligaste intresserat mig som expe- ditionsmedlem är givet, men så som den är skriven tror jag den kommer att intressera utomstående i nästan lika hög grad. Några påpekanden skulle jag dock vilja göra, och då väl meningen med remissen i första hand är att varje expeditionsmedlem skall kon- trollera uppgifterna om honom personligen börjar jag med mig och mitt arbete. sid lj rad 6 uppifrån - - -"docenten N. GC. E." Docentförordnande först 1932. sid 11, andra stycket, beträffande Su-lo-ho. Jag skulle knappast av de högt liggande ytorna/mest erosionsytor i sediment/ vilja dra slutsatser om förbindelsen Su-lo-ho - Lop nor, annat än att dylik förbindelse säkert inte existerat efter /den sanno-
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
02 T förhoppning att inbjudan att komma med sluterinringar avsåg uppsatsen 1 dess helhet ber jag också att rakt på sak få diskutera några punkter som jag för min del skulle sätta stort värde på om de ...
Visa hela
02 T förhoppning att inbjudan att komma med sluterinringar avsåg uppsatsen 1 dess helhet ber jag också att rakt på sak få diskutera några punkter som jag för min del skulle sätta stort värde på om de kunde något omarbetas. Dessa önskemål och påpekanden står jag helt och hållet för personligen, och framställer dem inte alls å kamrater- nas eller expeditionens vägnar, Uppsatsen heter "Vaä fann Hedin?" /Dr. Sven Hedin personifierar rimligt och riktigt nog hela sin expedition/. I stort sett ha vi ex- peditionsmedlemmar all anledning vam Professorn djupt tacksamma för denna uppsats. En sek som mycket glatt mig var den frejälga och i stort sett konsekvent fullföljda positiva inställningen: vad fann ex- peditionen? Med det greppet tror jag Ni, Herr Professor, åstadkommer ed lycklig fullträff i Eder strävan att &e expeditionen gott och effek- tivt stöd. Det är säkerligen utomordentligt värdefullt och viktigt att Professorn lägger frem för allmänheten, inklusive de över snslags- frågan rådande riksdagsmännen en kort, sakkunnig, lättläst och läsvärd orientering över vad expeditionens arbete gällt och gäller. Men skulle det inte gå att hålla det stimulerande positiva erep- pet också 1 det - eller kanske äe båda - fall där det negativa fått ett 1 mitt tycke onödigt stort utrymme i framställningen. Som expedi- tionsmedlem är jag väl särskilt känslig, men jag undrar om inte också en del opartiska bedömare bli ledsna när de läsa en del av uttalandena om Folke Bergmans arbete. "När F. B. reste ut --- hyste man stora förhoppningar att han skulle verksamt bidraga till ---" o, s. Vv. "Dessa förhoppningar ha. .
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
o284 arbetat vidare, fortsatt. Det är inte min mening att söka förmå den sakkunnige bedömaren att blunda för våra svagheter, inte heller vill jag frammana någon polemik. Jag har gjort dessa påpekanden...
Visa hela
o284 arbetat vidare, fortsatt. Det är inte min mening att söka förmå den sakkunnige bedömaren att blunda för våra svagheter, inte heller vill jag frammana någon polemik. Jag har gjort dessa påpekanden till Eder, en av expeditio- nens sakkunnigaste vänner och främjare, i förhoppning att det måtte låte sig göra att till expeditionens gagn bringa den ståtliga och av värmande sympati genomströmmade artikeln till ännu fullständigare överensstämmelse med rubrikens formulering och uppsatsens syfte: Med varmaste beundran för Eder som föregångsmannen och banbrytaren för viktiga sidor av östaslatisk forskning och med tacksamhet för allt vad Ni, Herr Professor gjort och gör för att stödja och främja våra arbeted. Eögaktningsfullt VIT UR
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
0083 Världen skulle hans fynématerial --- hälsats med större överraskning." Det må vara sant, men kan inte formuleringen ge en icke initierad läsare en felaktig uppfattning. Uttrycket "denna del av ga...
