KINNA KYRKA

Kinna kyrka är en enskeppig salkyrka med smalare femsidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Kyrkorummet är stort, ljust och luftigt. Långhuset avdelas från det smalare korpartiet med en hög rundvälvd korbåge. Med 'kor' avses det smalare korpartiet samt utrymmet som sträcker sig till bänkskärmarna. De högsträckta spetsbågiga fönstren och inredningen, som i stort sett är intakt sedan nybyggnadstiden, har ett tydligt nygotiskt formspråk medan proportionerna, planformen och det putsade tunnvalvet anknyter till det klassicistiska stilidealet. Väggar och tak är vita medan den fasta inredningen, vars färgsättning härstammar från 1970 går i beigebrunt med detaljer i klara nyanser av blått, rosarött och grönt.

LÅNGHUS

GOLV - Slipad kalksten. Röda löst liggande mattor i gångarna.

VÄGG - Vita slätputsade väggar. Ommålades senast 1994.

DÖRRAR - Dörren till sakristian är en slät enkeldörr målad i en beige kulör. Västportens innerdörr är en brunmålad dubbeldörr med tre rektangulära, helfranska fyllningar på varje dörrblad. En likadan port leder från kyrkorummet till vapenhuset. Dörrarna in till rummen under läktaren är utformade och färgsatta på samma sätt som de ovan nämnda med skillnaden att de är enkeldörrar och härstammar från 1997.

FÖNSTER - Sex höga spetsbågiga fönster med dubbla bågar och spröjsade smårutor åt norr respektive söder, det främre paret delas med koret. Innerbågarna, insattes 1928 och har liksom karmarna spröjsar av trä som målats i en grå kulör. I bågarna sitter antikglas, några av dem är tonade i gult. Fönsterbänkar av polerad kalksten. Ett helt runt fönster sitter ett stycke över södra porten, prytt av dekorativa rundlar med glas som tonats i blått och grönt. Högsmala rektangulära fönster med vita bågar sitter längs de av läktarunderbyggnadens hörn som vetter mot kyrkorummet. I västväggen sitter över läktaren två stora, helt runda fönster, en på var sida om orgeln.

TAK - Slätputsat tunnvälvt tak som målats vitt. Kronfästena sitter i enkla takrosetter, målade i en blå kulör och med smala förgyllda lister.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Garderob, toalett, andaktsrum och textilförvaring byggdes in under läktaren 1997.

KOR

GOLV - Kalkstensgolv som förhöjts i två steg i höjd med korbågen. Framför altaret finns ett litet förhöjt golv i trä som täcks av en beige heltäckningsmatta.

VÄGG - Lika långhuset.

FÖNSTER - De fyra korfönstren i det smalare korpartiet är bemålade efter kartong av Abert Eldh på 1920-talet. I söder är personer från nya testamentet avbildade, i norr figurer från gamla testamentet.

TAK - Vitputsat ribbvalv. Ribborna avslutas nedtill med knoppbildningar.

FAST INREDNING

ALTARE - Beigemålat altare i trä som dekoreras av fyrpassformer på framsidan och sidorna med detaljer målade i rött, blått, rosa, grönt och guld.

ALTARUPPSATS - Altartavlan är gjord år 1883 av Ludvig Frid och föreställer Jesu Bergspredikan. Målningen är insatt i ett genombrutet förgyllt ramverk, uppbyggt som en vimperg med korsblomma på krönet och trepassformad öppning i gavelfältet. Krabbor pryder det spetsiga partiets sidor och målningen flankeras av smala knippepelare med knoppkapitäl. Pelarna övergår upptill i fialer i två avsatser med långsmala dekorationer med spetsbågig avslutning, krabbor samt på krönet en korsblomma. Pelarna står på socklar som orneras av högsmala dekorationer med trepassformad avslutning upptill, marmoreringsmålade i gröna och blå kulörer. Närmast målningen syns en repstavsformad förgylld list och övre halvan pryds av mångpass som sticker ut något över tavlan. Under målningen syns ett smalt dekorativt stycke, marmorerat i gröna kulörer med fyrpassformiga ornament. Hela ramverket, som troligen är ritat av J F Åbom, är förgyllt med enstaka detaljer i marmorerat blått, grönt och rött.

