Örkelljunga kyrka

Kyrkan består av ett långhus med torn i väster, breda korsarmar mot söder och norr, i öster kor med absid. Tornet är en murad långhusförlängning och på den rider det timrade tornet. Koret är den enda del av den medeltida kyrkan från sent 1200-tal som är kvar. Långhusets västförlängning och torn byggdes 1782, norra korsarmen 1805 och södra 1846. Absiden byggdes 1955 på platsen för en medeltida absid som revs 1817.

Kyrkans murar är mestadels uppförda av gråsten. Till vissa delar som portalerna, gavelröstet mellan långhus och kor och hela absiden är tegel använt. Tornets övre del är timrad och klädd med tjärade spån. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade med slätputs i muröppningar och lisener. En betonggjuten nedgång finns till källaren under norra korsarmen. Sockeln är putsad och tjärad.

Kyrkan har stora ockragula träfönster i rundbågiga slätputsade öppningar. Fönstren tillkom troligen 1846, en del bågar mot söder är utbytta. Fönsterbågen består av fem lufter som är spröjsade. Invändigt är fönstren vita. Innerfönster tillkom 1947. Fönstren avslutas uppåt med en lunett förutom i tornet vars fönster är rakslutna.
Solbänkarna täcks av kopparplåt, förutom absidens solbänk som är av huggen granit.

Kyrkan har fyra ingångar, huvudingång i tornet i väster, sidoingångar i korsarmarna och prästingång till sakristian i absiden. Korsarmarnas och tornets ingångar sitter i rundbågiga muröppningar. Dörrarna är klädda med gulockra träpanel i fiskbensmönster fäst med handsmidd spik. Korsarmarnas portaler markeras av slätputsade lisener som bär en trekantsgavel i vilken det sitter ett stort lunettfönster av trä. Mellan fönster och dörr sitter stenplattor med inskriptioner. Västportalen från 1782 består av ett något utskjutande parti som avslutas med en trekantsgavel. Dörren som är ursprunglig markeras med två utkragande horisontella slätputsade murband på båda sidorna och en slätputsad slutsten i dörrvalvet. Sakristians dörr från 1955 är raktäckt och klädd med liggande målad panel. Till torntrappan som inte används finns en bräddörr klädd med fiskbenspanel. Steg av granit leder till dörrarna förutom huvudingången som inte har nivåskillnad till marken.

Tornets nedre del är murad, putsad, kalkad och täcks av ett valmat tak med träspån. Därovan är tornets smalare del av timmer, som är brädfodrat, klätt med spån och avslutas uppåt med ett flackt valmat tak täckt med plåt. Tornets övre del är en åttasidig något svängd tornhuv täckt med tjärad spån och krönt med förgylld glob och kors. Dubbla ljudöppningar täckta med brädluckor finns i alla väderstreck.

Långhuset har sadeltak medan korsarmarnas tak är valmade sadeltak. Dessa tak är täckta med rött enkupigt tegel. Korets sadeltak är täckt av koppar lagd i skivtäckning. Absiden och tornet täcks av kluvna, tjärade furuspån. Täckplåtar och hängrännor är av koppar medan stuprören är brun plåt. Stuprören har kvadratiska uppsamlingstrattar.
Takfotens underslag är av tjärade brädor.

