HAJOMS KYRKA

Om HAJOMS KYRKAS äldre byggnadshistoria är mycket lite känt. Utan närmare datering anges i litteraturen att kyrkan byggdes på medeltiden. Av den äldsta stenkyrkan återstår möjligen partier i det befintliga långhusets sydmur. Till grund för kyrkans datering finns den medeltida dopfunten, med en ikonografi som skildrar Staffanslegenden, från 1100-talet, samt målningsfragment som blottades på sydväggen vid en renovering 1928-29. Det är okänt om kyrkan haft rakt avslutat kor eller absid.

Långhusets takvalv dekorerades med målningar 1685, utförda av Varbergskonstnären Olof Andersson. Innertaket har därefter omlagts någon gång mellan 1685 och 1774, vilket medförde att dessa målningar försvann.

Kyrkans nuvarande planform är ett resultat av ombyggnader under 1700- och 1800-talen. På 1700-talet revs den västra och norra väggen, liksom korpartiet. Kyrkan breddades och en ny nordvägg uppmurades. Samtidigt tillkom det tresidiga koret. Till den utflyttade nordväggen användes medeltida stenmaterial. År 1837 förlängdes långhuset förlängdes åt väster med ca fem meter.

Takvalvet i kyrkorummet dekorerades 1774-75 med målningar utförda av kyrkomålaren Henrik Wibeck från Varberg. Konstnären har signerat takmålningen på södra sidan. Wibeck fick även i uppdrag att måla läktarbröstningen samt troligtvis också predikstolen. Wibeck var styvson till den kände kyrkomålaren Detleff Ross och var lärling hos honom i Borås 1739-44. Från 1756 verkade han som mästare och bosatte sig i Varberg.

Kyrkan renoverades 1836-37 och förlängdes då åt väster, där en ny portal togs upp. Orgelläktaren, som tidigare varit rak, utbyggdes på mitten med en halvrund form för orgelns spelbord och läktarbarriären återuppsattes. Kyrkan ommålades invändigt, vilket medförde att Wibecks takmålningar från 1774-75 övermålades i ljusblå kulör med draperimotiv i rött och vitt. Altaret och predikstolen försågs med listverk och förgyllningar.

En sakristia vidbyggdes i norr 1882. Kyrkan renoverades invändigt 1894. Då tillverkades en ny bänkinredning och en ny altarring. Invändigt målades kyrkorummet i gulbruna färgtoner. Taket indelades i fält och försågs med ornament. Predikstolen, altaret och bänkarna målades i bruna toner med uppläggningar i blått och vitt med förgyllda ornament.

Kyrkan genomgick en omfattande in- och utvändig renovering 1928-29 efter Länsarkitekten i Skövde, Allan Berglunds ritningar. Renoveringsprogrammet hade utarbetats av arkitekten Axel Forssén. I samband med renoveringen byggdes en ny sakristia, som ersatte den tidigare från 1882, och under denna, en värmekammare för den nya värmeledningen som installerades. Utvändigt fick långhusets södra takfall nytt taktegel och nya vindskivor på västra gaveln. Nya solbänkar av huggen gnejs uppsattes. Fasaderna putslagades och omkalkades samt ommålades med kalkfärg. Det södra vindfånget i kyrkorummet borttogs och en ny dörr uppsattes i vägglivet. Invändigt lagades putsen på väggarna och hela interiören ommålades. Ornament som uppsattes vid renoveringen 1894 borttogs på altaret, predikstolen och bänkinredningen. En ny altarring tillverkades, där äldre bevarade balusterdockor återanvändes. De båda gamla nummertavlorna flyttas till sina förutvarande platser på gavlarna vid korbänkarna. Konservatorn C O Svensson konserverade äldre befintlig bemålning i takvalvet, på predikstolen, altartavlan och läktarbröstningen samt i koret. Konstnären Ragnar Sandberg, som var konservatorns medhjälpare, målade på läktarbröstningen och på ett ställe i taket. Äldre bemålning i två lager på kyrkans norra vägg påträffades och det äldsta lagret identifierades som medeltida. En medeltida dopfunt som legat utanför kyrkan flyttades in i kyrkorummet. Dopfunten saknade skaft och ett sådant nytillverkades först 1964.