ALTARRING - Tresidig, öppen altarring i trä som ansluter till väggen. Barriären genombryts av höga öppningar med trepassformade avslutningar upptill. Målad i en beige kulör med detaljer i rött, blått, guld, grönt och rosa. Knäfallet är klätt i ett vinrött sammetstyg.

BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är öppen och ansluter inte till väggen. Bänkarna flyttades isär och ombyggdes för ökad bekvämlighet med bibehållande av gavlarna vid renoveringen 1969-70, då även ett flertal bänkar togs bort. I samband med detta fick bänkarna även en ny färgsättning. Fler bänkar togs bort 1996-97 då läktarunderbyggnader tillkom och kororgeln installerades. Två bänkkvarter i söder och två i norr med nio bänkrader i varje kvarter. De beigemålade bänkskärmarna pryds av trepass i en blå kulör, placerade fyra och fyra i kvadratiska ramar. Alla gavlar, även åt väggen, har en skuren rundel upptill som kröns av en figur vars form liknar ett upp- och nedvänt hjärta. I rundeln är en förgylld siffra skriven mot rödmålad botten. Gaveln svänger mjukt ut till ett armstöd. På gavlarna syns även långsmala utskurna dekorationer, målade i rött, blått och grönt. De beigemålade ryggstöden är något lutade och delvis klädda med en blå stoppad dyna, liksom sitsen. Beigemålad bokbräda.

PREDIKSTOL - Åttasidig predikstol, troligen ritad av J F Åbom, med ingång från sakristian via en spetsbågig öppning i väggen. Korgen, vars ramverk och undersida är målade i två beigebruna kulörer, vilar på en åttasidig fot av trä som är sammanbyggd med en av bänkarna. På korgens sidor syns långsmala dekorationer placerade i par med tresidig avslutning upptill, däröver sitter likadana spegelvända överstycken. De långsmala fälten är målade i en blå kulör med förgyllda lister runt om, den fyrpassliknande dekoren är förgylld och har en röd kvadratisk omfattning som står på kant. Överliggarens nedre del är ett grönmålat hålkäl med skurna, förgyllda spetsbågar. Lister i blått, rött och guld på överliggaren och i guld, rött och grönt på listverket på korgens nederdel. Från korgens nederkant hänger förgyllda mångpass mellan knoppbildningar på varje hörn. Knoppbildningar hänger även från det åttasidiga ljudtakets hörn, liksom en nedhängande förgylld dekor med spetsbågig form och trepass. Ljudtakets undersida är blåmålat med ett solformat, utanpåliggande ramverk målat i en brun kulör. Takets sidor är uppbrutna av små fyrpassformade öppningar, insatta i en blåmålad kvadratisk ram som står på kant. Ramen kring öppningarna är målad i en röd kulör, listen under detta parti är förgylld medan den övre är målad i en grön kulör. Längs ovansidan står förgyllda knoppliknande ornament mellan små tureller, delvis förgyllda med spetsig knopp på krönet. Ovansidan består av en kupol i två blå kulörer på vilken det står en öppen lanterninlikande påbyggnad med högsmala öppningar, inramade av ett vinkelbrutet förgyllt ramverk. På överbyggnadens hörn står förgyllda spetsiga knoppar och i mitten en hög förgylld spira med en flamliknande dekor mitt på.

