| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Stockholm, Kommun: Värmdö |
| Titel <itemTitle> |
Farsta bro, Klippudden, Sjöstugan |
| Beskrivning Inventeringsår <itemDescription> |
-
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövärden. Sommarvillorna uppfördes i detta äldre kulturlandskap och har
satt sin prägel på området, med dekorerade husfasader vända mot sjösidan. Det sparade
kulturlandskapet mellan sommarvillorna är en v...
Visa hela
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövärden. Sommarvillorna uppfördes i detta äldre kulturlandskap och har
satt sin prägel på området, med dekorerade husfasader vända mot sjösidan. Det sparade
kulturlandskapet mellan sommarvillorna är en viktig del av områdets karaktär.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen....
Visa hela
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen. Längs med viken anlades Farsta gård och Ösby, båda med rötter i
förhistorien. Under medeltiden etablerades ytterligare gårdar kring viken så som Östra
Ekedal och Gottholma gård. Gottholma har sedan 1700-talet varit införlivad i Farsta säteris
ägor. Både Farsta gård och Gottholma gårdar brändes ned vid rysshärjningarna 1719, men
Gottholma kom aldrig att byggas upp igen.
Då Gustavsbergs porslinsfabrik grundlades 1825 på Farsta säteris ägor kom även
Gottholmas före detta marker att ingå i brukssamhällets lantbruksområde. Porslinsfabriken
hade från 1800-talets mitt ett eget ångbåtsrederi med flera passagerarbåtar som trafikerade
bryggor mellan Stockholm och Gustavsberg. Flera gånger varje dag passerades sundet av
Gustavsbergsbåtarna. Det var främst Stockholms borgerskap, med eller utan anknytning till
porslinsfabriken, som sökte sig till Farstaviken som låg på bekvämt avstånd från
huvudstaden. Gottholmas forna marker utmed Farstasundet blev då populära för
sommarvillabebyggelse.
Några av Stockholms skärgårds mest magnifika sommarvillor ligger vid Farstasundet så som
Villa Bråvalla och Villa Gransäter båda i fornnordisk stil. Villa Bråvalla uppfördes på 1860- talet åt Godenius dotter Selma och hennes make, professor Axel Key, som en av de första
villorna i Sverige i s.k. fornnordisk stil. Under 1870-talet uppförs villa Klippudden och
Sjöstugan. Villa Klippudden uppfördes åt byråchef C F Smerling och ska särskilt under
1900-talets början ha varit en plats för ett rikt sällskapsliv.
I området finns även spår och byggnader från innan sommarvillabebyggelsen genom torpen
Farsta bro och Klubbudden. Det ursprungliga torpet för Klubbudden är dock numera inbyggd
i en ny byggnad men synlig interiört, genom till exempel timmerstomme och äldre spishäll.
Exteriört kan man avläsa det gamla torpets volym genom takvinkeln. I Farsta bro finns den
gamla korgen och en mindre förrådsbyggnad kvar, båda i välbevarat skick. Även en äldre
stor ek finns kvar på platsen intill byggnaderna. Som namnet Farsta bro antyder fanns här
förr en flottbro över viken. Området är starkt präglat av ett äldre brukat landskap, format av
att markerna brukats kontinuerligt, vilket kan avläsas genom grova ekar och tallar samt
högvuxna enar i skogsbryn.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen....
Visa hela
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen. Längs med viken anlades Farsta gård och Ösby, båda med rötter i
förhistorien. Under medeltiden etablerades ytterligare gårdar kring viken så som Östra
Ekedal och Gottholma gård. Gottholma har sedan 1700-talet varit införlivad i Farsta säteris
ägor. Både Farsta gård och Gottholma gårdar brändes ned vid rysshärjningarna 1719, men
Gottholma kom aldrig att byggas upp igen.
Då Gustavsbergs porslinsfabrik grundlades 1825 på Farsta säteris ägor kom även
Gottholmas före detta marker att ingå i brukssamhällets lantbruksområde. Porslinsfabriken
hade från 1800-talets mitt ett eget ångbåtsrederi med flera passagerarbåtar som trafikerade
bryggor mellan Stockholm och Gustavsberg. Flera gånger varje dag passerades sundet av
Gustavsbergsbåtarna. Det var främst Stockholms borgerskap, med eller utan anknytning till
porslinsfabriken, som sökte sig till Farstaviken som låg på bekvämt avstånd från
huvudstaden. Gottholmas forna marker utmed Farstasundet blev då populära för
sommarvillabebyggelse.
