ROASJÖ KYRKA

ROASJÖ KYRKA är en enskeppig salkyrka med kor i öster, sakristia i norr och i väst. Koret är fullbrett och polygonalt avslutat. Interiören har en ålderdomlig prägel med bland annat barockpredikstol och bevarade korbänkar på båda sidor om altaret.

LÅNGHUS

GOLV - Obehandlat brädgolv med plank i olika bredder. Förhöjt brädgolv under bänkarna. VÄGG - Frilagda timmerväggar avfärgade i en matt, gråbeige kulör med aprikos ton. En stående slät bröstningspanel, laserad i rödbrunt, täcker väggen där bänkinredningen möter ytterväggarna.

PORT - Porten till vapenhuset är en pardörr med tre fyllningar, två stående med en smal, liggande i mitten. Fyllningarna är marmorerade i mörkbrunt och grönt mot brun, laserad botten medan ramarna har en ljusare marmorering i grönt mot gröngrå botten med gul ton. Kring speglarna en smal gråbrun laserad list samt ytterligare en röd ram ett stycke in i fyllningarna. Porten är djupt belägen i en nisch.

FÖNSTER - Långhuset har fyra fönster på var sida där det östra paret delas med koret. Fönstren är rundbågiga och blyspröjsade med gröntonat glas. Tvär- och mittpost i trä. Fodrens övre, rundbågiga del är dekorerade med en skuren bågformig mångpassliknande bård. Snickerierna är gråmålade.

TAK - Ett flackt tunnvalvstak som klätts med slätspånt och som bemålats med moln i vitt och grå kulörer mot gråblå botten. De tre kronfästena i takets mitt har dekorerats på olika sätt i gult med antingen ett kors innesluten i en sol, eller en stjärna. Mellan tak och vägg löper en fris som dekorerats med ljusgrå växtliknande, stiliserade orneringar målade på rödbrun botten.

KOR

GOLV - Grå heltäckningsmatta innanför altarringen och lika långhusets golv utanför. Golvet är något förhöjt direkt innanför altarringen och är sedan ytterligare ett trappsteg högre ett stycke in från barriären.

VÄGG - Lika långhuset.

INNERDÖRR - Dörren till sakristian är grågrönt laserad i sin helhet och har tre fyllningar likt vapenhusdörren.

FÖNSTER - Ett par delas med långhuset, i övrigt ett fönster i nordöst och ett i sydöst.

TAK - Lika långhuset.

FAST INREDNING

ALTARE - Altaret i trä är sammanbyggt med korbänkar på norra och södra sidorna och målat i en rosabrun kulör, förutom altarskivan som är svart på ovansidan. Sockeln är rosaröd och har enkel profilering upptill. Altarets har på framsidan tre rektangulära, stående fyllningar med rosa och blågrön marmorering mot mörkt brun botten. Fyllningarna omramas av en smal gul list. Det mittersta av de tre fälten är väsentligt mindre till storleken och sitter på en öppningsbar lucka.
KORBÄNKAR - Som ovan nämnt är altaret sammanbyggt med korbänkar på båda sidor. Bänkarna är målade i rosabrun kulör med liggande speglar, marmorerade likt altarets fyllningar. Överliggaren är brun medan sockeln är röd. På stycket mellan altaret och bänkdörrarna finns på var sida om altaret dekorationer i form av pilastrar med gulmålade kannelyrer samt en skuren egenartad dekor, som också återfinns på predikstolens trappbarriär.

ALTARRING - Rundad altarring som når korbänkarna. Rosalaserade dockor, marmorerade i en mörkare nyans. Överliggare och knäfall klädda i tyg med gulbrun kulör. Sockeln är grönbrun ut mot kyrkorummet och brun på den sida som vetter mot altaret.

BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning i två kvarter som går ända till ytterväggarna, där en bröstning med list upptill möter. Bänkinredningen härstammar från 1930 då den befintliga bänkinredningen togs bort och ny insattes med bibehållande av de gamla bänkdörrarna. Under läktaren har en bänk tagits bort på var sida om mittgången. Golvet är förhöjt under bänkraderna. Gavlar, skärmar och dörrar är målade i en grågrön kulör med marmorering i grågrönt och mörkare grönt. På bänkdörrar och bänkskärmar finns mörkt bruna fyllningar med rosa och blågrön marmorering, omramade av infällda lister som målats i en röd kulör. I överkant på dörrar, skärmar och bänkgavlar, en grön laserad överliggare, medan sockeln sockeln är grågrön. Invändigt är bänkarna laserade i en rödbrun kulör, medan ryggstyckenas baksidor liksom fotbrädorna är målade i en brun kulör. Bokbrädorna är gröngrå med marmorering i mörkare grönt. Sittdynor stoppade och klädda med rött tyg.

