ÖJA KYRKA

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett lägre tredelat kor i öster, sakristia på korets norra sida samt torn i väster.

Kyrkan har en skråhuggen sockel, av huggna granitskivor på tornet och strävpelarna och övriga av betong. Fasaderna är murade av ett rött och svart maskinslaget tegel med symmetriskt placerade strävpelare. Strävpelarnas och solbänkarnas gjutna översidor är klädda med förbehandlad brun plåt. Den åttkantiga tornspiran är klädd med kopparplåt medan kyrkans övriga delar täcks av sadeltak, avvalmat mot öster, med skifferplattor. De spetsbågiga fönsteröppningarna är försedda med järnfönster med plattjärnsbågar med blyspröjs i rombmönster. Koravslutningens eller absidens tre fönster har färgat glas. På den östra finns skrivet: Renoverat Ystad glas 2004. Tornets spetsbågiga ljudluckor består av brunmålad liggande panel.

Huvudingången är via tornet i väster genom en spetsbågig portal försedd med en dubbeldörr av stående lackad ekpanel. En ingång finns även på sakristians östra sida med en trappa med sex granitsteg, som leder till en spetsbågig enkeldörr med stående furupanel. På östra sidan finns en nedgång till källaren under koret med ett brunmålat dörrblad i nygotik från 1895.

Den nuvarande kyrkobyggnaden är uppförd av tegel i nygotik 18941895 efter ritningar utförda av arkitekt Peter Boisen. Den äldre romanska kyrkan, som var belägen på samma plats, revs 1894. Kyrkan är delvis dokumenterad, sannolikt av fotograf Samuel Moses Marcus, och interiören uppvisar kryssvalv med medeltida kalkmålningar. Vid rivningen påträffades även delar av en medeltida gravhäll av sandsten. Kyrkan var uppförd av huggen sandsten med rakslutet kor och tillbyggdes sannolikt under gotisk tid med ett torn i väster.

Kyrkan blev i slutet av 1800-talet för trång för den växande församlingen. Ett förslag till utvidgning och förändring utfördes 1890 av arkitekten och civilingenjören August Waldemar Lundberg, som ritat några kyrkor i Skåne och som ansvarade för den omfattande ombyggnaden av Bjäresjö kyrka 1892. Förslaget blev för dyrt och arkitekt Peter O Boisen uppgjorde ett nytt förslag. Boisen (18361908) var stadsarkitekt i Ystad och har utfört ritningar till en rad profana byggnader, däribland Ystad teater och ett flertal stationshus. Han har även varit inblandad i uppförandet av några kyrkobyggnader, däribland Glemminge kyrka, som stod färdig år 1900. Öja kyrka uppfördes med S Ahlström som byggmästare med fasader av maskinslaget tegel från Börringe och spetsbågiga gjutjärnsfönster. Troligen kan grundstenar från den medeltida kyrkan använts. Tornets sockel gjordes av granit, medan återanvänd sandsten från den gamla kyrkan lär ha använts till andra delar. Kyrkan invigdes 15 december 1895.

19351936 ommålades interiören och den fasta inredningen. 1950 skedde åter en ommålning av interiören.
19561957 utfördes bl. a sanering av strimmig trägnagare, vilket även upprepades 20032004

2008 lades långhusets skiffertak om och taket fick en ny underbrädning, tornspiran försågs med ny kopparplåt. Skadade tegelstenar i fasaden byttes och murverket omfogades delvis. Fönster och dörrar renoverades.

2010 utfördes en sanering av hussvamp i källaren.
Efter 2010 har de nedre utskjutande delarna som gesimser, solbänkar, strävpelare som tidigare varit avtäckta med kopparplåt ersatts av förbehandlad brun plåt.

2019 skedde en inre renovering, då trägolvet i bänkkvarteren ersattes av rött golvtegel med installation av golv- och ny bänkvärme. Väggarna ommålades upp till fönsterhöjd.

Interiör
Kyrkorummet består av långhus och kor och nås via vapenhuset i väster.

Vapenhusets golv är gjutet och gråmålat. Väggarna är putsade och avfärgade i bruten vit och däröver ett gråmålat svagt spetsbågigt tunnvalv. I väster är huvudingången med dubbeldörrar av lackad furu och i öster leder dubbeldörrar i nygotik till kyrkorummet. I söder finns en mindre spetsbågig fönsteröppning, som saknar innanfönster, och väster om den en uppställd gravhäll. På norra sidan finns två dörrar till orgelläktaren respektive elcentral.

Långhusets golv består av svart/vita Viktoriaplattor, medan bänkkvarterens golv omlades 2019 med rött tegel. Väggarna är målade i en gultonad kulör upp till fönsterhöjd och däröver i vitt. I väster finns en spetsbågig dörröppning mot vapenhuset med dubbla spegeldörrar från kyrkans byggnadstid med en gröntonad marmorering i speglarna och grått ramverk. Fönsteröppningarna saknar innanfönster och har kondensrännor med uppsamlingskärl. Taket är försett med kryssvalv med knippepilastrar och ribbor av rött tegel samt vitputsade kappor. I väster skjuter läktarbarriären, en s k balkongläktare på konsoler ut i kyrkorummet. Barriären är genombruten i nygotik och målad i grått och en grön marmorering.

