MARIAKYRKAN

Kyrkans inre karakteriseras av enkelhet och ursprunglighet. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv med kraftig hålkälslist mot väggarna, som är marmorerade i gult. Inredningen är i stort bevarad sedan byggnadstiden. Altaruppsatsen utgörs av ett förgyllt kors med strålkrans. Utmärkande är de två glasförsedda båsen - "spårvagnarna" - som flankerar korpartiet. Läktarorgeln från 1824 är bland de äldsta i Göteborg. Vid den senaste restaureringen 1965 igensattes östingången och kyrkorummet erhöll sin nuvarande färgsättning efter förebild av den ursprungliga.

Kyrksalen har GOLV av bräder. Heltäckningsmattor ligger i gångarna och i korpartiet, innanför altarringen finns ett nylagt trägolv och på läktaren finns trägolv. Det består dels av ursprungliga breda golvplank, dels smalare tiljor sannolikt avsedda som undergolv. I läktarens förrum ligger ett äldre trägolv som är lackat. Vapenhusens golv består av kalkstensplattor. I samband med golvomläggningen byttes det tidigare träbjälklaget mot ett nytt betongbjälklag. De befintliga invändiga trätrapporna i ek, som är lagda på stenvalv. Sakristiegolvet täcks av en plastmatta.

Kyrkorummets putsade VÄGGAR är marmorerade i en kraftigt gul färgton med fönsternischer och omfattningar i grått. Väggen avslutas upptill med en gråmålad gesims. Färgsättningen härrör från restaureringen 1965 och går tillbaka på väggarnas ursprungliga utseende. Vapenhusens väggar är putsade och målade i en ljusrosa färgton. En ljusmålad glasfiberväv täcker sakristians väggar

Kyrkorummets TAK är ett vitt spegelvalv; ett plant tak som omgärdas av en kraftig hålkäl.

DÖRRARNA mellan vapenhusen och kyrkorummet är dubbla och spegelförsedda med tre speglar i varje dörrblad. Utseendet påminner om ytterdörrarna. Kyrkans innerdörrar är gråmålade. Dörröppningen till f d norra vapenhuset (numera pannrum) är igensatt. Pardörren till läktaren, som delvis är glasad, är av äldre datum.

Kyrkan hade ursprungligen sittplatser för omkring 500 personer. Numera ryms här runt 300 personer i fasta BÄNKAR. Bänkinredningen är från kyrkans byggnadstid, men är något ombyggd. Kyrkbänkarna är indelade i fyra bänkkvarter. De främsta bänkarna är avfasade mot mittgången. Varje bänk har sin dörr som ursprungligen var försedd bänknummer och lås. Dörrar och skärmar är spegelförsedda. Bänkarna är sedan 1965 målade i de ursprungliga färgerna, gulbruna invändigt och vinröda utvändigt med gråblå bårder. Bänkinredningen i kyrkan är i princip komplett med undantag för läktaren där man satte in nya bänkar 1948. Av dessa är endast tre bänkar bevarade. Utmärkande för Mariakyrkan är de två inbyggda fönsterförsedda logerna, "spårvagnarna", på ömse sidor om kyrkorummet. Den norra, som är hopbyggd med predikstolen, byggdes som "prästbenck" och fungerade sedermera som sakristia medan den södra nyttjades som en särskild bänkloge. Idag är detta utrymme ett förråd. Uppgången till predikstolen och ingången till sakristian nås via den norra avskrankningen. Logerna är liksom predikstolen och läktaren ljust marmorerade.

Mariakyrkans LÄKTARE är tredelad. Den består av mindre sidoläktare i norr och söder och en djupare orgelläktare i väster. Läktaren uppbärs av tio fyrkantiga träpelare. Skranket är spegelförsett och marmorerat i varmt beige nyanser med blå uppläggningar. Mitt för orgeln finns en plats för försångaren bevarad. Tre av läktarbänkarna finns kvar liksom gradängerna.

Kyrkans ORGEL, som är tillverkad av orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockholm, invigdes 26 söndagen efter Trefaldighet år 1824. Den har sedan dess kompletterats med fler stämmor och byggts om vid två tillfällen. Vid sistnämnda ombyggnad gjordes orgeln helt pneumatisk. Orgeln har idag 21 stämmor fördelade på två manualer och pedal. I orgeln ingår en stor del av det ursprungliga pipmaterialet. Strandpiporna är bland de äldsta i Göteborg och är nästan kompletta. Orgeln helrenoverades och flyttades bakåt i samband med kyrkans restaurering 1965. Spelbordet fick en fristående placering framför ORGELFASADEN. Fasaden, som består av blindpipor, tycks vara från den ursprungliga orgeln. Den är tredelad och klassicistiskt utformad i grått med förgyllda detaljer, bestående av växtornament och musikinstrument längs ovankanten. Pipfälten avdelas genom kannelerade pilastrar.

