Tackbrev till Monsieur Jean Frid. Dalman (Johan Fredrik Dalman) i Stockholm för två örter med hälsningsfrasen "Min herre", undertecknat Carl Linnaeus.
Det tidigare ihopvikta brevet förslutet med rött lacksigill.
En av örterna, Hedysarum Flor. Zeyl. n:o 291, tillhörande familjen Fabaceae/ärtväxter med nästan 700 släkten jorden över, fick Linnaeus ut ett frö från. Troligen en slags väppling.
Avskrift av brevet:
Utanskrift:
Monsieur
Mons:r Jean Fridr. Dalman
frijbr. Stockholm
Sigill IV, rött lack
Min Herre.
Ater tack för de 2:ne orter [örter] som jag i dag
fick med posten.
Den första som war beskrefwen är uti Fl.
Zeyl. n:o
Den andra äller lilla är Hedysarum Flor.
Zeyl. no 291. Kunne jag få ett enda frö
af denna, gofwo jag gierna en specie
Riksdaler; dock ett frö som siunkte i wattn.
Jämföres blomman med af den förra Fl. Zeyl. 291
med characteren uti Generibus plantarum
så får M.H. se huru accurat blomman
där är afskildrad.
Jag förblifwer Min gynnares
hörsamste tienare
Carl Linnæus
Upsala 1750
D: 16 januarii.
Brevet är ett av fyra kända brev till Johan Fredrik Dalman.
L1009 - from Carl Linnaeus to Johan Fredrik Dalman (18 January 1749)
L1067 - from Carl Linnaeus to Johan Fredrik Dalman (25 November 1749)
L1080 - from Carl Linnaeus to Johan Fredrik Dalman (16 December 1749)
L1093 - from Carl Linnaeus to Johan Fredrik Dalman (27 January 1750)
Oklart varför brevet daterats till 27 januari och inte 16 januari.
Johan Fredrik Dalman (1726 - 1809) var svensk adelsman och major vid Amiralitetet, (högsta ledningen för landets sjöstridskrafter). Han var medlem av Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. 1747 anhöll Dalman hos Vetenskapsakademien "at blifva ihogkommen och recommenderad hos det OstIndiska compagniet til nogon sysla vid de nu utgående skeppen". Vetenskapsakademien tillskrev kompaniets direktörer och förhandlade till sig en plats på goda villkor och 1748 reste Dalman till Ostindien på ett av Ostindiska kompaniets fartyg. Som ett resultat av resan skrev Dalman en uppsats, publicerad i Vetenskapsakademiens handlingar 1749,
"M A N I S, Et ostindiskt Djur beskrifvit. (Myrkotte).
På manuskriptet har Linné antecknat: "detta är wärdigt för en Wettenskaps academie". Dalmans egna naturhistoriska insikter verkar dock ha varit ganska ringa och det var snarare överfältskären Apiarius som hjälpte till vid den anatomiska undersökningen av djuret som borde haft lovorden. Myrkotten var dessutom känd sedan tidigare av Linné och av honom beskriven som ett tandlöst däggdjur. Under två månader hyste emellertid Dalman myrkotten i sitt hem och trodde "at det hade tänder och vore et species af Lacerta" (ödla), och "derföre var något varsam, ett ej låta det komma mig för när". Han kringgärdade också sin säng med stolar, "men djuret klef ett par gånger öfver, och kom till sängen, då jag med en rysning vaknade, kännandes dess tunga på föttren".
Uppgifter ur Svenska Linnésällskapets hemsida:
Fram till sin död 1778 hade Linné mottagit drygt 3 000 brev från Europa, Amerika, Asien och Afrika, från utländska naturforskare som han själv, men också från de lärjungar som på hans uppdrag skickades ut på expeditioner överallt i världen. Allt som allt hade Linné dryga 600 korrespondenter. Tillsammans med de 2 000 brev som finns bevarade från Linné själv, utgör detta material en ytterst värdefull källa för alla dem som vill närmare studera 1700-talets naturforskning och dess vetenskapliga kultur.
Inför 200-årsjubileet av Linnés födelse 1907 ansågs utgivandet av Linnés omfattande korrespondens vara en nationell angelägenhet. Från och med detta år fram till 1943 utkom därför 10 volymer med brev till och från Linné. Dessa omfattade ändå bara omkring en fjärdedel av det totala antalet brev. Till en början fick utgivningen ekonomiskt stöd av den svenska riksdagen. Efter den tionde volymen, avstannade dock projektet på grund av brist på medel.
Inför 300 årsjubileet av Linnés födelse, har arbetet återupptagits och publiceras på Internet (linnaeus.c18.net). Eftersom merparten av originalmanuskripten scannas in, är det möjligt att se hur breven ser ut i original. Varje brev åtföljs av kommentarer och noter samt en sammanfattning på engelska. På samma hemsida publiceras även en rad äldre utgåvor av Linnés korrespondens.
Projektets huvudman är Svenska Linnésällskapet, och utgivningen av Linnébreven stöds dessutom av Kungl. Vetenskapsakademin, Uppsala universitet och Uppsala universitetsbibliotek samt av The Linnean Society i London.
Fotografi på brevet UMA35 är tillsänt The Linnaean correspondence och kommer att publiceras på
http://www.linnaeus.c18.net/
I förteckningen motsvarar detta brev L1093
Carl Linnaeus to Johan Fredrik Dalman, 20 June 17 (L0182), The Linnaean correspondence, linnaeus.c18.net
Litteratur och källor:
Linnaeus, Carl, Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné. Utgifna och med upplysande noter försedda af Th. M. Fries, J. M. Hulth & A. Hj. Uggla. Afdelning I:1-8, Afdelning II:1-2 (Stockholm 1907-1943).
Edition (1911), vol. I:5, p. 330
Om C F Dalman, se brev 261, Not 1 i utgåvan ovan.
The Linnaean correspondence, an electronic presentation edited by the Swedish Linnaeus Society, Uppsala, and the Centre international d''etude du XVIII siècle, Ferney-Voltaire.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
