Skånes-Fagerhults kyrka

Vapenhuset i tornets bottenvåning har dagsljus från två fönster, golv av grå kalksten och vitmålade väggar. Det platta taket är täckt med vita träfiberskivor, så kallade tretexskivor. Fönsterfallen är täckta med marmorskivor. En trätrappa med räcke av svarvade spjälor leder till tornets övre våningar. Trappstegen är klädda med plastmatta. Vapenhuset är inrett med bokbord, bänk och klädhängare.

En dubbeldörr med ramverk och fyllningar leder från vapenhuset in till kyrkorummet som består av långhus med upphöjt kor. Man kommer in under orgelläktaren som vilar på fyrkantiga pelare. Orgelläktarens undersida är klädd med vitmålad panel. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången som är belagd med brädgolv liksom under bänkarna. Mittgången är helt täckt med en röd gångmatta. Väggarna är vitmålade med modern färg. Bänkarna går fram till ytterväggen som är klädd med en bröstningspanel. Innertaket är tredelat, ett tredingtak. Det är indelat med synlig träkonstruktion med blåmålade balkar likt sparrar och mellan dessa finns kassetter. Taket är på senare år isolerat med mjuka träfiberskivor, tretex, i kassetterna. Mellan tak och vägg går en kraftig profilerad list målad i rött och blått. Fönstren är försedda med innerbågar av teak och fönsterfallen är täckta med vita marmorskivor.
I långhusets nordöstra del finns predikstolen och ett dopträd, i sydöstra delen finns piano, ljusbärare och pulpet för bibel. Dopfunten står centralt i mittgången.
Orgelläktaren i väster har en tät barriär med ramverk och fyllningar som delas av pilastrar.

Triumfbågen mellan långhus och kor är rundbågig och lika bred som koret. Koret ligger två steg högre och är belagt med rödbrun kalksten. Koret täcks av ett femkappigt valv med halvrunda ribbor som avslutas på konsoler på väggen. Tak och väggar är målade med modern färgtyp. Korets fönster har blyinfattat färgat glas i ytterkanterna och katedralglas i mitten.
Raktäckta fyllningsdörrar leder från koret mot norr och söder till sakristia och förråd/teknikrum. Dessa har golv täckt med plastmatta och putsade målade väggar och valv.

Från vapenhuset leder en trappa upp till tornets andra våning med pärlspont i taket, målade väggar och plastmatta på golvet. En enkel trätrappa leder vidare till klockvåningen som upptas av klockstolen med två klockor. Våningen har brädgolv, putsade väggar och tak. Stegar leder till torntoppen. Vinden är ej inventerad.

Inredning och inventarier
Altaret från 1978 är av ek med rundbågiga speglar med gulddekor.

Altaruppsatsen av rikt snidad bemålad ek är daterad till 1625-1650. Den har senare kompletterats och en stor del är tillverkad av Gustaf Kihlmans verkstad 1708. Uppsatsen bemålades och kompletterdes 1756 av Johan Ullberg, målades över 1900 och restaurerades 1952 när äldre färg togs fram. Skulpturer av Maria och Johannes står inom rundbågiga nischer med omgivande ornamentik. Beslagsvingar vid sidorna kröns av skulpterade änglar.

Altarringen av trä har femsidig planform. Den består av enkelt svarvade balustrar, målade i grått och vitt, med en rundbågig avslutning mot överliggaren. Knäfall och överliggare är tygklätt.


Dopfunten är av ek med dekor i guld. Enligt inventarieförteckningen från 1500-talet. Den är sexsidig med rakt liv och profilerad fotring. Varje sida dekoreras av en rundbåge. I ovankant finns ett danskt textfält som visar att den är tillkommen före 1658.