Elektrisk belysning installerades 1936.

Kyrkan genomgick en utvändig renovering 1953, som omfattade åtgärder på fasader och tak. Samma år utfördes konserveringsarbeten på korväggarna, altartavlan och predikstolen med ljudtak samt läktarbröstningen.

In- och utvändiga puts- och målningsarbeten på fasader och snickerier utfördes 1994 och i samband med dessa arbeten utfördes också en murverksdokumentation. Målningarna i koret konserverades.

År 2000 uppfördes en handikappramp invid kyrkans västportal. De två bakersta bänkraderna i norr och söder borttogs 2005.

LÅNGHUS

GOLV - Golven är äldre obehandlade skurgolv. Järngaller från Ebbes Bruk i södra sidogången. Blå gångmattor.

VÄGG - Putsade väggar kalkavfärgade vita.

PORTAR/INNERDÖRRAR - Speglad pardörr med rakt överstycke i väster till vindfång. Dörren är målad i beigebrun kulör med blyinfattade fönster med råglas på dörrbladens övre del. Spegelfält målade i grågrönt och listverk i svart. Brunmålad pardörr med rakt överstycke och överljus i sydfasaden. Vardera dörrbladet har fyra spegelfält målade med grå kulör och listverk i rödbrunt. Grönmålat dörrfoder.

FÖNSTER - Tre fönster med tresidiga överstycken i rundbågiga öppningar på långhusets sydsida och tre i norr. Ospröjsade innanfönster med vitmålade snickerier. Två rundfönster i västgaveln i höjd med läktaren, ospröjsade innanfönster med vitmålade snickerier.

TAK - Kyrkorummet täcks av ett brädvalv. Dekor från 1774-75 i rokokostil av Varbergsmålaren Henrik Wibeck, vars signatur finns på takets södra sida. I takets mitt finns en stor ängel med ett bibelord i handen. Längs takets långsidor skildras Jesu liv i sex olika medaljonger, räknat från söder i koret; Bebådelsen, Jesu födelse, Getsemanelidandet, Korsfästelsen, Uppståndelsen och Himmelsfärden. Runt dessa finns änglar och moln samt längst i väster en framställning av helvetet. Den figurativa scenerna är målade mot en blå botten. Längst ned löper en bred akantusdekor mot rödbrun botten. En smal tandsnittslist skiljer tak och väggar åt. Takmålningarna är skarvade och förlängda över läktaren med molnmotiv mot brun botten. Nedtill löper där en draperibård i rött och vitt samt en målad tandsnittslist.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas

KOR

GOLV - Förhöjt korgolv i ett steg täckt med blå heltäckande matta. Röd heltäckningsmatta innanför altarringen samt ett podium framför altaret. Järngaller från Ebbes Bruk i norra korgolvet. Ett podium står på golvet framför altaret, inklätt med en matta.

VÄGG - Putsade väggar kalkavfärgade vita. Draperimålning i rött och blått bakom altaruppsatsen. Akantusblad i beige och gult är målade runt korfönsteröppningarna.

PORTAR/INNERDÖRRAR - Speglad enkeldörr med rakt överstycke till sakristian i norr.

FÖNSTER - Två fönster lika långhuset.

TAK - Lika långhuset.

FAST INREDNING

ALTARE - Altare av trä målat i grågrön kulör. Framstycket är dekorerat med en stor rektangulär spegel, målad i rödbrun kulör, med en målad kalk i mitten. I överkanten löper en profilerad list, målad i mörkbrunt. Altarskivan är svartmålad.

ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen dateras till 1763. Altaruppsatsen är placerad på altarets bakre del och är sedan 1800-talet omsluten av en draperimålning på den östra korväggen. Altaruppsatsen har blåmålad botten och kantas vid sidorna av guldfärgad akantus. På predellan finns ett bibelord som lyder: "JAG HAFWER MED MYCKEN ÅSTUNDAN BEGÄRAT ÄTA DETTA PÅSKALAMMET MED EDER FÖRR ÄN JAG LIDER. LUC. 22:15". På altaruppsatsens mitt finns ett Nattvardsmotiv och över detta Lammet med segerfanan. Pilastrar marmoreringsmålade i vitt och rött kantar Nattvardsmotivet och bär upp den övre våningen. Ett äldre polykromt bemålat krucifix i trä som nu är placerat på den södra korväggen har tidigare varit fästat på altaruppsatsen.

ALTARRING - Altarringen nytillverkades i samband med renoveringen 1928-29, med användande av bevarade äldre balusterdockor. Halvcirkelformad altarring med smala svarvade balusterdockor. Grågrön sockel, blåmålade dockor samt brun profilerad överliggare. Armstöd och knäfall är svartmålade.

BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i tre kvarter, vägganslutna med en smal luftspalt invid väggarna. Fyra bänkrader i det främre södra kvarteret, nio i det bakre samt 15 bänkrader i norr. Bänkinredningen är brunmarmorerad och gavlarna är mönstersågade och kröns av en cirkelform. Sitsarna är stoppade och klädda med brunt skinn. Bänkryggarna utgörs av pärlspontpanel. Bänkskärmarna är dekorerade med fyra stående rektangulära spegelfält, brunmarmorerade med svartmålade listverk.

KORBÄNKAR i norr och söder. En mindre bänk i norr med ingång åt väster, en större bänk i söder med ingång på mitten. Utförande lika övrig bänkinredning. På två gradänger finns LÄKTARBÄNKAR i form av två fasta bänkrader i norr samt två i söder, utformade och målade lika kyrkorummet.

PREDIKSTOL - Predikstolen härrör från 1763. Korgen har fyra sidor som är dekorerade med de fyra evangelisterna, vars namn är står skrivna i spegelfälten under. Korgen är marmoreringsmålad i ljusblå kulör. Profilerad överliggare och undre list marmoreringsmålade i rött och vitt. Korgens undersida övergår nedtill i ett golvstöd målat i rödbrunt, grått och svart. Rak trappa åt öster, målad i blågrönt med marmoreringsmålade speglar. Ljudtaket har sexsidig form, blåmålad insida och blåmarmorerad utsida med över- och underliggare i rödvit marmorering. En vitmålad duva hänger ned från takets mitt. På takets kanter reser sig utsågad bemålad dekor i form av rocailler med blågrå akantus samt hängande blomsterdekor i nederkanten.

ORGEL - Det nuvarande orgelverket tillverkades 1968 av Tostareds kyrkorgelfabrik och då det insattes ombyggdes fasaden genom att sidopartierna borttogs. Orgelfasaden är utförd i klassicerande stil med pilastermotiv. Fasaden är målad i grågrönt med inslag av gulbrunt och rödbrunt. Mittpartiet är förhöjt med rundbågigt överstycke. Smalare sidopartier med raka överstycken, i mindre fält dekorerade med förgyllda lyror med akantusdekor mot blåmålad botten upptill samt nedtill med bladdekor. Orgelhuset är täckmålat i grågrön kulör. Den tidigare orgeln och orgelfasaden byggdes 1902 av Thosell & Eriksson. Kyrkans äldsta orglar byggdes 1855 och 1864 av socknens klockare Hans Josefsson 1855.