Visa hela
0083 Världen skulle hans fynématerial --- hälsats med större överraskning." Det må vara sant, men kan inte formuleringen ge en icke initierad läsare en felaktig uppfattning. Uttrycket "denna del av gamla världen" kan nog misstolkas och leda till uppfattningen att det rör sig om un- gefär samma trakt. På avstånd glömmer man lätt dimensionerna. Bohlin har ju ingalunda arbetat på lokaler eller ens trakter där föregångar- na varit och visat vägen. Bohlin var den förste fackmannmässigt sem- lande vertebratvaleontologen i de delar av Innerasien där han forska- Ge. Det är ju i alla fall ganska långt mellan Professorns egna ar- betsområden och Bohlins, och om jag inte misstar mig, är det bortåt 900 kilometer mellan Bohlins Tsaidamlokaler och den närmaste av ameri- kanska expeditionens fyndställen - det är väl ungefär så stort avstånd som tdärs över den europeiska kontinentens huvudmassa från Östersjön till Adriatiska havet. Även mellan Tsaidam och Yttermongoliet råder ju vissa olikheter - förbindelsevägar och utveckling kan ha varit väsentligen olika på de båda trakterna. Eller en annan jämförelse. Antag att när forskningsfältet ännu var jungruligt ett par stora och banbrytande silurforskare genomfört lysande, epokgörande arbeten i Böhmen. Om någon tid senare en yngre, kunnig och mycket energisk forskare som den förste på sitt område i åratal framgångsrikt bearbetat Sydsveriges silur, vore det då inte o- nödigt att som första omdöme om hans samlingar påpeka att det skulle väckt större uppseende om han varit den förste som fackmannamässigt arbetat i "denna del av gamla världen". Kunde man inte också 1 stället för att säga att Bohlin och i ännu högre grad Bergnan arbetat i skuggan av sta föregångare säga att de
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
0243, eller om han möjligen kunde ge sitt uttalande en något mjukare form. Han föreslog då ungefär följande formulering:"--- manuskript vilka enligt professor Karlgren ur historisk synpunkt nog torde ...
Visa hela
0243, eller om han möjligen kunde ge sitt uttalande en något mjukare form. Han föreslog då ungefär följande formulering:"--- manuskript vilka enligt professor Karlgren ur historisk synpunkt nog torde äga över- vägande provinsiell betydelse men som paleografiskt äro av utomor- dentligt intresse." Professor Karlgren underströk att fyndens histo- riska betydelse blivit överskattad och påpekade att det var detta han velat korrigera, medan han däremot ansåg sig ha grundad anledning att räkna med resultat av språkligt och skrifthistoriskt värde. Om en ung man - mycket ung t. o. m., som Folke Bergman var när han knöts till expeditionen, sänds till en trakt dur föga eller intet finns att få av just det hans mistare och han själv mest hoppsts på, och den unge mannen så i stället målmedvetet, energiskt, entusiastiskt och framgångsrikt inriktar sig på nya uppgifter så vore det väl roliga- re - och kanske minst lika rättvist-att framhålla den saken först och främst, och inte peka ut och understryka svikna förhoppningar. För att inte ge rum för något missförstånd vill jag nämna att jag inte har någon aning om Folke Bergmans syn på denna fråga. Jag har varken direkt eller indirekt kommunicerat med honom sedan jag fått kännedom om Professorns uppfattning och kritik. Jag har undvikit all kontakt med Folke Bergman i detta avseende därför att han, som den gentleman han är, säkert skulle avstyrkt detta brev. Jag undrar om det inte skulle gå stt något modifiera ett par ut- tryck rörande Birger Bohlins arbete också. "Fade han varit den förste fackmannamässigt samlande vertebratpaleontologen i denna del av Gamla
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
0277. likt ganska gamla/ B-ytens utbildning, /Bull. Geol. Inst. Ups. XXIV p.235/ /Det av Dr. Hedin gjorda uttalandet Ymer 1935 sid 29lj, andra styckets sista del, kan jag nog i stort sett ansluta mig ...
