BACKA

OMRÅDE
Området som består av ett flertal parhus och friliggande vinkelhus, är beläget i stadsdelen Backas östra del vid Bällskärsvägen som löper parallellt med motorväg E6. Området är beläget på den östra sluttningen av ett något kuperat lövskogsområde. Det omges i söder av äldre friliggande villor och i norr av ett nästan samtida radhusområde.

Området är uppfört på terrasserade ytor i sluttningen av en skogsbeväxt höjd. Bebyggelsen är mycket enhetlig men upplevs som två olika områden, både på grund av höjdskillnaderna och av den olika färgsättningen. Parhusen i det norra området är rödmålade och i det södra är flertalet brunmålade även om flera andra kulörer förekommer. Delområdena åtskiljs av en stor gräsplan med lekplats och fritidsstuga.

Hela området består av 165 tvåvånings parhus samt 15 stycken vinkelhus varav nio med souterrängvåning. Den stadsmässiga planen upplevs vara organiskt framvuxen där husen byggts bredvid varandra till synes utan föreliggande planering. Bebyggelsemönstret är representativt för ett arkitekturideal under 1970-talet som karaktäriseras som tätt, lågt och intimt.

Parhusen är grupperade så att två byggnader är vinkelställda i förhållande till varandra. Mellan dem finns smala gångar och passager. Byggnadskropparna är placerade så att entréfasaden vänder sig mot det plankstaket som omgärdar trädgården på motstående parhus. För att skapa en privat sfär, då området är mycket tätbebyggt, har varje lägenhet ett högt plankstaket på husets baksida som förbinder förrådet i trädgården med själva huskroppen. I den östra delen av det södra delområdet balanserar vinkelhusen på randen av terrassen. De har samma arkitektoniska uttryck som parhusen förutom att de är uppförda i en våning med suterrängvåning. Huskropparnas fasader är klädda med gulmålad träpanel och husen binds samman av det höga staketet.

Enligt handlingar på kommunens bygglovarkiv kommenterade brandskyddsmyndigheten risken för brandspridning och ansåg att staketet runt trädgården borde utföras av obrännbart material. Gavelfasaderna kom sedermera att utföras med ett ytskikt av tegel utan fönsteröppningar.

Mellan husen slingrar sig smala asfalterade gångar. Bilparkering finns i utkanten på tre sidor, både på parkeringsdäck och på markparkering där det också finns låga garagelängor i ett plan. Parkeringshuset är beläget i den södra delen, det är uppfört i betong och består av ett täckt plan samt ett öppet, översta plan. Garagebyggnaderna har brun lockpanel och pulpettak täckta av papp.

I områdets mitt finns ett fritidshus med samma uttryck som de omgivande parhusen. Fasaden är klädd med röd lockpanel och går i liv med takfoten på det plana pappbelagda taket.

BYGGNADER
Byggnaderna är kubiska med låga tak och få fönster ut mot de allmänna gårdsrummen. Entréfasaden/gatufasaden är tillsluten och stram. Den har få och små fönster till skillnad från trädgårdsfasaden där stora glasade partier skymtar genom staketet.

Våningar: 1-2 varav några med suterräng
Stomme/konstruktion: träregel
Fasad: lockpanel, hård träfiberskiva, betongfasadsten typ Coloroc
Fasadfärg: brun/vit/vit, röd/vit/gul
Takform: plantak
Takmaterial: papp
Utvändiga detaljer: utanpåliggande balkonger, entréer i liv med fasaden, vinkelhusen har skärmtak över entréer

Fasaden är klädd med lockpanel. Fasaden delas in av en enkel variant av gördelgesims och takgesims bestående av vita, släta skivor ovanför fönstren. Gavelfasader är klädda med betongsten och gavelrösten med lockpanel. Vita enluftsfönster, men det förekommer även bruna, är placerade gruppvis i fasaden mot trädgården. Entréfasaderna har små rektangulära, liggande fönster bredvid ytterdörren vilken är klädd med skivmaterial eller träpanel. De släta dörrarna av skivmaterial är vitmålade och troligen ursprungliga. Balkongerna är utförda av brunlaserat trä och vetter mot trädgården.

Bebyggelsen har förändrats så tillvida att flera fastigheter är ommålade i en annan kulör än den ursprungliga. Några har även sekundära fönster och förstukvistar eller skärmtak, skärmtaken kan eventuellt vara ursprungliga.

KOMMENTAR
Området är ett tydligt tidstypiskt exempel på tät och låg småhusbebyggelse av trä. Området har trots sin storleksspridning en disposition med en varierande miljö och större öppna gräsytor, både smala och breda gångvägar samt byggnader som genom sin placering bildar en fond för blicken. Trots de, framförallt färgmässiga, förändringar som har gjorts, har området kvar sin ursprungliga karaktär och stora rumsliga kvalitéer.