PREDIKSTOL - Predikstol i barockstil från 1691 med rak trappa åt öster. Färgerna är hållna i svart, rött, grönt och guld. De fyra sidorna är vertikalt, tidstypiskt indelade med arkadmotiv ovan skulpturer av evangelisterna. De fyra fälten åtskiljs av svartmålade vridna kolonetter. Kring arkadbågarna finns en förgylld, skuren växtliknande ornamentik. Under figurerna finns ramar med svart botten där evangelisternas namn finns skrivna. Upptill ett kraftigt, brett listverk, huvudsakligen svartmålat. Korgen och foten är enkelt utformade och målade i en grågrön kulör. Det sexsidiga ljudtaket domineras i underkant av ett kraftigt listverk, delvis marmorerat i brunt mot beige botten. Från fyra av hörnen hänger svartmålade pinjekottar. Takets ovansida är målad i en ljusbrun kulör. Mot grågrön botten finns på ljudtakets sidor en ursprunglig och något svårtydd text, bortsett från det tydligt framträdande "ANNO 1707". Detta var året då kyrkan målades invändigt första gången, fram till dess hade inredningen stått omålad. Från takets insida hänger en förgylld duva, från en målad blomma i guld. Trappbarriären är målad i grågröna toner och pryds av två svarta infällda fyllningar, ett brett och ett smalare, med tunna rester av en vit marmorering. Profilerad överliggare med utskuren, egenartad dekor. Röd matta på korgens och trappans golv.

ORGEL - Tredelad fasad där det mittersta fältet är rundbågigt och sidofältena har rak avslutning upptill. Metallpiporna blottas i samtliga tre fält. Grågrön fasad med sparsam marmorering i blått och brunt. Fälten kröns upptill av raka profilerade listverk, där man i det mittersta kan läsa "Skänkt av Andreas och Sofia Ericsson år 1896". Den mittersta sektionen pryds i överkant av en förgylld lyra med en urna i blått och guld på var sida. Urnorna återfinns även över de båda lägre sektionerna, liksom en förgylld växtliknande ornamentik. Orgelverket renoverades år 1950.

LÄKTARE - Läktaren i väster bärs upp av sex kvadratiska pelare med avfasade hörn. Pelarna är ljust grågröna och marmorerade i mörkare grönt likt bänkgavlarna. Barriären, med utskjutande mittparti, är marmorerat i sin helhet i grönt mot grågrön botten och domineras av stora åttasidiga fyllningar. Dessa är marmorerade i grönt och rosarött mot mörkt brun botten. Speglarna kantas av ett rött listverk med indragna partier. Upptill kantas barriären av två lister där den undre till sin färgsättning påminner om fyllningar fast med vita inslag i marmoreringen, och där den övre är marmorerad i rött mot beige botten. Underkanten av barriären kantas av en list lik den sistnämnda.

SPECIFIKA INVENTARIER

ALTARTAVLA - Altarmålningen, som är utförd på 1780-talet av Nils Åvall från Borås, är en kalvariegrupp där det ovanligt nog också förekommer en fjärde, kvinnlig gestalt vid sidan av Jesus, Johannes och Maria. Målningen sitter i en vit rokokoram med delvis utanpåliggande, förgyllda växtliknande dekorationer. I överkant pryds ramen i mitten av molnliknande symbol omgiven av strålar. Ramen sträcker sig ett stycke över taklisten, upp mot taket.

DOPFUNT - Dopfunten är placerad i mitten av koret. Funten är utför i trä och är målad i grågröna toner, delvis med marmorering i grönt. I överkant pryds den runda cuppan av en förgylld repstav samt på sidorna av skurna, förgyllda fyrpassliknande blommor. Skaftet pryds runt om av ett flertal växtornamenterade konsoler i två rader, vilket ger skaftet en karaktär av att vara genombruten.
NUMMERTAVLA - Fästa i väggen på var sida om altartavlan finns en nummertavla, bestående av två stående svarta tavlor bredvid varandra, vardera omramade av enkla förgyllda ramar. I överkant en förgylld lyra, omgiven på båda sidor av en förgylld växtinspirerad dekoration. Förgyllda siffror.

ROASJÖ KYRKA uppfördes 1690 och bidrag till dess uppförande lämnades av kung Karl XI som också uppmanade till en kollekt för ändamålet i hela Göteborgs stift. Året därpå stod inredningen klar, men interiören kom inte att målas förrän år 1707. Kyrkan förlängdes åt öster 1782 och det smala, befintliga koret ersattes med ett tresidigt. I samband med denna ombyggnad insattes nya fönster och kyrkorummet ommålades. Målningen utfördes av Nils Åhwall från Borås, som också målade altartavlan, uppsatt 1785. Tornet vidbyggdes 1809 vid kyrkans västra gavel.

