Interiör
Den västra porten leder in till en entréhall, vapenhuset i tornets bottenvåning. Invändigt ramar en vid, korgbågig murnisch in entrén. Golvet är lagt med sten-plattor av granit och väggarna är putsade och vitmålade. Bjälklaget till andra vå-ningen och dess brädgolv utgör vapenhusets innertak och är högt beläget över nedre plan. Innertaket är omålat så när som en vitmålad dekor från 1952 i form av kors och stjärnor. En trätrappa med vitmålat, täckt räcke leder längs norra muren och därefter längs östra muren upp till tornets övre våningar. På västra väggen intill trappuppgången finns en inskription i rödkrita med initialer och ett årtal, möjligen 1797. Vapenhuset har en enkel inredning med ett litet bord och ett äldre skåp längs södra väggen. Ytterligare förvaring finns under trappan i form av en nyare skåpsinredning av trä målad i grått. I vapenhuset står också en spira från kyrkans gamla klockstapel och en kyrktupp av smidesjärn som suttit på den gamla kyrkan. Spiran är av ek med en lång korsformad spets av järn och en vindflöjel med årtalet 1699 samt initialerna PES.
I öster leder en trappa med två steg upp till ingången till kyrkorummet. Liksom vid västporten bildar muröppningen till kyrkorummet en vid korgbågig nisch kring en pardörr. Över dörröppningen finns en text i guldversaler GÅN IN I HANS PORTAR MED TACKSÄGELSE. Dörren är av omålade brädor sammanfogade med narar, upphängda i smidda gångjärnsbeslag. Insidan av dörren, mot kyrkorummet, är täckt med en rombisk träpanel.
Kyrkorummets västra del upptas av orgelläktaren och därunder inredda utrym-men som tillkom 1991. Inbyggnaderna är belägna under den västra delen och är utförda så att läktarens stomme, med bjälklag och pelare som bär upp detta, ännu är synlig. Inbyggnaderna är utförda av hyvlade kilsågade brädor målade i ljust grått med en tunn gråmålad rundbågsbård i ovankant. Pelarna har kvadratiskt tvärsnitt och enkel kapitälmarkering i form av ett par profilerade lister. Pelarna är ljust gråmålade och läktarens undersida och bjälklag är vitmålade. Bänkraderna som tidigare har nått ända in under läktaren har återanvänts genom att gavlar och dör-rar har fått ny användning som skåp utmed mittgången under läktaren. Golvet i mittgången är lagt med ölandskalksten. Närmast ingången från vapenhuset finns trappor på var sida om mittgången upp till orgelläktaren. Trapporna har profilså-gade räcken med profilerade handledare. Efter trapporna finns ett teknikrum och därefter ett litet kapprum med väntrum på södra sidan och toalett och textil-rum/pentry på norra sidan. Det senare har vitmålade väggar invändigt och golv av avlutade brädor. I kapprummet och väntrummet är brädväggarna målade i vitt med en gråmålad bröstning nederst och mellan väggfälten finns en smal röd bård. I väntrummet finns väggfastabänkar i gustaviansk stil. Golvet är lagt med brädor. Teknikrummet har vitmålade väggar och golv av kalksten. Toalettutrymmet har en modern utrustning med golv av klinker och vitmålade väggar. Dörrar till utrym-mena under läktaren är utförda i 1700-talsstil av brädor med utvändiga narar och kammarlås, upphängda i bandgångjärn.
På läktaren står kyrkans nuvarande orgel med fasad från 1877. Orgelhuset och fasaden är gråmålade med detaljer i guld och rött. Norra och södra sidorna av läktaren är inredda med bänkar på gradänger. Kring gradängerna och bänkarna finns en gråmålad bänkskärm. Bänkarna byggdes om under 1950-talets renovering och saknar dörrar men gavlarna har samma utförande som bänkarna i långhuset. Läktarens östra sida markeras av läktarbarriären, ett gråmålat ramverk med rek-tangulära speglar med grisaillemålningar; en typ av målning i grå färgtoner som imiterar sten eller puts. Målningarna föreställer de tolv apostlarna och Kristus inom ovaler i ljust grått mot en mörkare grå spegel.