Visa hela
0277. likt ganska gamla/ B-ytens utbildning, /Bull. Geol. Inst. Ups. XXIV p.235/ /Det av Dr. Hedin gjorda uttalandet Ymer 1935 sid 29lj, andra styckets sista del, kan jag nog i stort sett ansluta mig till även om jag anser att den väl svagt grundade jämförelsen med "senaste stora nedisningen" kanske helst bort anstå tills vidare./ Konstaterandet av strandlinjeförskjutningar, erosionsfaser och glaciärväxlingar är utomordentligt vanskligt, och likaså stt sedan ära klimatslutsatser. Resultatet låter sig ännu icke överblicka. För egen del skulle jag helst se att före- speglingen om en"vida klarare bild av Centralasiens klimat- historia" väsentligen dämpades ner. Jag hoppas åtskilligt av dessa arbeten, men även i bästa fall kunna våra undersök- ningar bara bli ett begränsat bidrag till lösandet av ett mycket komplicerat problem. sid. 11, tredje stycket. Också beträffande mina ökenmorfologiska arbeten tror jag det vore bäst att inte göra för mycket före- speglingar om resultatet förrän arbetet kan bättre överblickas, Jag hoppas ha en del nytt och intressant att komma med, men en djupgående undersökning skulle kräva åtskilliga forskares systematiska arbete under långa tider. sid 17. När jag tänker på hur kusligt jag tyckte det var att bli bli utsatt för beskjutning, rent ut sagt hur rädd jag var ibland, känner jag att jag rodnar nu när god krigaranda kom- mer på tal.
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
0280, ej infriats, och lika litet har Bergnans Samlingar lämnat några nämn- värda bidrag till den sällsamma hunnerkonst ----" "Detta felslående av våra förhoppningar på två kardinala punkter är desto ...
Visa hela
0280, ej infriats, och lika litet har Bergnans Samlingar lämnat några nämn- värda bidrag till den sällsamma hunnerkonst ----" "Detta felslående av våra förhoppningar på två kardinala punkter är desto mer förvånan- de som just Chen fan, systeroasen till Btsingolr lämnat rika fynd ---". På tal om F. B:s mycket stora neolitiska material: "Något avsevärt bidrag till stenålderskronologien kan man ej vänta av detta material ---". Och sedan om de rika Etsingolfynden - "viktigast ---- manuskript- fynd, vilka dock, enligt vad professor Karlgren sagt mig, torde äga övervägande provinsiell betydelse". När jag läser dettainställa sig, förutom en viss känsloreaktion - några nära till hans liggande frågor. Göra dessa omdömen Folke Berg- man rättvisa? Framtvingar sanningskravet eller lojalitet mot läsaren ofillkorligen att saken får en så sträng formulering? Gagnar denna del av skrivelsen den sak som författaren avser att hjälpa? Inte ens de vackra och erkänsamma ord som yttras om Folke Berg- man kärmeffektivt bryta udden av den kritik som ju egentligen inte riktar sig mot honom men som ändå av en mängd läsare komma att upp- fattas som en dom. "Förhoppningar som ej infriats" - "felslående av förhoppningar". Oméömena gälla ju snarare området än mannen men i en del fall kvarstår nog även för en rätt omsorgsfull läsare som inte är initierad vissa dubier på en del punkter. Varför har B. nöjt sig med att plocka material på ökenytan? Läsaren kan ju inte veta att föremålen 1 de flesta fall nog plockats från tämligen intakt läge där det neolitiska folket lämnade dem. Så som Chenfan-fynden äro omnämnda --"just Chenfan, systeroaser
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Mottagen av Andersson, Johan Gunnar.
-
Tillverkad 1936-02-21 av Hörner, Nils.
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
|
| Typ av dokument<itemName> |
- Brev
|
| Ämne <subject> |
|
| Arkivdokument-ID <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Östasiatiska museet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
