NORDINGRÅ KYRKA

Via tornet passerar man genom den gamla sakristian, nu med golv av kalksten, slätputsade och vitmålade vägg- och takytor, samt en tornentré med betongtrappa i västra väggen och ett dörrhål mitt på norra långsidan med pardörr in till kyrkorummet, som togs upp 1920. Det stora, ljusa kyrkorummet har lackat trägolv från 1920-års restaurering, slätputsade och vitmålade väggar, och en längsgående profilerad gesimslist mellan vägg och tak. Rummet täcks av ett tunnvalv i trä med svag hjässmarkering, spänt med vitmålad juteväv. Den slutna bänkinredningen, skapad av Albert Thurdin 1920, har fyra kvarter med omgång även mot ytterväggarna. De gråmålade fronterna, med gotiskt inspirerade trefasfyllningar, tycks skapade utifrån en äldre typ, som möjligen härstammar från den gamla kyrkan och nu återfinns i tornvinden. Korsmitten markeras med en stor malmkrona, varje kvarter likaså.

Det rymliga korpartiet, som 1978-79 utvidgades genom borttagande av två bänkrader, och i vars mitt en ljuskrona med glasprismor hänger, ligger ett trappsteg högre än det övriga kyrkorummet, belagt med heltäckningsmatta. I dess norra del finns predikstolen, utförd av Jonas Edler och förgylld av Göran Sundin, Jämtland 1828. Den flyttades 1920 från sin placering mitt för tornet på norra långsidan och sänktes något. Nischen där predikstolen satt före 1920 pryddes 1952 med en Thorvaldsens Kristusfigur, skänkt av komminister emeritus Erik Lindmark.

Predikstolen har en ursprunglig rakväggskorg ombyggd för sidovinkelställning. Proportionerna är därför ovanliga. Den nedåt svagt buktande korgfronten har tre sidor med helt förgyllda fyllningar, vars kristna symboler utgörs av bl. a. ett törnekors och den heliga treenighetens triangel, ramverket har gröngrå målning, kraftfulla, förgyllda volutformer i fronthörn samt lagerfläta i botten. Korgen avslutas på undersidan med förgyllt palmbladverk och palmstamknopp. Ljudtak med tältdraperi med tofsar, tandsnittsfris och uppskjutande kupoltak krönt av förgyllt strålkors. På väggen ett rödmålat draperi med förgyllda tofsar och frans, allt i trä. Till predikstolen når man via en trappa i trä som byggts in med en enkel entréportal i trä. Strax intill står en vitmålad dopängel med förgyllda vingar, vanlig i jämtländska kyrkor, liksom en i korbänksfronten fastskruvad elegant nummertavla med förgylld ram, båda utförda av Edler.

På ömse sidor om den stora altarringen finns korbänkar i norr och söder. Mellan dessa, på resp. sida om altaruppsatsen, finns enkeldörrar med tre fyllningar in till sakristian, som tillkom 1920 då hela sakristian byggdes ut mot öster inklusive pannrum för varmluftinstallation i källaren. I korets södra del står en kororgel från 1979, samt en dopfunt i mässing av arkitekt Hans Schlyter, 1976.

Altarväggen har en arkitektonisk uppbyggnad i enlighet med ursprungsritningen från år 1800 och består av gråmarmorerade, kopplade pilastrar som bär ett bjälklag, krönt av en strålsol med ett Gudsöga, den senare tillkom 1920. Bjälklaget bär texten "Ära vare Gud i höjden". I mitten är en absidnisch med ett förgyllt kors. Altaret med altarring och läktarenbarriären har utförts av Jonas Edler 1828 och förgyllt samma år av Göran Sundin, Jämtland. Ett nederländskt altarskåp från 1500-talets början, nu på högaltaret, härrör från den gamla kyrkan. Altarbordet, liksom den rakfrontade, täta altarringsskärmen, har förgyllda dekorer i form av fästonger och ymnighetshorn. I korets hörn står två 1500-talsskulpturer- en Birgittaskulptur och en madonnaskulptur.