Efter inbyggnaderna under läktaren tar kyrkorummet vid med bänkar i rader på var sida om mittgången. Bänkarna når ett stycke in under läktarens östra del som inte har tagits i anspråk för inbyggnader under 1990-talet. Bänkkvarterens östra gräns når ända fram till koret som markeras av bänkskärmarna och en förhöjd golvnivå. Bänkinredningen som bildar stommen i kyrkorummet är målad i ljust grå toner med dekormålade speglar vilka sannolikt representerar olika tidspe-rioder. Gavlarnas blomstermålningar kan möjligen vara något äldre än bänkdör-rarnas landskapsmotiv. Måleriet hör hemma i 1700-talet.
Golvet i bänkkvarteren är lagt av brädor medan mittgången och en sidogång till den södra ingången är av kalksten. Den södra ytterdörren är utförd med rombiskt lagd brädpanel. Väggarna i kyrksalen är putsade och vitmålade. Hela kyrkorum-met täcks av ett högt tunnvalv av kilsågade brädor målade i svagt gråblå kulör med inslag av mer rosafärgade brädor. I övergången mellan vägg och tunnvalv finns ett profilerat listverk i trä målat i beige och brunbeige kulör. Invändigt märks en skill-nad i murverkets tjocklek som inte är synligt utvändigt. Det tunnare murverket mitt på långhusets norra och södra sidor markerar läget för de tilltänkta korsar-marna. Från runda takrosetter med målad akantusdekor i grisaille hänger fem stora ljuskronor över kyrkorummet och på väggarna sitter lampetter av mässing.
Från mittgången leder en trappa upp till koret. I korets sydvästra hörn står dopfunten med dess baldakin vilka kommer från den gamla kyrkan. Predikstolen, som kan vara utförd av samme mästare som dopfunten och baldakinen, är place-rad i övergången mellan kor och långhus med trappuppgång från koret. Baldakin-en som hänger över predikstolen, tillverkades när kyrkan var nybyggd. Från den gamla kyrkan kommer också präst- och klockarebänkarna som står på korets norra och södra sidor. Bänkarna är målade i samma nyans som bänkkvarteren och är helt slutna med dörrar in från ena kortsidan. Bänkdörrarna avslöjar att de tillhör senbarocken, tidigt 1700-tal. I koret hänger också nummertavlor från 1700-talet med rektangulär ram och en utskuren och bemålad trompe l'il-dekor upptill fö-reställande en luta, ett strängaspel, en trumpet och notblad. Fonden i salkyrkan bildas av en monumental altaruppsats med arkitektonisk uppbyggnad i klassice-rande stil vilken byggdes till den nuvarande kyrkan. Framför altaret och altarupp-satsen finns en bred, femsidig altarring.
Vid sidorna av altaruppsatsen finns ingångar till sakristian. Dörröppningarna har liknande utförande som ingången från vapenhuset med den skillnaden att kordör-rarna är enkeldörrar. Sakristian utgör ett stort rum med några mindre biutrymmen vid östra sidan. Golvet i sakristian är av lackade brädor och väggarna är slätput-sade och vitmålade. Taket är av spontade och kilsågade brädor. Vid sakristians västra vägg finns ett murat altare från 1958, placerat i en korgbågig nisch. Altaret är slätputsat i en grå puts och altarskivan är av grå kalksten. På altaret står en altar-tavla signerad David Ralston 1958. Sakristian är i övrigt inredd med ett skrivbord, stolar och ett äldre skåp med samma typ av dekormålning som finns på bänkinredningens dörrar. I utrymmet finns också en äldre järnbeslagen gråmålad kista. På väggarna hänger porträtt av församlingens kyrkoherdar.