ORGEL - Orgeln på västläktaren från 1883 byggdes av Salomon Molander. 1934 byggdes den om av A Mårtenssons Orgelfabrik och 1984 insattes ett nytt orgelverk av samma företag. Enstaka pipor från det äldre orgelverket är emellertid bevarade. Det beigemålade orgelhuset har en nygotisk fasad som är intakt sedan 1883. Piporna syns i sju öppningar där den stora mittsektionen flankeras på sidorna av två mindre öppningar, placerade över varandra. Dessa kantas i sin tur av en hög smal sidosektion. Mitt- och sidosektionernas öppningar avslutas upptill med dubbla trepassformer. Över mittsektionens öppning syns en fyrpassformad dekor i vilken ett liksidigt förgyllt kors avbildats mot röd botten. Över detta sitter i sin tur ett trepass. Över yttersektionernas öppningar sitter ett förgyllt trepass i en grönmålad rundel. De mindre sektionernas gavelstycken pryds av två rödmålade fyrpass bredvid varandra, insatta i rundlar med förgylld ramar. Mitt- och yttersektionerna kröns av högsmala spetsformiga gavlar som kantas av förgyllda krabbor och kröns av förgyllda korsblommor. Öppningarnas nedre partier flankeras av pilastrar med skurna röda, gröna och blå detaljer. Över dessa sitter beigemålade knippepelare med förgyllda skaftringar och kapitäl. På gavlarnas sidor syns fialer med krabbor och korsblommor. Fasadens nedre partier pryds av liggande och stående rektangulära, släta speglar med avfasade kanter i grönt, blått och rosa.

KORORGELN, som står intill korbågens södra sida är byggd 1996 av Robert Gustavsson Orgelbyggeri AB i Härnösand. Orgelhuset är beigemålat och avdelas på mitten av en hotistontell förgylld list med röda och gröna inslag. På den övre delen finns fem rektangulära öppningar där piporna är synliga. I öppningarnas övre del sitter förgylld växtornamentik. Orgelns nedre del pryds av blåmålade rektangulära fyllningar med förgylld ram.

LÄKTARE - Läktaren upptar hela kyrkans bredd och täcker delvis de mest västligt placerade fönstren. Den bärs upp av åtta beigemålade, åttasidiga pelare med krön vars lister målats i rött, blått, grönt och guld. Läktarens undersida är panelklädd och ljust laserad i ljusgrått. Läktarbröstet, som har ett utspringande mittparti, pryds liksom bänkskärmarna av trepassformiga, blåmålade ornament som placerats fyra och fyra i kvadratiska ramar. Läktarbröstet är i övrigt beigemålat med enstaka rosa inslag samt överliggare med röda och blå listverk. Listverket nedtill på barriären är målat i rosa, grönt, blått och guld. Golvet på läktaren är klätt i en grå plastmatta. Läktarbröstets baksida är målat i en brun kulör.

BRUDBÄNK - Brudbänken, som placerats i det smalare korpartiets norra del, härstammar från 1727.

DOPALTARE - I det smalare korpartiets södra sida står ett väggfast dopaltare i sten, insatt vid renoveringen 1969-70.

ÖVRIGT - En piscina i kalksten monterades 1970 på väggen i det smalare korpartiets norra sida.

SPECIFIKA INVENTARIER

DOPFUNT - Den åttasidiga dopfunten är placerad i det smalare korpartiets södra del och är original från kyrkans nybyggnadstid. Färgsättningen härstammar från 1969-70 års renovering. Cuppans sidor pryds av blåmålade trepass i vilka ett förgyllt blad avtecknar sig. Ramverken är förgyllda. Över detta avtecknar sig en skuren, förgylld bladfris samt ett listverk i grönt och rosa. Den raka åttasidiga foten pryds av långsmala ornament i blått och grönt med trepassformad avslutning upptill. Åttasidig sockel i beige, rosa och grönt.

NUMMERTAVLA - I kyrkan finns ett flertal nummertavlor från olika tider. Två krönta ovala nummertavlor som bevarats från den gamla kyrkan är placerade i koret. På långhusets östra vägg, intill korbågens norra sida sitter en rektangulär nummertavla troligen från 1883 med beigemålad ram, vinkelbrutet krön samt lägre partier på sidorna med rak avlutning. Tavlan är svartmålad och insatt i en högsmal, guldkantad öppning med trepassformad avslutning upptill. Tavlan pryds upp- och nedtill av lister målade i guld, grönt, blått och rosa. En likadan som suttit placerad på andra sidan av korbågen togs ned 1996 för att lämna plats åt den då nytillverkade kororgeln. Istället tillkom en enkel rektangulär tavla som sattes fast i fönstersmygen vid kororgeln. Denna tavla är helt svart med ram i metall och kröns upptill av en sol med strålar. Ytterligare en variant av nummertavlor finns uppsatta på pelare vid de främsta bänkkvarterens bakre bänkrader. Dessa dubbelsidiga svarta tavlor har en beige ram med rosa, gröna och förgyllda lister och spetsbågig avslutning upptill. I överstycket sitter en förgylld palmett.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning.