En omfattande läktarunderbyggnad påbörjades redan 1920 då vindfång med pardörr tillkom. Den fortsattes 1952 och omdanades 1989 då en "lillkyrka" arrangerades i den norra delen. Då tillkom kyrkorummets bakre vägg, indragen ca 2 m från läktarbarriären med förgyllda fyllningar av rokokokaraktär. Den senare utförd av Jonas Edler 1828 och förgylld av Göran Sundin, Jämtland, samma år. Lillkyrkan har helt kapat den ursprungliga mittgången och i väggen har ett glasat parti tillkommit. Tillsammans med två enkeldörrar i vardera söder och norr skapas en proportionsförskjutning där läktaren upplevs för hög, när det tvärtom är dörrarna som är för låga. I söder kapprum, wc och mötesrum.

Orgelfasaden i tredelad arkitektonisk komposition från 1891, är ritad av Erik Josephson, Stockholm. En smal, central gavelfronton med antydda flankerande voluter, samt på ömse sidor utskjutande tureller med krönande brinnande urnor. Även bänkkvarteren kröns med liknande urnor längst fram i mittgången. Ett flertal av de gamla träbänkarna finns på gradäng här uppe på läktaren.

Läktaren är djup, bärs av ett flertal, ursprungligen symmetriskt placerade marmorerade runda släta kolonner med förgyllda joniska kapitäl. Fyra är synliga i kyrkorummet. Sju i lillkyrkan, men koncentrerade till mittpartiet. Linoleummatta, microlitväv, gipstak, moderna armaturer, vent.don av kolossalformat skapar en känsla av församlingshem istället för läktarunderbyggnad.

Innanfönster lika utvändiga tillkom 1920.

Sakristian med ljust trägolv av 1980-talstyp,parkettimitation. Putsade och vitmålade vägg- och takytor. Entre i norr.

Kyrka av gråsten och tegel är från 1825-1828, uppförd av Simon Geting, troligen efter ritningar av Johan Christian Loell från år 1800. Kyrkan är rektangulär och orienterad i sydost-nordväst. Mitt på den nordöstra långsidan finns ett torn, i vars bottenvåning sakristian ursprungligen var belägen. I sydöst ligger en ny sakristia. Tornets nederdel markeras av kraftiga hörnpelare. Det avslutas uppåt av en öppen lanternin av trä, förgyllt kors på klot. Automatiskt styrda ljudluckor i alla väderstreck, trä, svartmålade.

Kyrkan täcks av ett valmat sadeltak belagt med svartmålad falsad plåt 1962 och dess fasader är vitputsade. Gråmålad sockel i puts. Kraftig takfotslist runt om, även på torn. Långhus med rakslutet kor som har sju fönster. Sex lufter, enkla utåtgående bågar med flerspröjsade glas, vit målning. Rundbågeavslut. Kring fönster förkroppade släta omfattningar. Södra fasaden springer fram 20 cm i mittpartiet med tre fönster, varav det centrala tidigare varit entré. Västra gaveln har en tidigare huvudentré med kopparinklädd pardörr i trä. På ömse sidor en fördjupad nisch. Över dörren ett runt fönster med fyra lufter. Sakristian i öster finns i en smalare utbyggnad bakom koret med valmat tak och små rundbågiga fönster med fyra lufter, i övrigt lika långhusets fönster. I dess sockelvåning entré till källaren via kopparinklädd enkeldörr. I SÖ en inhängnad grav - prosten Doktor Abraham Renström, 1765-1834. Till sakristian finns separat entré från norr med sexstegs trappa gjuten i betong med steg av granit. En enkeldörr med kopparinklädnad.

Ingångar finns på kortsidan, den ursprungliga, och genom tornet i nordöst, sedan 1920, (ursprungligen fanns också en ingång mitt på den sydvästra långsidan, som försvann 1920). Över tornentrén med kopparinklädd pardörr, samt överljus i bågform, finns en minnestavla "Uppförd 1825-29, restaurerad 1962"