Från trappan i vapenhuset når man tornets andra våning. Andra våningsplanet är avdelat till vindstrappan med en brädvägg. En spegeldörr leder in till ett större rum i väster. Båda utrymmena har golv av smala, sågade och spontade brädor. Yt-termurarna är putsade med en slevdragen yta och vitkalkade. Taket utgörs av det synliga bjälklaget till tornets tredje våning och ovanför liggande brädgolv. Ett litet fönster finns i södra sidan. En enkel trätrappa leder vidare till tredje våningen längs västra muren. Väggar, tak och golv är utförda som i andra våningsplan. Takhöjden är låg och mitt i rummet står en träställning för tornuret. Från urverket leder stag ut till urverken i fasaden. En dörr i östra muren leder in till kyrkvinden och längs norra muren leder en trätrappa upp till klockvåningen. Klockvåningen upptas av en kraftig klockbock uppbyggd av tre rader med tre kryssförsträvade stolpar vilka bär upp kyrkans två klockor. Murarna i detta våningsplan är endast delvis putsade med synligt gråstensmurverk. Ytterligare ett våningsplan finns ovanför klockvåningen i höjd med tornets murkrön. I femte våningen smalnar tornet av till en åttkantig tornlanternin som är uppbyggd av en stomme av stolpar med försträvningar och tvärgående bjälkar i ett ramverk. Över lanterninen finns en sjätte våning uppbyggd på ett stjärnbjälklag som utgår från lanterninens övre åttkantiga ram. Från sjätte våningen utgår tornkupolen som är uppbyggd kring en centralt placerad spirstock med inre och yttre sparrar och försträvningar. De yttre sparrarna är krumbilade och bildar tornkupolens välvda form.
Inredning och inventarier
Altaret tillverkades 1957-58 och består av en ramverkskonstruktion med täckta sidor och fyllningsförsedd framsida med insvängda hörn. Altarskivan är av trä. Altaret är målat i ljust grågrön färgton och framsidans fyllning i ljus, beige färg.
Altaruppsatsen är samtida med kyrkan och utförd av skulpterat trä med en tavla i form av en oljemålning på duk. Altaruppsatsen är utförd av Johan Millberg från Landskrona (ca 1741-1814) medan tavlan målades av Martin David Roth (1756-1705). Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd av en hög gråmålad sockel med två kolonnpar som bär ett entablement i grågrön kulör med en målad fris i grisa-ille. Kolonnerna har marmorerade skaft och förgyllda baser och kapitäl. En-tablementet kröns av en förgylld kristusfigur som tillsammans med basunblåsande änglar stiger upp ur molnen, omgivna av en strålkrans. Krönet flankeras av stå-ende änglar. Altartavlan avbildar begråtandet av den döde Jesus. Under tavlan finns en svart tavla med en förgylld text ur andra korintierbrevet.
Altarringen är från 1950-talet och tillverkad av gråmålat trä med stoppat knäfall klätt med gråblått tyg. Räcket har figursågade balustrar och en profilerad överlig-gare.
Predikstolen tillverkades för den gamla kyrkan och kan vara från slutet av 1600-talet. Predikstolen kan vara utförd av Johan Menschefver som också utfört kyr-kans dopfunt med baldakin och en liknande predikstol i Tutaryds kyrka kring 1697-1698. Baldakinen tillverkades i samband med att predikstolen överflyttades till den nya kyrkan kring 1791. Samtidigt kompletterades predikstolen med nuva-rande underrede. Predikstolens och baldakinens bemålning kan vara från denna tid. Trappan gjordes om 1910 under Wåhlins renovering då den också målades i grått.
Korgen är uppbyggd av fem sidor kring en åttasidig planform. Sidostyckena be-står av tavlor med skulpterade bilder av evangelisterna och Kristus inom ramar av akantusbladverk. Sidorna är skilda åt av förkroppade postament med spiralvridna hörnstolpar som bär upp änglahuvuden och ett utskjutande listverk överst. Under-redet har svängd form, nedåt avsmalnande och åttasidigt med fjälldekorerade si-dor. Korgens stomme är målad i grått med tavlor i svart och rött och förgyllda detaljer. Baldakinen har rund planform med en undersida dekorerad med strål-glans och en nedhängande duva, omgiven av ett listverk och en nedhängande skulpterad girlang. Ovansidan är hög med karnissvängd form och försedd med vertikala lister samt en skulpterad, draperad bladgirlang. Baldakinen kröns av kors-lammet och korsfanan i friskulptur. Baldakinen är målad i grått och guld och grön bladgirlang samt lammet med korsfanan i vitt och rött. Trappan har räcke av fi-gursågade balusterformade brädor med profilerad över- och underliggare. Trap-pan är målad i olika grå toner.
