KV VALVET 3 OCH S:T LARS 7

KVARTERET VALVET - Kvarteret Valvet är rektangulärt till formen och beläget i den medeltida stadens absoluta kärna, strax väster om ruinerna Drotten och S:t Lars. Det är placerat mellan S:t Hansgatan i öster och Mellangatan i väster. De medeltida gränderna Travegränd och Funcks gränd avgränsar kvarteret i norr respektive söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Norderrotens första kvarter med tomtnummer 16-17, 26-27 och 36 samt S:t Hansrotens första kvarter med tomtnummer 18.
Under medeltiden var det nuvarande kvarteret uppdelat på tre, eller eventuellt fyra, mindre kvarter med mellanliggande gränder löpande i öst-västlig riktning. Området var vid den här tiden tätbebyggt med stenhus, varav ett flertal grundmurar än idag finns kvar under mark eller i nu stående byggnader. Huvudbyggnaden på Valvet 3 med valv över S:t Hansgatan är den enda byggnaden i kvarteret som har bevarade medeltida delar i större omfattning. Denna byggnad är dock ett av stadens bäst bevarade stenhus från medeltiden.
Kvarteret ligger i sluttningen mellan stadens nedre och mellersta platå. Sluttningen är rik på vattenflöden och i äldre tid fanns här åtskilliga källor och brunnar. Sannolikt lades de gränder som under medeltiden genomskurit kvarteret igen någon gång under tidigt 1600-tal. I slutet av 1600-talet var kvarteret indelat i sju tomter och hade fått sin nuvarande -utbredning.
Anders Lorentz Wedin inrättade 1855 sin bryggeriverksamhet i kvarterets norra del. Rörelsen utvidgades och så gott som samtliga fastigheter i kvarteret kom till slut att ingå i bryggeriverksamheten där porter, öl och svagdricka producerades. I samband med nybyggnaden för bryggeriet revs många av de äldre byggnaderna i kvarteret, som till stor del låg i ruiner i slutet av 1850-talet. Bryggeriverksamheten pågick fram till 1909. Den idag gällande fastighetsindelningen i kvarteret med sex tomter bildades på 1920-30-talet. Samtidigt omgestaltades flera av kvarterets storbyggda hus och kom att fungera som flerbostadshus. Den nedlagda bryggeriverksamheten återupptogs nästan ett sekel senare på 1990-talet på fastigheten Valvet 7 i form av Gotlands bryggeri.
KVARTERET S:T LARS - Kvarteret S:t Lars ligger i innerstadens centrala delar och har fått sitt namn efter kyrkoruinen, som är belägen i kvarterets mitt. Kvarteret är något oregelbundet till formen och gränsar till S:t Hansgatan i väster, Syskongatan i norr, Nunnegränd i öster samt Stora Torggränd i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret S:t Hansrotens första kvarter med tomtnummer 16 samt S:t Hansrotens andra kvarter med tomtnummer 5-8.
Vid arkeologiska utgrävningar i kvarteret har man funnit rester efter den stenåldersboplats som troligtvis sträckt sig mellan S:t Hansgatan, S:t Drottensgatan och fram till Stora Torget. Under medeltiden motsvarades så gott som hela kvarteret av kyrkan S:t Lars och dess kyrkogård. Endast den sydligaste delen har haft stenhusbebyggelse, möjligen åtskild från det kyrkliga området via en gränd i öst-västlig riktning. I ett tidigt skede kan även det blivande kyrkliga området ha varit bebyggt med stenhus. I slutet av 1500-talet överläts kyrkan och marken till Visby hospital. Under mitten av 1600-talet arrenderades marken runt ruinen ut och exploaterades. Det var stadens fattigare befolkning som byggde sina trähus på de hyrda tomterna. Sedan 1697 har kvarteret i huvudsak haft samma begränsning som i dag.
Vid 1800-talets andra hälft totalförstördes en stor del av bebyggelsen i kvarteret, dels på grund av en brand i den sydöstra delen och dels på grund av rivningar i syfte att synliggöra S:t Lars ruin. Kvarteret är idag indelat i åtta fastigheter, där en av dessa utgör ruinen efter S:t Lars kyrka. Flera av de övriga fastigheterna är helt obebyggda, medan ytterligare en består av ruinen av ett eller flera sammanbyggda stenhus från medeltiden. På fastigheten S:t Lars 3 har bebyggelse från 1700- och1800-talet bevarats intill S:t Lars ruin, trots 1800-talets rivningsvåg. S:t Lars 5, som eldhärjades under 1800-talets slut, fick vid 1900-talets början en bebyggelse i jugend, vilken idag utgör ett ståtligt inslag vid Stora Torget.

VALVET 3 och S:T LARS 7 - Fastigheten Valvet 3 är en av kvarterets två mindre tomter. Den är belägen i det sydöstra hörnet av kvarteret och gränsar därmed till S:t Hansgatan i öster och Funcks gränd i söder. Fastigheten S:t Lars 7 ligger i kvarterets västra del och gränsar därmed till S:t Hansgatan i väster. Sedan 1600-talet har S:t Lars 7 och Valvet 3 gemensam fastighetsägare och tomtens sträckning på S:t Hansgatans östra sida är densamma som under 1600-talets slut. De båda fastigheterna binds samman genom ett valvhus som sträcker sig över S:t Hansgatan. Valvhuset är en del av huvudbyggnaden, ett av Visbys bäst bevarade stenhus från medeltiden. Byggnaden har fungerat som bostadshus sedan 1600-talet.
Enligt 1697 års karta motsvarade Valvet 3 och S:t Lars 7 tillsammans tomt 120. På 1760-talet erhöll ägaren till fastigheten ett infäste av resterna efter en av de gränder som tidigare gick genom kvarteret Valvet, där det fanns en brunn som var tillgänglig för allmänheten, men i stort sett har tomtens utsträckning varit kontinuerlig sedan åtminstone 1600-talet.
Byggnaden är belägen i det sydöstra hörnet på Valvet 3, med långsidan längs Funcks gränd och med valv över S:t Hansgatan för att avslutas på S:t Lars 7 med ett tillhörande trapphus från slutet av 1800-talet. I slutet av 1700-talet fanns förutom bostadshuset, i sten också ett stall och ett brygghus på Valvet 3 samt en verkstad och ett fähus på den del av tomten som motsvarar nuvarande S:t Lars 7.
1885 köpte Wedin fastigheterna. Han hade byggt ut sin bryggeriverksamhet över nästan hela kvarteret Valvet och bosatte sig 1891 i byggnaden. Under 1900-talet har fastigheten utökat bostadsfunktionen med viss butiksverksamhet i bottenvåningen.
Det minimala gårdsrummet på Valvet 3 avgränsas från gaturummet och grannfastigheterna av murar. I muren vid Funcks gränd finns en ingångsport.
Fastigheten S:t Lars 7 avgränsas i nordost av S:t Lars kyrkoruin och i söder gränsar fastigheten till ruintomten S:t Lars 6. Mot öster och väster finns kalkstensmurar, den västra även prydd av ett lågt smidesstaket. Mot norr avgränsas fastigheten av en tegelavtäckt och putsad tegelmur med en rundbågig gårdsport med panel. Den lummiga trädgården är delvis belagd med kalkstensflis.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0