ALTARET är i snidat och gråmålat trä med förgyllda detaljer; en äggstavsfris överst och på framsidan ett spegelfält. Fältet inrymmer en uppslagen bok, ett kors, en kalk samt två korslagda palmkvistar.

ALTARRINGEN är tresidig med rundade hörn i snidat, genombrutet och gråmålat trä med förgyllda rosetter. Ovansidan och knäfallet är stoppat och klätt med blått ylletyg. Ringen var ursprungligen vitmålad med blått kläde. Grinden på norra sidan är borttagen.

ALTARPRYDNADEN, som står i fönsternischen ovanför altaret, är i förgyllt snidat trä i form av Guds allseende öga inskrivet i en triangel och omgivet av en strålkrans. Framför är ett
förgyllt träkrucifix med gråmarmorerad fot. Kristusfiguren är av gotisk typ med törnekrona, ländkläde och fötterna placerade ovanpå varandra. Den tredelade Mariaikonen på altaret
är ett verk av ikonmålaren Erland Forsberg i Mölnlycke. Ikonen invigdes på Jungfru Marie födelsedag den 8 september 1991. Huvudmotivet kallas "Barmhärtighetens Moder". Småbilderna visar händelser ur Marias liv. Guldfärgen och det blåa, vita och röda i ikonen är Marias färger.

PREDIKSTOLEN är placerad på norra väggen och inbyggd med den norra sidologen. Den tillverkades 1821 i klassicistisk stil efter ritningar av dåvarande stadsarkitekten J F Weinberg. Predikstolen är beigemarmorerad med förgyllda detaljer. Korgens två sidor pryds av dekorerade spegelfält. Det ena inrymmer en uppslagen bok med symbolerna för lag och evangelium, en piska och en palmkvist. På andra sidan syns en strålkransomgärdad triangel - Guds allseende öga med det himmelska ljuset som strålar i bakgrunden. Predikstolens underdel är försedd med dekorerade konsoler och snäckformationer. Ovanför korgen finns en rikt dekorerad fyrsidig baldakin i blått med guld. Sidorna är försedda med en snidad draperingsfris med tofsar. På baldakinen vilar en kerub och på undersidan svävar en duva. Väggpartiet mellan predikstolen och baldakinen är träbeklätt och pryds av en draperad blå tygmantel.

DOPFUNTEN i grå kalksten tillverkades 1965 och är ritad av arkitekt Sven Brolid. Den har rakt skaft, åttasidig cuppa med försänkta hörn och räfflade sidor. Dopfunten är fast förankrad i golvet med en åttadelad grå stenplatta.

Kyrkorummets belyses av sex LJUSKRONOR i mässing tillverkade 1948 respektive 1965. På korväggen hänger mässingslampetter från 1800-talet.

PSALMNUMMERTAVLORNA på ömse sidor om altaret är troligen ursprungliga. De har grå nummerfält med snidad och förgylld ram prydd av växtornamentik och krönt av en lyra. Tavlorna förankras med spiraldekorerade väggfasta smidesarmar.
GOLVURET i snidat och gråmålat trä med förgyllda detaljer härrör från tidigt 1800-tal.

För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport XV, Mariakyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002.

I mars 1811 signerade Carl Wilhelm Carlberg en ny ritning till en kyrka av sten på Fattighusets tomt. Under sommaren samma år startade en insamling till den nya Fattighuskyrkan. Stadens invånare samlade ihop 13 333 riksdaler banco och resten sköt fattighusfonden och stadskassan till. Till inredningen i kyrkan inflöt ytterligare medel framför allt genom särskilda kollekter. I juni utstakades platsen för den nya kyrkan i pastorns och fattighusets trädgårdar omedelbart öster om kölnan som tidigare använts som gudstjänstlokal. På hösten 1812 igångsattes kyrkbygget. Arbetet lades ut på entreprenad under murmästareåldermannen Ludvig Dymling som erbjöd sig att utföra stommen "med tak, fenster och dörrar" för 16 133 riksdaler. Följande år kom kyrkan under tak. På grund av Carlbergs sjukdom, fullbordades kyrkan under annan ledning. Strax efter Carlbergs död 1814 frångick man ursprungsförslaget, och gavelröstet i väster med klocktornet utfördes av brädklätt korsvirke istället för sten. Andra söndagen i advent 1815 invigdes kyrkan. Pastor Samuel Kamp predikade och kontraktsprosten Johan Ulrik Blomberg höll invigningstalet.