Örkelljunga har haft kyrka sedan medeltiden. En kyrka av gråsten med långhus, kor och absid uppfördes sannolikt vid 1200-talets slut. Taket var platt trätak som under senmedeltiden ersattes med murade kryssvalv. Under 1400-talet byggdes ett vapenhus mot söder. 1689 inreddes ett gravvalv under koret till släkten von Liewen till Lärkesholm.
1698 utökades långhuset mot väster med en träutbyggnad vilken ersattes 1782 med en byggnadsdel i sten. På denna uppfördes det befintliga tornet. Tornet ersatte den tidigare fristående klockstapeln på kyrkogården. Klockstapeln var ett fyrsidig brädklätt torn antagligen likt det som fortfarande finns i Perstorp. Befolkningen ökade med 500 personer under de sista femton åren på 1700-talet och kyrkan blev för liten. 1805 byggdes den befintliga korsarmen mot norr. Kyrkans absid revs 1817. Fortsatt ökande befolkning gjorde att kyrkan trots korsarmen var för trång.
1846 byggdes den befintliga korsarmen mot söder och det senmedeltida vapenhuset revs. Ritningarna upprättades av murarmästare P Östberg, vilka reviderades av Överintendentämbetets arkitekt Albert Törnquist. De kvarstående valven ersattes med trätunnvalv. Triumfbågen utvidgades och möjligen förändrades fönstren varvid befintliga fönster sattes in.
1875 gjordes en omfattande renovering. Nya golv lades in, nya bänkar, ny predikstol, ny altarring, nya nygotiska skärmväggar vid altaret. Altaruppsatsen målades vit.
1927 byttes taklaget över långhus och korsarmar och yttertaket belades med tegel.
1928 gjordes en genomgripande interiör renovering efter handlingar av länsarkitekt Nils A Blanck. Inredningen förnyades med predikstol, altarskrank, altarring, altartavla, bänkar. Orgelläktaren flyttades längre västerut och fick ny barriär och trappa. Korsarmarnas läktare minskades. Triumfbågen höjdes och korets golv höjdes och fick ny golvbeläggning. Betonggolv göts över gravvalvet.
1947 sattes innerfönster in.
Tornet som målats vitt i början av 1900-talet återfick sitt ursprungliga utseende med tjärade spån i mitten av 1900-talet.
En absid uppfördes 1955 på platsen för den medeltida absiden som revs 1817. Spår av kalkmålningar upptäcktes och restaurerades i tribunbågen som frilades och sedan murades igen med ett indrag för att markera dess läge.
1966 renoverades kyrkan invändigt efter handlingar av arkitekt Ingvar Eknor. Nya trappor till läktarna, toalett installerades i norra korsarmen, entréutrymmena utvidgades, ny källartrappa utifrån, ny värmeanläggning, ny predikstol, ny färgsättning av snickerierna. 1991 utfördes återigen en ombyggnad av Eknor varvid vapenhuset byggdes om, HWC och väntrum avdelades i västra delen av kyrkorummet och dörren mellan kyrkorum och vapenhus flyttades österut. Tre bänkrader togs bort.
2005 förnyades absidens spåntak.
2016 genomfördes exteriör renovering som pågick vid inventeringen med kalkning av murarna, omläggning av tegeltaket med ny papp och delvis nya pannor, spånen tjärades, förnyelse av plåtar, ommålning av dörrar och fönster från brunt till gulockra.

Genom ingången i väster kommer man in i det rektangulära vapenhuset med dagsljus från två fönster. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är putsade och vitmålade. Taket är välvt med ett tunnvalv av brädor som är putsat och vitkalkat. Väggen avslutas mot valvet med en omålad trälist. I östra delen finns den inbyggda orgelläktaren som fortsätter in i kyrkorummet. Läktaren från 1928 bärs av fyrkantiga gråmålade pelare med profilerade kapitäl. En trätrappa med textilklädda steg och tät barriär utmed norrväggen leder till läktaren. Under läktaren är inbyggt med toalett och väntrum sedan 1996. Väggarna till inbyggnaden är vitmålade gipsväggar och dörrar av ramverk med fyllningar. Till kyrkorummet leder en pardörr av ramverk och tre fyllningar målade i grått och vitt.
Kyrkorummet består av långhus, korsarmar och kor. Läktare finns i båda korsarmarna och en orgelläktare i väster. Sakristian är inrymd i absiden.
Golvet i långhus och korsarmar är belagda med tegelplattor från 1875 av åttkantiga plattor med mindre fyrkantiga emellan i nyanser av gult, rött och brunt. Under bänkkvarteren ligger fernissade brädor. Väggarna är putsade och kalkade, fönsterfallen är vitmålade. Taken har trävalv från 1846 som är putsade och vitkalkade. Ingen list finns mellan vägg och tak. Korsarmarnas tunnvalv är trågformat på grund av takets valmning.

Slutna bänkar står på ömse sidor om en mittgång i både långhus och korsarmar. Predikstolen står på södra sidan och dopfunten på norra sidan. Kyrkan är ljus med stora fönster.
De två smala läktarna i korsarmarna och orgelläktaren vilar på fyrkantiga pelare och har täta barriärer med fyllningar som pryds av bibliska bilder utförda av David Ralson 1966. Korsarmarnas läktargolv är belagt med fernissade brädor medan orgelläktarens golv har textilmatta. Läktarnas undersidor är brädklädda.
I båda korsarmarna finns vindfång med toalett respektive förråd och trappa upp till korsarmarnas läktare. Golvet i vindfånget är av rött tegel, väggarna är putsade och vitmålade och av sågad omålad träpanel.