Några av Stockholms skärgårds mest magnifika sommarvillor ligger vid Farstasundet så som
Villa Bråvalla och Villa Gransäter båda i fornnordisk stil. Villa Bråvalla uppfördes på 1860- talet åt Godenius dotter Selma och hennes make, professor Axel Key, som en av de första
villorna i Sverige i s.k. fornnordisk stil. Under 1870-talet uppförs villa Klippudden och
Sjöstugan. Villa Klippudden uppfördes åt byråchef C F Smerling och ska särskilt under
1900-talets början ha varit en plats för ett rikt sällskapsliv.
I området finns även spår och byggnader från innan sommarvillabebyggelsen genom torpen
Farsta bro och Klubbudden. Det ursprungliga torpet för Klubbudden är dock numera inbyggd
i en ny byggnad men synlig interiört, genom till exempel timmerstomme och äldre spishäll.
Exteriört kan man avläsa det gamla torpets volym genom takvinkeln. I Farsta bro finns den
gamla korgen och en mindre förrådsbyggnad kvar, båda i välbevarat skick. Även en äldre
stor ek finns kvar på platsen intill byggnaderna. Som namnet Farsta bro antyder fanns här
förr en flottbro över viken. Området är starkt präglat av ett äldre brukat landskap, format av
att markerna brukats kontinuerligt, vilket kan avläsas genom grova ekar och tallar samt
högvuxna enar i skogsbryn.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen....
Visa hela
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen. Längs med viken anlades Farsta gård och Ösby, båda med rötter i
förhistorien. Under medeltiden etablerades ytterligare gårdar kring viken så som Östra
Ekedal och Gottholma gård. Gottholma har sedan 1700-talet varit införlivad i Farsta säteris
ägor. Både Farsta gård och Gottholma gårdar brändes ned vid rysshärjningarna 1719, men
Gottholma kom aldrig att byggas upp igen.
Då Gustavsbergs porslinsfabrik grundlades 1825 på Farsta säteris ägor kom även
Gottholmas före detta marker att ingå i brukssamhällets lantbruksområde. Porslinsfabriken
hade från 1800-talets mitt ett eget ångbåtsrederi med flera passagerarbåtar som trafikerade
bryggor mellan Stockholm och Gustavsberg. Flera gånger varje dag passerades sundet av
Gustavsbergsbåtarna. Det var främst Stockholms borgerskap, med eller utan anknytning till
porslinsfabriken, som sökte sig till Farstaviken som låg på bekvämt avstånd från
huvudstaden. Gottholmas forna marker utmed Farstasundet blev då populära för
sommarvillabebyggelse.
Några av Stockholms skärgårds mest magnifika sommarvillor ligger vid Farstasundet så som
Villa Bråvalla och Villa Gransäter båda i fornnordisk stil. Villa Bråvalla uppfördes på 1860- talet åt Godenius dotter Selma och hennes make, professor Axel Key, som en av de första
villorna i Sverige i s.k. fornnordisk stil. Under 1870-talet uppförs villa Klippudden och
Sjöstugan. Villa Klippudden uppfördes åt byråchef C F Smerling och ska särskilt under
1900-talets början ha varit en plats för ett rikt sällskapsliv.
I området finns även spår och byggnader från innan sommarvillabebyggelsen genom torpen
Farsta bro och Klubbudden. Det ursprungliga torpet för Klubbudden är dock numera inbyggd
i en ny byggnad men synlig interiört, genom till exempel timmerstomme och äldre spishäll.
Exteriört kan man avläsa det gamla torpets volym genom takvinkeln. I Farsta bro finns den
gamla korgen och en mindre förrådsbyggnad kvar, båda i välbevarat skick. Även en äldre
stor ek finns kvar på platsen intill byggnaderna. Som namnet Farsta bro antyder fanns här
förr en flottbro över viken. Området är starkt präglat av ett äldre brukat landskap, format av
att markerna brukats kontinuerligt, vilket kan avläsas genom grova ekar och tallar samt
högvuxna enar i skogsbryn.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår <itemDescription> |
-
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövä...
