Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Grupp E II c. Antal räfflor: 8 st. Räffelstigning: 3/4 varv på piplängden.Kammarstrycket är 22,2 cm långt, baktill på en längd av omkring 19 cm åttkanigt, men därefter blir det 16-kantigt. Framtill avslutas det av ett par svarvade ränder. Det långa fältet är runt, men trumfen är svagt trumpetformigt förstärkt. Patentsvansskruven är gråhärdad. Dess synliga del är 28 mm lång och har samma kantiga fo...
Visa hela
Grupp E II c. Antal räfflor: 8 st. Räffelstigning: 3/4 varv på piplängden.Kammarstrycket är 22,2 cm långt, baktill på en längd av omkring 19 cm åttkanigt, men därefter blir det 16-kantigt. Framtill avslutas det av ett par svarvade ränder. Det långa fältet är runt, men trumfen är svagt trumpetformigt förstärkt. Patentsvansskruven är gråhärdad. Dess synliga del är 28 mm lång och har samma kantiga form som kammarstryckets bakre del. På bakplanet har svansskruven en hake, som skall inhakas i svanstjärnets urtagning. Kornet är av silver och sitter på en järnfot, som är inlaxad i pipan 25 mm bakom pipmyningen. Siktet sitter 13,8 cm framför svansskruvens bakände. Det är ett till 1200 fot graderat fjädersikte. På pipans översida står krönt C (Karl Gustafs stads gevärsfaktori) 1839 och siffran 3. På undersidan är inslaget Wintergvist. På patentsvansskruvens sida är inslaget siffran 3. På undersidan har pipan två häften för pipreglarna och ett för den främre rembygelns skruv.Låset är ett baekvänt "kedjelås", d.v.s. nöten och slagfjädens övre ände förenas av en särskild länk. Geväret har en vanlig avtryckare, men det oaktat har nöten den på snälltryckslås vanliga "lekaren" (Se Enander, Anvisning till handgevärens kännedom, vård och iståndsättas, sid. 75). Slagfjäderns nedre arm förlänges bakåt på andra sidan om den skruv, som fasthåller fjädern. Denna förlängning tjänstgör som stångfjäder. I halvspänn står hanen rätt högt. Stocken är av björk samt brunbetsad. På kolvens vänstra sida finnes kindstöd. Svansjärnet har på den högra sidan eldskräm. Det fasthålles framtill av den uppifrån isatta korsskruven, baktill av en från avtryckarblecket kommande skruv.Beslagen äro av blånat järn. Bakplåten fasthålles av två skruvar och har en kort, avrundad över kolvryggen inskjutande flik. Sidblecket har samma form som låsblecket. Varbygeln har framtill hake, vilken inhakas i en motsvarande urtagnimg på avtryckareblecket. Baktill är varbygeln förlängd till ett "handstöd" och längst bak fasthålles densammama av den bakre rembygeln, vilken är en träskruv och som går genom ett hål på varbygelns bakre förlägning.Rörkorna äro tunnformade samt ha längs var kant ett par svarade ränder. Spetsrörkans spets skiljes genom en sorts klack från den egentliga rörkan. Alla tre rörkorna fasthålles vardera av en från piprännans botten insatt skruv. Näsblecket är på undersidan utsvängt bakåt samt fasthålles av två från piprännan kommande skruvar. Pipan fasthålles i stocken dels av två pipreglar, dels den främre rembygelns skruv. Både reglarna och skruven gå alla i skodda hål. Varje sådan järnskoning fasthålles av två träskruvar. Reglarna ha längs mitten en smal urtagning, i vilken ett i framstocken insalagrt stift går och sålunda hindrar, att regeln helt utdrages ur stocken.Laddstocken är av stål samt rätt tjock. I smaländen har den gängor för att kunna inskruvas i kratsen. Laddstockshuvudet är skott med mässing och har på stötytan en grund urtagning för kulan.Stocken är ej avsedd för bajonett.I Modellsalens reversal var vapnet det ena av två "Studsare med flintlås, diverse projekter".Jämför nr 3645 i Armémuseums ritningssamling, där pipan uppgives vara efter Sprengtportens idé (se AM 4176) konstruerad av kapten J.G. Sandberg. Den uppges ha förstärkt gods och kammarskruv = patentsvansskruv.Enl J. Alm.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Produktion 1839-01-01 i Eskilstuna, Eskilstuna, Södermanland, Södermanland, Sverige av Carl Gustafs stads gevärsfaktori.
-
Accession 1879-01-01 i Stockholm, Stockholm, Uppland, Stockholm, Sverige av Stockholms gevärsförråd.
|