Predikstolen av polykromt trä är daterad till samma tid som altaruppsatsen 1625-50. Den bemålades 1752. Kyrkan hade 1900 en predikstol ritad till den nybyggda kyrkan. 1925 sattes den äldre predikstolen in från gamla kyrkan. Sidorna pryds inom rundbågar av målade bilder av de fyra evangelisterna med sina symboler. Omfattningarna är fyllda med träreliefmönster. Målade blomsterprydda pilasterar markerar korgens hörn. Rikt listverk i över och underkant. Kraftigt avsmalnande undersida som avslutas av en bottenknopp. Korgen nås med en rak tegeltrappa från sakristian. Baldakin med tandsnitt och fem överstycken. Svävande duva under.

Bänkinredningen från 1952 är sluten och tillkom vid renoveringen av S Rhedin. Dörrar, ryggar och framstycke är av ramverk och fyllningar. Gavlarna är helt släta. En profilerad list i ovankant binder ihop inredningen. Inredningen är sedan 1991 målad i grått, vitt, gråblått och accenter i rött.

Orgeln byggdes 1979 av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Fasaden är ritad av orgelbyggmästaren Göran Mårtensson. Fasaden är indelad i tre rektangulära fält med synliga pipor, mittpartiet är högre. Fasaden är målad i grått med röda och blå lister. I ovankant piporna finns ett förgyllt raster.

Klocka 1 är gjuten 1572 av okänd gjutare. Den pryds av inskription, listverk och ornamentbård.
Klocka 2 är gjuten 1934 av M&O Ohlssons klockgjuteri i Ystad och pryds av inskriptioner och ett listknippe ovanför slagringen.

Övrigt
Altarkrucifix av trä från 1600-talet med sentida kors. Sockel med kranium och benknotor.

Begravningsvapen av trä från 1700-talet till bröderna löjtnant Jacob Adlerstierna och major Gabriel Adlerstierna. De var begravda i en gravkammare under den gamla kyrkan.

Brudkrona och golvljusstakar av silversmed Wiwen Nilsson. (sågs ej i kyrkan vid inventeringen).

Kyrkobyggnaden i nygotisk stil består av ett smalt torn med kvadratisk planform i väster, ett brett långhus och ett smalare kor med femsidig planform i öster. Mellan kor och långhus finns lägre utbyggnader för sakristia och förråd mot norr och söder.

Fasaderna är murade av gult maskinslaget tegel från Skromberga i koppförband. Sockeln är av grovhuggen granit och skråkantad. Tornet är delvis ommurat med gult trådskuret tegel. Mitt på fasaden löper ett horisontellt band i två skift av mörkbrunt tegel. Fasaden indelas av strävpelare mellan fönstren och i hörnen på långhuset, absiden och tornet. Strävpelarna avtrappas i tre steg och är avtäckta med koppar. På långhuset avslutas strävpelarna med små gavlar vid takfoten. Takgesimsen är ett utkragande skift. Tornet har rik utsmyckning med mönstermurning i form av blinderingar, friser och nischer.

Fönsteröppningarna är rundbågiga. I långhuset är de grupperade med tre smala fönster inom en rundbågig murnisch. Det mittersta fönstret är högre än sidofönstren. De gråmålade gjutjärnsfönstren är spröjsade i kvadrater och romber. Långhuset har innerfönster av teak. Koret har stora rundbågiga fönster med blyspröjsat färgat glas. Korets fönster har ett yttre skyddsglas i metallbåge. Solbänkarna är klädda med koppar.
Tornet har dubbla rundbågiga ljudöppningar inom en spetsbågig nisch i tre väderstreck. Ljudluckorna är täckta av luckor med liggande panel.

Kyrkan har tre ingångar, huvudingången i tornet i väster och en ingång i sakristia respektive förråd mot norr och söder. Huvudingången markeras med en trappstegsgavel med sju tinnar. Den stickbågiga dubbeldörren sitter i en djup rundbågig nisch. Ett utkragande kopparklätt skärmtak löper över rundbågen. Dörrarna till sakristia och förråd är raktäckta enkeldörrar som markeras av en omfattning av brunt tegel i ovankant. Samtliga dörrar är klädda med stående brun panel med mycket stora dekorativa gångjärn. På insidan är dörrarna av ramverk och fyllningar målade i grått och vitt. Granittrappor leder till alla ingångarna.
Långhuset har sadeltak, absiden femsidigt pyramidtak och tornet spira. Spiran har murade gavelspetsar i alla väderstreck. Samtliga tak är täckta med kopparplåt i skivtäckning med vertikala och förskjutna horisontella falsar. Takavvattningen är av koppar men några stuprör är utbytta mot brun plåt efter stölder.