LÄKTARE - Orgelläktaren och läktarbröstningen härstammar sannolikt från 1700-talet. Den återuppsattes vid renoveringen 1836-37 och utökades då med en rundad form på mitten för orgelns spelbord. Läktaren nås via två läktartrappor i norr och söder invid långhusets västra gavel. Läktaren bärs upp av fyra smala läktarpelare med kvadratisk planform och avfasade hörn, marmoreringsmålade i brun kulör med iläggningar i rött och svart. Läktarens undersida är slätspontad och målad i ljusgrå kulör. LÄKTARBRÖSTNINGEN är dekorerad med 15 spegelfält med smal rektangulär form. Fälten är figurativt bemålade med polykroma mansfigurer mot blå botten. Alla gestalter bär någon form av jaktvapen. Bröstningen är målad i rödbrun kulör med blommor och frukter i grisaille mellan spegelfälten. Profilerad överliggare marmoreringsmålad i blått och rött samt skyddsräcke i svart smidesjärn. Läktargolvet är täckt med blå heltäckande mattor.

SPECIFIKA INVENTARIER

ALTARTAVLA - Se altaruppsats.

DOPFUNT - Medeltida dopfunt daterad till sent 1100-tal. Cuppa av sandsten som rundad nedåt avslutas med ett mycket kort skaft. Cuppan kantas upptill av en fris med växtornament. På cuppans liv skildras legenden om Staffan i tre arkadfält. I ytterligare tre fält finns avbildningar ur Kristi liv. Rund fot av sandsten. Dopfunten flyttades in i kyrkan efter att ha legat utomhus, i samband med renoveringen 1928-29. Funten saknade då skaft och ett nytt sådant tillverkades först 1965 efter det att foten återfunnits i kyrkogårdsmuren.

NUMMERTAVLOR - Två äldre psalmnummertavlor på svarvade blåmålade stolpar finns på var sida om altaret. Tavlorna har rektangulär form och svart botten samt brunmålade ramar med förgyllda kanter. Tavlorna kröns av förgyllda snidade veckade band i rosetter. Överstycken med lyra och lagerkvistar. En av psalmnummertavlorna som tillkom på 1890-talet återfinns i sakristian.

VAPENHUS - Saknas

SAKRISTIA - Ej inventerad

TORN - Saknas

HAJOMS KYRKA i sten består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster samt vidbyggd sakristia i norr. Ingångar på långhusets västgavel och sydsida samt via sakristians östfasad. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Sadeltaket är valmat över koret och täcks av enkupigt lertegel.

FASAD - Grundsockeln utgörs av huggen sten, fogad med cementbruk. Samtliga fasader är spritputsade och avfärgade vita. I sydfasaden syns spår av en äldre smalare portal, strax väster om det mittersta långhusfönstret. Synliga ankarslut i höjd med läktarbjälklaget i norr och söder.

PORT - Portar i syd- och västfasaderna samt i sakristians östfasad. Syd- och västportaler i form av pardörrar med raka överstycken, snedställd panel och överljus i form av lunettfönster, i söder blyspröjsat och i väster träspröjsat. Träramp åt norr invid västportalen. En brunmålad enkeldörr med rakt överstycke klädd med snedställd panel upptill och liggande panel nedtill, i sakristians östfasad. Samtliga snickerier är brunmålade. Trappor av huggen sten.

FÖNSTER - Långhusfönstren har tre lufter och är blyspröjsade med tresidiga överstycken och sitter i rundbågiga öppningar. Tre fönster i norra långhusfasaden och tre i södra samt två i koret. I långhusets västra gavel sitter två spröjsade rundfönster i höjd med läktaren samt överst under takåsen ett lunettfönster. Sakristian har ett fönster i nordfasaden i form av ett spröjsat tvåluftsfönster med rakt överstycke. Under detta betongglasfönster i sakristians källarvåning. Brunmålade fönstersnickerier och solbänkar av huggen gnejs.

TAK - Långhusets sadeltak är valmat över koret och täckt av enkupigt lertegel. Sakristians sadeltak har samma tegeltäckning. Vindskivorna är målade i brun kulör. Från sakristian går en hög skorsten murad av rött tegel upp till i höjd med långhustakets nock. Västra gavelröstet pryds av en mindre vindflöjel utan årtal eller inskription. Hängrännor och stuprör av kopparplåt.