Vid tiden för kyrkans invigning hade själva fattighuset ändrat inriktning. Bara de "hedervärda fattiga", d.v.s. fattiga med bättre social bakgrund fick nu komma dit. De intagna blev färre och allteftersom antalet minskade förbättrades försörjningen. 1815 fanns vid Fattighuset 167 personer och omkring 15 år senare endast omkring 60 intagna. Fattighuskyrkan besöktes även av stadsbor som inte hörde till församlingen. Många av fattighuspredikanterna var mycket uppskattade och drog ofta stora åhörarskaror.

KYRKANS URSPRUNGLIGA UTSEENDE
Fattighuskyrkan uppfördes i princip enligt ritningarna. Inredningen var anspråkslös och en del inventarier överfördes från den gamla kyrkan (den ombyggda kölnan), bl a två kyrkklockor. Även utvändigt fick kyrkan en enkel utformning nästan helt utan dekor, helt i stil med tidens ideal. Vid denna tid dominerades kyrkoarkitekturen av nyklassicistiska strömningar och upplysningstidens syn präglade kyrkorummet. Detta innebar att kyrkan var ljus och öppen men fattig på utsmyckning. Carlberg satte också sin personliga prägel på byggnaden. Flera drag känner man igen från Domkyrkan, som samtidigt återuppbyggdes efter ritningar av stadsarkitekten.

I en inventering av kyrkan år 1830 beskrivs kyrkorummets utseende:
"Predikstolen är hvit oljefärgad och har följande prydnader: Å sidorna av Guds allseende öga samt en uppslagen bok med embleme af Lag och Evangelium, förgyllde. På taket öfver Predikstolen hvilar en Ängel och under det är en sväfvande dufva. Altaret, af träd, är beklädt med svart kläde... Altar-disken är målad med hvit oljefärg och ofvansett beklädd med blått kläde, hvilket ock gäller om foten. Ingen altartafla finnes, endast ett förgyllt större crucifix, ställt i fönstret midt för altarbordet... Läktaren är med ol[je]färg hvitmålad och ådrad. Bänkarna äro gulbrunmålade."

FASADFÖRÄNDRINGAR
På 1840-talet fick sydfasaden sitt nuvarande utseende med gult Flensburgstegel av samma typ som använts för Gustavi domkyrka. År 1860 fogades södra väggen utvändigt med cement och beströks med färg. Västfasaden renoverades år 1972 med KEIM fasadfärg (silikatfärg). Hela gaveln samt delar av gesimsen putsades om. Även fasadputsen på kyrkans södra vapenhus åtgärdades. Därtill utfördes målningsarbeten på de entréportar och fönster som berörts av reparationen. År 1992 målades kyrkans putsade fasader med en typ av plastfärg. Samtidigt målades alla fönster utvändigt med alkydoljefärg (Drygolin).

År 1951 byttes kyrkans takmaterial från tegel till kopparplåt, ett för takfallslutningen lämpligare material. Även vapenhustaken som täcktes av järnplåt byttes mot kopparplåt, liksom stuprör och hängrännor.

Sakristian tillbyggdes år 1965 på kyrkans norra sida arkitekt var Sven Brolid. Omkring år 1990 omlades taket på sakristian med ny kopparplåt. Taket, som var helt plant, läckte på flera ställen. Det nya plåttaket fick en bättre konstruktion med fall.

FÄRGSÄTTNING OCH INTERIÖRMÅLERI
Hela kyrkan ommålades år1860. Taket, trappuppgångarna till läktaren och alla vapenhusen "hvitlimmades" medan kyrkans väggar, fönster och dörrar oljemålades. År 1908 målades hela kyrkorummet i ljusa färger.

En omfattande renovering genomfördes år 1948, under ledning av arkitekt Axel Forssén. Hela kyrkan ommålades både ut- och invändigt. Kyrkorummets ljusa färger ersattes av en grå ton. Vid samma tillfälle strävade man efter att åter gå till ursprunglig färgsättning på orgelfasaden och predikstolen.

Vid restaureringen år 1965 ledd av arkitekt Sven Brolid i Göteborg försökte man återgå till kyrkorummets ursprungliga färgsättning. De gamla färgerna framskrapades och bättrades. Under de grå väggarna dolde sig en marmorerad yta i en gyllene ton och runt fönstren återskapades samma gråmålade friser som fanns där 150 år tidigare. Även inredningens tidigare bemålning återställdes.

I början på 1980-talet målades kyrkan invändigt med en alkydoljefärg (Jotun) undantaget de marmorerade väggytorna, som endast bättrades och lackades. Färgsättningen förändrades inte vid detta tillfälle.