SAKRISTIA - Vidbyggd norr om koret. Ombyggd 1951.

TORN

VÅNING 1 - Vapenhus med trappor längs sidorna upp till tornets andra våning.
VÅNING 2 - Trappbarriären pryds av tillvaratagna bänkdörrar från den gamla kyrkan. Här förvaras även delar av en altarring från den nuvarande kyrkans föregångare.
VÅNING 3, 4 och 5 - Ej besökta. Enligt uppgift hänger två senmedeltida klockor i tornets femte våning tillsammans med en tredje klocka från 1913.

Kinna kyrka är en salkyrka med rektangulär planform, smalare femsidigt kor i öst, sakristia i norr och vidbyggt torn i väst med spira. Kyrkan är uppförd i återhållen nygotik och har nyklassicistiska proportioner. Den vitmålade spritputsade fasaden genombryts av höga spetsbågiga fönster. Långhusets, korets och sakristians tak är belagda med skiffer medan tornet täcks av kopparplåt. Långhusets och tornets hörnen markeras stilenligt av strävpelare som upptill övergår i tureller med korsblomma. Den högsträckta spiran är ett annat tidstypiskt goticerande element. Mitt på södra långhusväggen finns en hög utspringande byggnadskropp i vilken södra porten är placerad. Ingångar finns även på tornets västra sida samt sakristians östra sida.

FASAD - Fasaden är spritputsad med utspringande sockel i frilagd natursten. Slätputsade omfattningar kring portar, ljudluckor och fönster. Den profilerade takgesimsen är av gult tegel, såväl på torn och långhus som sakristia och kor. En fasadlist i gult tegel avdelar även tornfasaden i höjd med bjälklaget mellan våning tre och fyra. Tornets och långhusets hörn markeras av strävpelare med två respektive tre avtrappningar som täckts med kopparplåt. Strävpelarna övergår vid taklisten i tureller med spira och korsblomma i koppar på både långhus och torn. Mitt på södra långhusväggen finns en hög utspringande byggnadskropp i vilken södra porten är placerad. Gavelpartierna på västra långhusväggarna och sakristians västra och östra gavlar dekoreras i putsen av högsträckta spetsbågiga fält. På tornets södra och norra sida i höjd med tredje våningen syns ett liksidigt kors i putsen. På tornets västra fasad sitter över portalen en textplatta med inskriptionen "UPPFÖRD ÅR 1879 UNDER KONUNG OSCAR IIs REGERING", utförd i guld. Spetsbågig ljudlucka med kopparklädd dubbeldörr åt alla fyra håll. Taklisten på tornet är vinkelbruten på mitten, i vinkeln sitter en urtavla åt alla väderstreck.

FÖNSTER - I långhusväggarna sitter sex högsträckta spetsbågiga fönster åt norr och sex likadana åt söder. Varje fönster består av två långsmala lansettfönster och ett masverk upptill i spetsbågen. Fönstren har en slätputsad omfattning och sitter i en ensprångig slätputsad smyg med solbänk av kalksten. Det femsidiga koret har fem spetsbågiga fönster där det mittersta har spröjs, ram och glas som de övriga men är igensatt på insidan. Ett helt runt fönster med hjulekerindelad spröjs sitter på var sida om tornet i långhusets västra vägg. Över sydportalen sitter ett helt runt fönster. I tornets första våning sitter ett spetsbågigt fönster åt norr och ett söder. På våning tre vetter mot väst ett stort runt masverksfönster med spröjs i trä. Samtliga fönstersnickerier är brunmålade.