Skånes Fagerhults gamla kyrka
Den nuvarande kyrkan har haft en senmedeltida föregångare, som låg strax intill den nya kyrkan. Dess plats markeras av en minnessten på kyrkogården. Kyrkan byggd av gråsten bestod av långhus och rakslutet kor. Senare uppfördes ett vapenhus framför söderportalen. Flera krig under 1600-talet drabbade kyrkan hårt med förstörelse. Under 1700-talet renoverades återigen kyrkan och försågs med ett nytt brädtak med målningar av Christian Holtz. Kyrkan hade inget torn utan en fristående brädklädd klockstapel stod på kyrkogården.

På 1800-talet var kyrkan för liten för den växande befolkningen. Det fanns också en önskan att bygga en modern och ljus kyrka som motsvarade tidens estetiska krav. 1896 beslutades att bygga en ny kyrka och 1899 revs den gamla kyrkan. Det målade taket i gamla kyrkan köptes av Oscar Trapp i Helsingborg som senare skänkte det till Helsingborgs museum.

Skånes Fagerhults nya kyrka
Ritningar till den nya kyrkan gjordes 1897 av arkitekt Adrian Crispin Peterson från Göteborg och hans son Carl Crispin. Kyrkan invigdes 1900. Byggmästarna gick i konkurs och byggnadsarbetet avstannade under en period och blev dyrare än församlingen planerat.

Peterson (1835-1912) utbildades på Chalmers och Konstakademin i Stockholm. Han var arkitekt vid Överintendentämbetet och praktiserande arkitekt i Göteborg.
Peterson har ritat över 30 kyrkor i landet, de flesta i Göteborgs stift. Skånes Fagerhult var fram till 1949 annex till Hishult som tillhör Göteborgs stift. Även kyrkan i Hishult är ritad av Adrian Peterson. Under 1800-talet var det endast JF Åbom som ritade fler kyrkor är Peterson. Även en mängd profana byggnader som sjukhus, skolor, stationer och bostadshus framförallt i Göteborg har Adrian Peterson som upphovsman.
När Skånes Fagerhults kyrka invigdes hade den öppna bänkar med figursågade gavlar. Korets valvribbor var rikt dekorerade med dekorativ ornamentmålning, liksom runt fönster och triumfbågen.

På 1920-talet gjorde domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin ett besiktningsutlåtande 0m kyrkan. Det var problem med fukt i kyrkan och Wåhlin föreslog bland annat att cementfogarna skulle tas bort både interiört och exteriört och ersättas med kalkbruk. En horisontell list på fasaden skulle också tas bort. Troligen har väggarna och korvalvets rika dekorativa ornamentering målats över med vit färg vid denna tid. Läktaren byggdes ut.

1925 byttes predikstolen till en äldre från gamla kyrkan.
1934 utökades klockbocken med ytterligare en klocka.

1951-52 gjordes en renovering under ledning av arkitekt S Rhedin som bland annat innebar helt ny bänkinredning och nytt golv av kalksten i koret. Tornets tegelfasad byttes mot nytt tegel. Vid någon tidpunkt har taket isolerats med tretexskivor.

1968-69 byttes taket från grönmålad järnplåt till kopparplåt. Fönstren försågs med innerbågar av teak, förutom korfönstren som fick yttre båge av aluminium.
Fönsterbänkarna försågs med marmorplattor.

Interiör renovering gjordes 1991 då väggar och inredning målades och antalet kulörer reducerades. Väggarna och tak målades med latexbaserad färg. Två bänkar togs bort längst fram. Handlingarna gjordes av arkitekt Mikael Forsberg.