FÖNSTER OCH DÖRRAR
De svårt rötskadade fönstren i söder och öster ersattes av nya år 1948 liksom huvudingångens ytterdörrar. I korfönstret vid altaret insattes bränt antikglas i blyspröjsinfattning. Dörrarna i östväggen togs bort år 1965, rötskadade dörrar ersattes med nytillverkade liksom fönstren
mot norr och väster. Pardörrarna i norra och västra vapenhuset samt dörrar mot wc och städutrymme utbyttes mot nya fyllningsdörrar. Den släta dörren till vindstrappan och sakristidörrarna är från detta år. Pardörren till läktaren, som delvis är glasad, är av äldre datum.

INNERTAK
Vid restaureringen år1948 revs den listindelade pärlspontpanelen från sent 1800-tal bort från innertaket, som nyputsades. Taket tilläggsisolerades med glasfiberull i mitten på 1980-talet.

ALTARET
Altarpartiet höjdes och altaret byggdes om år 1965 med ny front, gavlar och bordsskiva av lamellträ. Gavlarna försågs med luftintag till de inbyggda radiatorerna i altaret. Den tredelade Mariaikonen på altaret är målad av Erland Forsberg i Mölnlycke. Ikonen invigdes på Jungfru Marie födelsedag den 8 september 1991.

PREDIKSTOLEN
Den nuvarande predikstolen blev färdig 1821 och utfördes efter ritningar av J F Weinberg. Predikstolen är beigemarmorerad med förgyllda detaljer efter originalmåleriet, den var liksom kyrkans interiör i övrigt vitmålad under stora delar av 18- och 1900-talen. År 1948 sänktes baldakinen. Väggpartiet mellan predikstolen och baldakinen är träbeklätt och pryds av en draperad blå tygmantel från år 1965.

KYRKBÄNKAR
Kyrkan hade ursprungligen sittplatser för omkring 500 personer. Numera ryms här runt 300 i fasta bänkar. Bänkinredningen är från kyrkans byggnadstid, men är något ombyggd. Varje bänk har sin dörr som ursprungligen var försedd bänknummer och lås. År1938 ökades avståndet mellan bänkarna med 10 cm. Ryggarna gjordes lutande och sitsarna breddades. År1948 byttes dörrarnas stängningsbeslag och bänkskärmarna mot tvärgången försågs med utanpåliggande fyllningar. År1965 gjordes bänkarna mer bekväma med ytterligare ökad sitsbredd och nya fotstöd. Samma år avlägsnades en bänkrad under läktaren samt ett par sidobänkar i koret

År1938 målades bänkarna i en rödbrun ton. 1948 fick bänkarna en ny färgsättning i grått och rött med marmorerade speglar. Bänkarna är sedan 1965 målade i de ursprungliga färgerna, gulbruna invändigt och vinröda utvändigt med gråblå bårder.

1948 byggdes nya bänkar på läktaren utan dörrar. Av dessa finns sedan 1965 endast tre bänkar kvar. Samma år anordnades uppvärmning genom varmluft under bänkarna.

ORGEL
Kyrkans orgel, som är tillverkad av orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockholm, invigdes 26 söndagen efter Trefaldighet år 1824. Den har sedan dess kompletterats med fler stämmor och byggts om vid två tillfällen; 1877 av Marcussen & Søn samt år 1951 av A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg. Den ursprungliga orgeln var en enmanualig orgel om 10 ½ stämmor med bihangspedal. Strandpiporna är bland de äldsta i Göteborg och är nästan kompletta. Orgeln helrenoverades och flyttades bakåt i samband med kyrkans restaurering 1965. Spelbordet fick en fristående placering framför orgelfasaden (sedan 1951 hade det stått vid norra sidoläktaren). Ett befuktningsaggregat från Nylöse kyrka installerades i orgelhuset 1968. 1983 byttes orgelfläkten.

KYRKKLOCKOR
I takryttaren hänger två klockor. Storklockan tillverkades 1965 av klockgjuteriet M & E Ohlsson i Ystad. Lillklockan, egentligen den tidigare storklockan, är betydligt äldre och hängde från början i Mariakyrkans föregångare. Gjutningsåret är 1771 och tillverkare Abraham Wetterholz. Diametern är 57 cm, höjden 58 cm. Klockan väger 101 kg. Vid storklockans uppmontering 1965 avlägsnades den äldre klockbocken och ersattes av en ny klockstol. Samtidigt automatiserades lucköppningen. Under 1950-talet installerades en elektrisk klockringningsanläggning från AEG.

NYA INSTALLATIONER
En värmeapparat insattes i kyrkan i början av år 1862. I början av 1950-talet försågs värmepannan med ett oljeeldningsaggregat i syfte att förbättra uppvärmningssystemets kapacitet. Det omkring 30 år gamla värmesystemet byggdes om 1965. Mariakyrkan fick fjärrvärme hösten 2000.

År 1908 infördes elektrisk belysning med tidsenliga ljuskronor och år 1948 ersattes armaturen med nya takkronor.

För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport XV, Mariakyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002.