Orgelläktaren nås från vapenhuset via en trappa som löper på norra sidan. På trappans första avsats finns en dörr i öster till orgelläktaren och en dörr i söder som leder vidare till tornets övre våningar. Läktaren har ett brunmålat trägolv. Tornets första våning har runda fönster åt söder, väster och norr. I väster finns en spetsbågig dörr till långhusvinden. Däröver finns klockvåningen.

Korets golv ligger fyra steg högre än långhusgolvet med trappsteg av terrazzo och avskärmas i söder och norr av ett lågt genombrutet korskrank i nygotik. Golvet består av Viktoriaplattor i likhet med långhuset. Innanför altarringen är golvet lagt med svart komstadkalksten och vita marmorplattor. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett kryssvalv i likhet med långhuset. Fönsteröppningarna saknar innanfönster. På korets norra sida finns en spetsbågig enkeldörr med nygotisk spegelindelning till sakristian.

Absiden eller koravslutningen ligger ytterligare ett steg högre, men med samma ytskikt och utformning som koret. Absidens tre fönster med färgat glas saknar innanfönster.

Sakristian nås från korets norra sida samt från en utvändig ingång på östra sidan. Golvet är belagt med furubrädor, väggarna är putsade och avfärgade i en grå ton och det plana taket är putsat mellan bjälkarna. De spetsbågiga dörröppningarna i öster och söder består av enkla dörrblad, i söder med spegelindelning i nygotik och i öster en senare tillkommen dörr i furu.

Inredning och inventarier
Kyrkan har två altare i koret. Altaret från kyrkans byggnadstid är något förskjutet mot öster och är tillverkat av trä med en nygotisk dekor. På altaret står kyrkans kors från byggnadstiden. Framför altaret från 1896 är ett äldre altarbord placerat. Det äldre altarbordet är försett med speglar, som är marmoreringsmålade i ljusa toner samt med förgyllda trädekorationer i form av växt- och fruktdekor. Ramverket är marmorerat i svart. På altarbordet står en altarmålning framställande Korsfästelsen i en rundbågig kolonettförsedd ramkonstruktion. Framför tavlan finns en skylt med följande text; Taflan skänkt af Byggmästaren S. Ahlström, Ystad. Vid den äldre kyrkans rivning, lär enligt uppgift vissa inventarier tagits från kyrkan, men senare återbördats. På altartavlans baksida står skrivet med blyerts; C.M. Larsson Målaremästare 1913 och något mer som är svårtydbart.

Den femsidiga altarringen är genombruten i nygotik och tillkom i samband med kyrkans uppförande 1895.

Dopfuntens cuppa är av gotländsk kalksten med figur- och djurframställningar och en tvåräfflad bandfris. Den är daterad till 1100-talet och överflyttad från den rivna medeltida kyrkan. Foten är sekundär och tillverkad av trä och gråmålad.

Predikstolen, som är placerad norr om triumfbågen med uppgång från koret, härstammar från den rivna kyrkan. Den är från 1600-talet och rikt skulpterad i ek med scener med bland annat Korsfästelsen och Uppståndelsen i speglarna. I samband med nybyggnationen 18941895 försågs den med ny trappa. På predikstolskorgens insida finns följande text utsparad på en ekimitaionsmålad yta: Målad å 1895 av J Cederholm, Ystad. Målarmästare Johan eller Jöns Cederholm (18551925) var verksam i Ystad. Han arbetade även som dekoratör och kyrkomålare och målade även landskapsbilder. Han konstruerade tillsammans med bland andra sin bror Anders, som var smed, Sveriges äldsta bil 1892, som nu finns i Ystads kulturhistoriska förenings samlingar. Sannolikt är den nuvarande heltäckande bruna färgen tillkommen därefter.

Bänkinredningen härstammar från 1895 och är öppen i två kvarter och ansluter mot väggarna i norr och söder. Gavlarna är utformade i nygotik och i samband med renoveringen 2019 ommålade i grått med gröna och röda detaljer.

Orgeln är placerad på orgelläktaren i väster och har en furufasad. Den är tillverkad 1965 av Troels Krohn, Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark.

Kyrkan har två klockor, storklockan är enligt inskriptionen på latin gjuten 1599 av Borchard Gelgether och lillklockan är enligt inskriptionen gjuten av mäster Herman 1458.

Kyrkan har en nummertavla, som är placerad söder om triumfbågen, med en förgylld ram i nygotik.

Bland kyrkans övriga inventarier finns en kyrkokista bevarad med texten; Öya Kyrckios Kista Anno 1693.