PORTAR - Västportalen består av en kopparklädd dubbeldörr med rakt överstycke, insatt i en hög spetsbågig öppning med kopparklätt tympanonfält. I kopparplåten avtecknar sig två spetsbågiga former bredvid varandra och i fältets övre del sitter ett runt fönster med rundlar i. Tresidig trappa i natursten som avdelas mitt på av ett svartmålat, modernt räcke. Sydportalen, som sitter i den höga utskjutande byggnadskroppen med vinkelbrutet tak mitt på södra långhusfasaden, är helt lik västportalen. Dörrarna härstammar troligen från 1953.

TAK - Långhusets tak är belagt med skiffer, liksom koret och sakristian. Korets tak är valmat medan sakristian respektive långhuset täcks av sadeltak. Tureller med tak och kronblomma av koppar över långhusets och tornens hörn. Även tornets spira täcks av kopparplåt liksom de tre korsen som kröner tornspiran, långhusets östra spets och den utskjutande byggnadskroppen i söder.

Befolkningsutvecklingen i Kinna var stark under 1800-talet, bland annat till följd av den blomstrande textilindustrin. Den medeltida kyrkan i Kinna ansågs för liten för den stora församlingen och revs år 1879 för att lämna plats åt en ny stor kyrka, som byggdes strax norr om den gamla kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes i nygotisk stil med putsad naturstensstomme efter ritningar av Sven Larsson i Stämmemad och arkitekt A W Nordien. Kyrkan invigdes emellertid först år 1883 då den invändiga bemålningen och inredningen stod klar. Byggmästare var Anders Larsson från den stora kyrkobyggarsläkten i Sandhult som låg bakom uppförandet av ett stort antal kyrkor under 1800-talet i bland annat Sjuhäradsbygden.

1920-23 renoverades kyrkan i regi av arkitekt Sigfrid Ericson. Elektrisk belysning installerades i kyrkan, orgeln renoverades och fönsterbågar samt väggar och tak ommålades invändigt. Även sakristian renoverades invändigt och försågs med ett vindfång. På 1920-talet insattes dessutom bemålade glas i korfönstren efter kartong av Albert Eldh och nya innanfönster installerades till alla fönster 1928.

1939 elektrifierades klockringningen och kyrkans innertak och -väggar renoverades i regi av arkitekt Sigrid Ericson. Samtidigt försågs fönstren med antikglas och bänkinredningen ommålades med bibehållande av det ursprungliga träimiterande utseendet. År 1951 anlitades samme arkitekt för att bygga om och till sakristian.

1953 fick kyrkan nya portar och två år senare installerades elvärme. 1958-59 målades kyrkans väggar och tak med plastfärg, dessutom isolerades och inreddes tornets första och andra våning. Toalett installerades vid samma tidpunkt i vapenhuset.

Torntaket målades om 1964. 1969-70 genomfördes en omfattande invändig renovering av kyrkan efter förslag av arkitekt Pelle Nilsson. Väggar och tak målades, ett antal bänkar togs bort och de övriga byggdes om för ökad bekvämlighet med bibehållande av gavlarna. Inredningen återfick sin ursprungliga färgsättning medan trägolvet ersattes med ett kalkstensgolv med inbyggda värmeslingor på ett bjälklag av lättbetong. Nya fönsterbänkar av kalksten tillkom, alla elektriska installationer byttes ut och ny armatur i form av sjuarmade, elektriska vägglampetter sattes upp. Under läktaren uppförder kapprum samt skåp för textilförvaring. 1971 ommålades kyrkan exteriört och tornluckorna byttes ut.

1994 lagades och målades kyrkorummets väggar och tak. Samma år lades skiffertaket om och fialerna fick ny kopparplåtstäckning. 1996 tillkom en kororgel söder om korbågen. Året därpå revs de befintliga skåpen och kapprummen under läktaren och ersattes med nya läktarunderbyggnader, bland annat innehållande garderob, toalett och textilförvaring. Vid dessa åtgärder togs ett antal bänkar bort både i öster och väster. År 2000 ommålades kyrkan exteriört, tornspiran fick ny täckning av koppar istället för förzinkad plåt och tornets tureller renoverades.