Visa hela
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövärden. Sommarvillorna uppfördes i detta äldre kulturlandskap och har
satt sin prägel på området, med dekorerade husfasader vända mot sjösidan. Det sparade
kulturlandskapet mellan sommarvillorna är en viktig del av områdets karaktär.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår <itemDescription> |
-
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövä...
Visa hela
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövärden. Sommarvillorna uppfördes i detta äldre kulturlandskap och har
satt sin prägel på området, med dekorerade husfasader vända mot sjösidan. Det sparade
kulturlandskapet mellan sommarvillorna är en viktig del av områdets karaktär.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen....
Visa hela
Farstaviken utgjordes tillsammans med Ösbyträsk ett långt smalt sund under järnåldern som
då förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden vilket gav goda kommunikationsmöjligheter
och bra bebyggelselägen. Längs med viken anlades Farsta gård och Ösby, båda med rötter i
förhistorien. Under medeltiden etablerades ytterligare gårdar kring viken så som Östra
Ekedal och Gottholma gård. Gottholma har sedan 1700-talet varit införlivad i Farsta säteris
ägor. Både Farsta gård och Gottholma gårdar brändes ned vid rysshärjningarna 1719, men
Gottholma kom aldrig att byggas upp igen.
Då Gustavsbergs porslinsfabrik grundlades 1825 på Farsta säteris ägor kom även
Gottholmas före detta marker att ingå i brukssamhällets lantbruksområde. Porslinsfabriken
hade från 1800-talets mitt ett eget ångbåtsrederi med flera passagerarbåtar som trafikerade
bryggor mellan Stockholm och Gustavsberg. Flera gånger varje dag passerades sundet av
Gustavsbergsbåtarna. Det var främst Stockholms borgerskap, med eller utan anknytning till
porslinsfabriken, som sökte sig till Farstaviken som låg på bekvämt avstånd från
huvudstaden. Gottholmas forna marker utmed Farstasundet blev då populära för
sommarvillabebyggelse.
Några av Stockholms skärgårds mest magnifika sommarvillor ligger vid Farstasundet så som
Villa Bråvalla och Villa Gransäter båda i fornnordisk stil. Villa Bråvalla uppfördes på 1860- talet åt Godenius dotter Selma och hennes make, professor Axel Key, som en av de första
villorna i Sverige i s.k. fornnordisk stil. Under 1870-talet uppförs villa Klippudden och
Sjöstugan. Villa Klippudden uppfördes åt byråchef C F Smerling och ska särskilt under
1900-talets början ha varit en plats för ett rikt sällskapsliv.
I området finns även spår och byggnader från innan sommarvillabebyggelsen genom torpen
Farsta bro och Klubbudden. Det ursprungliga torpet för Klubbudden är dock numera inbyggd
i en ny byggnad men synlig interiört, genom till exempel timmerstomme och äldre spishäll.
Exteriört kan man avläsa det gamla torpets volym genom takvinkeln. I Farsta bro finns den
gamla korgen och en mindre förrådsbyggnad kvar, båda i välbevarat skick. Även en äldre
stor ek finns kvar på platsen intill byggnaderna. Som namnet Farsta bro antyder fanns här
förr en flottbro över viken. Området är starkt präglat av ett äldre brukat landskap, format av
att markerna brukats kontinuerligt, vilket kan avläsas genom grova ekar och tallar samt
högvuxna enar i skogsbryn.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår <itemDescription> |
-
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövä...
Visa hela
Området består av ett äldre kulturlandskap med många kvarvarande äldre spår, med bland
annat många stora äldre ekar, och ett före detta odlingslandskap, vilket hyser både höga
natur- och kulturmiljövärden. Sommarvillorna uppfördes i detta äldre kulturlandskap och har
satt sin prägel på området, med dekorerade husfasader vända mot sjösidan. Det sparade
kulturlandskapet mellan sommarvillorna är en viktig del av områdets karaktär.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Värmdö, Stockholm.
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Bostadshus
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Bostadshus
|
| Klassifikation <itemClassName> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