Koret ligger två steg högre än kyrkorummet, golvet är belagt med kalksten sedan 1928 och taket har trätunnvalv. Väggar och tak är putsat och vitkalkat. Triumfbågen mellan långhus och kor har vidgats och är idag stickbågig med samma bredd som koret. Korets två fönster är försedda med innanfönster med blyspröjsat färgat glas. Under koret finns ett gravvalv från 1689 till Lärkesholm. Nedgången till gravvalvet täcks med en kalkstenslucka. I södra väggen finns en nisch, nu försedd med en trälucka. Nischen kan ha använts som sakramentsskåp.

Den igenmurade tribunbågen mellan kor och absid är markerad i putsen. Bakom altaret leder en dörr till sakristian. Sakristian i absiden från 1955 har golv täckt med textilmatta, väggarna är putsade och vitmålade, taket är mörkt brädtak. Under fönstret står ett murat tegelaltare med medeltida altarskiva. I tribunbågen finns fragment av kalkmålningar, rödbruna med vegetativt mönster, daterade till tidig gotisk tid.

Tornets övre våningar nås från orgelläktaren. Tornets andra och tredje våning har brädgolv och brädklädda väggar. Klockstolen av bilat kraftigt furuvirke står på andra våningen med dess övre del på tredje våningen. Vinden nås från andra våningen. Taklaget över långhus och korsarmar är från 1927. Valven är isolerade med mineralull.

Inredning och inventarier
Altaret av okänd ålder är ett marmoreringsmålat träaltare, inklätt med tyg.
Altaret i sakristian är murat av rött tegel 1955. Altarskivan av mörkgrå granit är medeltida och försedd med hål för en tidigare relikgömma.

Altaruppsatsen är av snidat trä från 1709 av Adam Stegen från Lund. Målades 1732 och 1797 vilket är angivet på altaruppsatsen. Restaurerades 1929. Den befintliga predellan tillkom 1955. Altartavlan är en oljemålning av Pär Siegård från 1929 med motiv från Getsemane. Målningen omges av prydda pilastrar och rikt snidade beslagsvingar i form av akantusrankor. Nederst finns en predella med bibelcitat. I ovankant finns ett listverk och akantusrankor runt Carl XII:s krönta monogram.

Altarringen är ritad av Nils A Blanck 1928. Marmorerade koniska ståndare av trä, profilerade i ovan- och nederkant. Skinnklätt knäfall och överliggare.

Dopfunten av sandsten dateras till 1200-tal. Bemålningen i dämpade färger är sekundär. Foten är rund på en fyrkantig bas med hörntappar. Cuppan är rund med liljor i låg relief. Cuppans underdel är kraftig avsmalnande med ribbor i relief. Liljorna är målade gula mot gråblå botten och ribborna är röda.

Predikstolen i målat trä från 1966 är ritad av arkitekt Ingvar Eknor och tillverkad av snickare Gert Lind, Åsljunga. Korgen är sexsidig med profilerat listverk i ovan och nederkant. På sidorna finns inom ramverk skurna reliefer med bilder från bibeln av David Ralson. Ovanför hänger en sexsidig baldakin med profilerat listverk och en strålsol i taket som är platt, krönt med latinskt kors.
Predikstolen i Örkelljunga har förnyats flera gånger. De senaste är 1875 års predikstol som utfördes av målarmästare Collin och ersattes 1928 av en predikstol ritad av Nils A Blanck.

Bänkinredningen är från 1928 och ritad av Nils A Blanck. Färgsättningen är från 1966. De slutna bänkarna är uppbyggda med ramverk och fyllningar i dörrar, ryggar och framskärmar. På gavlarna och fronterna finns kannelerade pilastrar. Fyllningarna är marmorerade. Inredningen är målad i ljusblått och vitt.

Orgeln är byggd 1976 av Olof Hammarberg i Göteborg. Fasaden är ritad av arkitekt Ingvar Eknor, Örkelljunga. Orgeln har två manualer och 20 stämmor.
Fasaden är uppdelad i tre rektangulära fält med ett högre mittparti, målad blågrå med rött listverk.

Klocka 1 av malm är daterad till 1200-talet. Klockan är hög och smal. Klockan är dekorerad med lister och små medaljonger med reliefer av Lammet med korsfanan.
Klocka 2 av malm är gjuten 1954 av M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. På klockan finns inskriptioner med bland annat bibelcitat.
Klocka 3 är en korklocka av brons från 1978 gjuten av Arne Holm, Örkelljunga. Klockan är skänkt av Professor Nils Arvid Bringéus. Klockan är prydd med inskription och Kristusmonogram.
Övrigt
Kalk av förgyllt silver daterad till 1400-talets början. Cuppan är omgjord. Foten är åttapassformad med inskriptioner och vapensköldar.