ASKIM

FÖRE 1850
Stadsdelen Askim omfattar hela f.d. Askims socken. Området blev svenskt under 1200-talet, då Sverige lyckades erövra landet söder om Göta älv. Socknen påverkades tidvis av närheten till Älvsborgs slott och utsattes för plundring vid striderna kring slottet.
Sedan medeltidens början har bebyggelsen framför allt varit koncentrerad till norra delen. Här låg den första kända kyrkan och de äldsta byarna, Askim och Hult.
Vid 1500-talets mitt hade bebyggelsen fått den utbredning som i huvudsak bibehölls till 1800-talets slut. I jordeboksförteckningen från 1545 upptas byarna Askim, Hult, Hylte, Hovås, Brottkärr, Skintebo, Svindal, Billdal, Årekärr och Gatersered samt 17 hemman.
Från cirka 1760 till cirka 1830 genomfördes storskifte på alla gårdar i Askim men detta påverkade inte bebyggelsens karaktär. Stora byar var på 1700-talet bl.a. Hult, Askim och Hylte i norr, Skintebo och Uggledal mitt i Askim samt Gatersered i söder. Billdals gård (Billdal Västergård) var den mest betydande i trakten.
I början av 1800-talet var en stor del av bebyggelsen samlad i radbyar eller klungbyar. Gårdarna bestod av bostadshus och ekonomibyggnader som var placerade kring en helt eller delvis sluten gårdsplan. Bostadshuset var vanligtvis en s.k. framkammarstuga. Ekonomibyggnaden med ladugård, stall o.s.v. låg parallellt eller var vinkelbyggd.

1850-1880
Från 1800-talets mitt ändrades byarnas och gårdarnas karaktär. Laga skiftet började genomföras på 1840-talet. I samband med det glesades byarna ut men några, bl.a. Hylte och Uggledal, behöll sin täta bebyggelsemiljö.
Gårdarna fick också en öppnare utformning. Bostadshusen och ekonomibyggnaden placerades mer åtskilda och ofta anlades trädgårdar. Från 1860-talet blev också större bostadshus på dubbel bredd vanliga.
Billdals gård, som redan tidigare var den främsta i bygden, inköptes år 1860 av göteborgsköpmannen James Robertsson Dickson. Han utvidgade egendomen och lät bygga en ståtlig sommarbostad.
På 1860-talet hade den medeltida sockenkyrkan blivit för liten och en tillbyggnad eller nybyggnad började diskuteras. 1876 brann den gamla kyrkan och en ny uppfördes då på den nuvarande tomten längre söderut.
Från 1860-talet uppfördes också flera skolbyggnader i socknen, t.ex. Backa skola som placerades nära den gamla kyrkan.

1880-1973
En ny form av bebyggelse växte fram från 1880-talet då göteborgare började bygga sommarvillor här ute. Omkring 1890 fanns redan ett tjugotal villor, bl.a. i Skintebo och Brottkärr.
1898-1903 anlades Säröbanan. Den fick stor betydelse för Askim och gav goda förutsättningar för fortsatt villabyggande. Den största stationen placerades i Billdal och inom Askim fanns ytterligare 5-10 hållplatser.
Från sekelskiftet 1900 byggdes flera mindre villaområden bl.a. i Lindås och Hagen, och 1905 anlades "Hovås villastad" med anslutande golfbana.
Fram till cirka 1960 byggdes i huvudsak villor inom Askim, men under de följande åren tillkom flera stora tätbebyggda bostadsområden. Det var "Vita Fläcken" (1961-64), Pilegården (1967-68) och Kobbegården (1971-72) som ligger i norra Askim och omfattar flerbostadshus i 3-4 våningar. Småhusområden från denna tid är Östra Lindås och Kobbehall.
1965 stängdes Säröbanan och under 1960-talet påbörjades en utbyggnad som omfattade flera stora trafikleder.

FÖRÄNDRAT - BEVARAT
1973 införlivades Askim med Göteborg. Därefter har flera större områden med småhus tillkommit i t.ex. Skintebo som byggdes 1973-78. Säröleden har dragits fram genom hela området och gamla Säröbanan har byggts om till gång- och cykelstråk. I söder anlades "Billdals kyrkogård" 1978.
Trots de senare årens utbyggnader finns fortfarande sammanhängande välbevarade jordbruksområden och flera gårdsanläggningar är bibehållna. Askim har också många värdefulla exempel på villabyggnader från olika epoker.

(Källa: Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999)