NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD

På 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra Vrams kyrkby och Vrams Gunnarstorps slott binds samman av den gamla allékantade landsvägen. Prästgården i Norra Vram är genom sina starka band med Vrams Gunnarstorps slott (byggnadsminne) tydligt godspräglad. Prästgården byggdes 1816 och ersatte då en äldre fyrlängad prästgård belägen strax söder om den nuvarande. Prästgården är välbevarad såväl exteriört som interiört. Interiört finns många ursprungliga detaljer bevarade som t.ex. kakelugnar, snickerier och rester av väggmålningar. Prästgårdens historia är osedvanligt lång och kan spåras ända till 1671 då den omnämns i ett jordrevningsprotokoll. 1748 omtalas den i husesynsanteckningar och 1798 och 1834 i bouppteckningar. När den nya prästgården byggdes erfordrades ett väl tilltaget omland. Den gamla prästgårdsträdgården förstorades ytterligare på 1830-talet genom att "den därvarande kärrhålan blivit uppfylld" och genom "borförande av större vilda träd" och fick då sin nuvarande storlek om ca 12000 kvm. "För vinnande av fred i trädgården" uppfördes en stengärdsgård runt denna. Den stora trädgården hör oskiljaktigt samman med prästgården. En stor del av växtmaterialet från 1800-talet finns bevarat. Prästgården var kyrkoherdens enskilda egendom fram till år 1922, då den tillsammans med tillhörande byggnader inlöstes av pastoratet. Församlingen fick därmed underhållningsskyldighet över byggnaderna. Idag är prästgården arkiv- och samlingslokal för Billesholmstraktens hembygdsförening.

KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1995-06-12, Dnr 221-16788/91

På 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra Vrams kyrkby och Vrams Gunnarstorps slott binds samman av den gamla allékantade landsvägen. Prästgården i Norra Vram är genom sina starka band med Vrams Gunnarstorps slott (byggnadsminne) tydligt godspräglad. Prästgården byggdes 1816 och ersatte då en äldre fyrlängad prästgård belägen strax söder om den nuvarande. Prästgården är välbevarad såväl exteriört som interiört. Interiört finns många ursprungliga detaljer bevarade som t.ex. kakelugnar, snickerier och rester av väggmålningar. Prästgårdens historia är osedvanligt lång och kan spåras ända till 1671 då den omnämns i ett jordrevningsprotokoll. 1748 omtalas den i husesynsanteckningar och 1798 och 1834 i bouppteckningar. När den nya prästgården byggdes erfordrades ett väl tilltaget omland. Den gamla prästgårdsträdgården förstorades ytterligare på 1830-talet genom att "den därvarande kärrhålan blivit uppfylld" och genom "borförande av större vilda träd" och fick då sin nuvarande storlek om ca 12000 kvm. "För vinnande av fred i trädgården" uppfördes en stengärdsgård runt denna. Den stora trädgården hör oskiljaktigt samman med prästgården. En stor del av växtmaterialet från 1800-talet finns bevarat. Prästgården var kyrkoherdens enskilda egendom fram till år 1922, då den tillsammans med tillhörande byggnader inlöstes av pastoratet. Församlingen fick därmed underhållningsskyldighet över byggnaderna. Idag är prästgården arkiv- och samlingslokal för Billesholmstraktens hembygdsförening.

KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1995-06-12, Dnr 221-16788/91