SUNTAKS GAMLA KYRKA

SUNTAKS GAMLA KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare kor och absid i öster från 1100-talets mitt. Norr om koret är en sakristia från 1600-talet.
FASAD - Kyrkan ligger på en delvis synlig grund av utkragande kalkstenshällar. Den höga sockeln i två skift är av huggen sandsten och avslutas med en skråkant. Fasaderna består av sandstenskvadrar i jämna skift med två olika höjder. Det storskiftiga murverket dominerar i långhusets södra sida, medan det i koret regelbundet avbryts av låga skiftgångar som sedan dominerar i den norra långsidan. Sakristian saknar sockel och har en ojämn fasad av marksten. Alla murytor bär en slammad puts utan avfärgning. Kring sydporten är en omfattning i två språng med skråkantade anfangsstenar som bär två arkivolter, inom vilka är ett odekorerat tympanon. På motsvarande plats i den norra långsidan är en igenmurad nordportal, där det övre partiet använts som fönster. I västgaveln och den södra långsidan är ankarslutar. Mot den södra långsidan lutar krönen till två svampformade gravstenar från 1600-talet.
FÖNSTER - Fönstren har - om inget annat anges - fastspikade lufter från 1967 med karmar, bågar och spröjs av gråmålad ek, samt hörnbeslag. De grunda smygarna följer fönstrens form. I långhusets södra långsida är ett rektangulärt fönster med mittpost och två lufter, vilka har åtta rutor var. I korets sydvägg är ett rektangulärt fönster med enkel luft och åtta rutor. Absiden har i söder ett lansettformat fönster med enkel luft från 1947 och fyra rutor. Bågar och spröjs är av fernissad furu. Långhusets norra långsida har i väster två rektangulära fönster. Det nedre är det större av dem och har en enkel luft med sex rutor. Det övre har en enkel luft med sex rutor av antikglas i blyspröjs, som delvis kan vara ursprungligt från 1731. I sakristians östvägg är ett rektangulärt fönster med enkel luft och två rutor.
PORT - Den ursprungliga raka sydporten består av två grova furuplank, som på utsidan är klädda med liggande nitbeslagna järnlameller. Porten har ett stocklås och en dörring med vulster och djurhuvuden, vilken sitter på en rombisk platta med lövformade ornament i hörnen. Porten sitter i en rundbågad smyg med två språng, vars omfattning beskrivs ovan. Tröskeln av obehandlat trä är sannolikt från 1700-talet. Framför porten ligger en kalkstenshäll. Den raka sakristiporten sitter i en djup rak smyg i hela vägghöjden. Porten är av stående tjärade bräder med spont.
TAK - Alla tak har behållit sin ursprungliga form. Långhus och kor bär branta sadeltak, medan absiden har ett brant valmat tak som följer dess rundning. Över sakristian är ett sadeltak. Alla täcks av kluven och tjärad spån med sågtandat takskägg. På långhus och kor sitter smidesflöjlar med årtalen 1838, 1718 och 1995. De synliga hammarbanden och gaveltassarna är tjärade, liksom vindskivorna som på långhus och kor har kontursågade ändar.