En invändig renovering utfördes 1811då en läktare på norra sidan togs bort och nya fönster, helt lika de övriga, togs upp där läktaren tidigare suttit. En ny, större läktare uppfördes i samband med detta mot långhusets västra vägg. År 1821 vidbyggdes en sakristia i norr. Kyrkan målades in- och utvändigt 1862 och året därpå företogs en del åtgärder inne i kyrkorummet. Bland annat tillkom ett antal nya bänkar på sydsidan eftersom mer utrymme tillkommit i samband med att en dörr i södra långhusväggens östligaste del sattes igen. Eftersom det samtidigt sattes in en ytterdörr i sakristians östra vägg finns det anledning att tro att den borttagna enkeldörren i långhusväggen återanvändes till sakristian. Den nuvarande kyrkorgeln skänktes till kyrkan år 1896.

Kyrkan genomgick en omfattande restaurering 1930 efter förslag av Boråsbyggmästarna Albin & Carl Wilhelm Gustafsson. Yttertaket omtäcktes med sågad furuspån som lades ovanpå det gamla. På ytterväggarna omlades ekspånen. De befintliga dugliga spånen flyttades till södra sidan medan det på norra sidan uppsattes nytt spån. Tornhuvens tak av galvaniserad järnplåt svartmålades. Kyrkan målades ut- och invändigt. Invändigt målades taket i en ljus blågrön kulör och väggpanelen togs bort. Program för ommålningen upprättades av artisten K J R Johansson. Äldre bemålning (från 1700-talet) framtogs på predikstolen, altarmålningen med ramverk, läktarbröstningen och korbänkarna. Färgsättning och målningsbehandling på den fasta inredningen anpassades efter den framtagna äldre bemålningen. Nya golv inlades i kyrkan. Till mittgången och koret användes de gamla breda golvplankorna medan det förhöjda golvet i bänkinredningen lades av nytt virke. Den gamla bänkinredningen borttogs och nya bänkar byggdes med bibehållande av de gamla bänkdörrarna. Nya fönsterkarmar och ytterbågar insattes, liksom innanfönster. Så långt möjligt användes det gamla grönaktiga glaset, vidare insattes antikglas. Knäfallet breddades på altarringen. Värmeledning installerades och ett pannrum anordnades i anslutning till detta. Ett varmluftsystem från Ebbes Bruk installerades.

ROASJÖ KYRKA har ett rektangulärt långhus, tresidigt kor åt öster, torn i väst och sakristia i norr. Ingång sker via vapenhuset som är inrymt i tornet.

FASAD - Långhusets, sakristians och tornets första våning är klädda med falurött spån. Två rödmålade knutlådor på norra respektiva södra långhusfasaden markerar dels var gränsen mellan långhus och vapenhus går, dels var långhuset slutade innan förlängningen åt öster genomfördes år 1782. På var sida om porten i väster finns en dold dörr, rödmålade och spånklädda, bakom vilka två förråd döljer sig. Sockeln är av gråsten, delvis överputsad med betong. Tornets övre del är klädd i vitmålad panel med oprofilerade locklister. Rakt avslutade svartmålade ljudluckor i par åt alla väderstreck.

PORT - Västporten utgörs av en brunmålad pardörr med rundbågigt överljusfönster. Dörrbladen är klädda med liggande panel. Fönstret är blyspröjsat till tolv rutor. Den vitmålade portalomfattningen är mycket enkel till sin utformning. Mellan omfattningen och fönstret löper en rak snidad blomsterbård där vita blommor med fem blad, inneslutna i en grön slinga, avbildats mot rödmålad botten. Över fönstret finns Carl XIIIs symbol som på båda sidor över fönsterfodret kantas av en grönmålad skuren lövbård. Framför porten finns en trappa med två steg och raka hörn. På båda sidor om porten finns brunmålade räcken med svagt s-liknande form infästa i väggen. En fiskbenspanelad, vitmålad enkeldörr i sakristians östra vägg. Till dörren leder en ålderdomlig, rak gråstenstrappa med fyra steg. Intill sakristians västra vägg ligger de rödmålade, plåtinklädda pardörrar som leder ner till källaren.

FÖNSTER - Rundbågiga fönster med blyinfattat, gröntonat glas, spröjsat till 48 rutor per båge. Tvär- och mittpost i trä. Alla fönster har vitmålade snickerier. Var långsida har fyra fönster medan korväggarna har två. Fönsteromfattningar med så kallad förläggardekor bestående av lisener med rombdekor och trekantiga guttae nedtill. I omfattningarnas övre hörn finns triangulära egenartade dekorationer med fasade sidor. Tornet har på bottenvåningen ett fönster åt norr och ett åt söder, med mittpost, rakt överstycke och spröjsat till tolv rutor. Åt väst finns förutom det halvcirkelformade överljusfönstret ett mindre fönster på andra våning med rakt överstycke och sex rutor.

TAK - Långhusets sadeltak är täckt med spån liksom korets valmade tak samt den del av långhustaket som fortsätter förbi och kring det indragna tornet. Smidd prydnad över koret i form av en flöjel, föreställande ett drakhuvud. Torntaket av tälttakstyp är klätt i skivlagd plåt som målats ljust grå. Torntaket har en vitmålad profilerad taklist.