Dopfunten och baldakinen tillverkades 1696 av bildhuggaren Johan Menschefver, som också utfört den nästan identiska dopfunten i Glimåkra kyrka. Båda delar är tillverkade i barockstil, rikt skulpterade i trä och bemålade i grönt, rött, brunt och guld. Dopfunten är utformad som en kalk med profilerad fot, vi-lande på tre lejon som bär upp ett smalt skaft dekorerat med änglahuvuden, bla-drankor och druvklasar och en rundad cuppa med rakt brätte upptill. På cuppan finns en dekor i form av en vinranka och en inskrift med årtalet 1696. Ett textfält finns också på foten. Baldakinen är uppbyggd av en plan, cirkelformad skiva de-korerad med strålglans på undersidan och med en fritt hängande duva från mit-ten. Ovanpå skivan finns en mittstam med druvklasar och akantusdekor och vid sidorna fem upprättstående sköldar, inramade av bladverk, samt fyra volutfor-made akantusrankor. På en sköld finns Gustav III:s krönta monogram.
Bänkinredningen består av slutna bänkar av trä målade i olika grå och grågröna färgtoner med dekormålade fyllningar på gavlarna och på varannan dörr. Gavlar-nas fyllningar dekoreras med blommor i grönt och vitt mot svart botten och grönmålade ramar. Bänkdörrarnas speglar är målade med landskapsmotiv i grått och gröna nyanser. I samband med renoveringen på 1950-talet tillkom väggpanel mot ytterväggarna och bänkarnas sitsar, ryggar och framskärmar nytillverkades.
Olika uppgifter finns om bänkarnas ålder där en del uppgifter säger att bänkarna tillverkades till den nya kyrkan 1788 och andra uppgifter säger att bänkarna flytta-des från den gamla kyrkan. Möjligen återanvändes endast bänkarnas gavlar och dörrar. Skillnad i motiv på dörrar och gavlar skulle kunna indikera att gavlarna är äldre. Gavlarna överensstämmer dessutom med målningar som finns på präst- och klockarebänkarna i koret. Klockarebänken kan genom en inskription dateras till senast 1715. Bänkarna är tillverkade i ramverkskonstruktion med spegelindelade långsidor vända mot koret och kortsidor med gavlar och dörr på ena sidan. Dör-rarna är utförda i barockstil med meanderformad ram. På insidan av klockarebän-kens dörr läses: ANNO 1715 INGEMAN / IONSSON KLOCKARE. Präst- och klockarebänkarna är målade på samma sätt som bänkkvarteren.
Orgeln är en mekanisk orgel med 26 stämmor, byggd 1985 av Olof Hammarberg i Göteborg. Orgeln har en för sin tid relativt hög kvalitet. En del pipor liksom orgelfasaden är återanvända från den äldre orgeln tillverkad av Knud Olsen, Kö-penhamn 1877. Spelbordet är vänt mot, och integrerat med, orgelfasadens sockel. Fasaden består av ett arkitektoniskt uppbyggt ramverk rikt dekorerat med skurna ornament i nygotisk stil. Ramverket är uppbyggt kring tre sektioner synliga pipfält, ett högre i mitten och två lägre vid sidorna och bildar rundbågsöppningar kring piporna med kolonnetter i sidorna. Överst finns friser med trepassmönster och krönknoppar. Fasaden är målad i två ljust grå kulörer med detaljer i rött och guld.
Två klockor av malm hänger i kyrktornet. Båda klockorna gjöts av Lars Wetter-holtz i Malmö. Stora klockan gjöts 1708 och lilla klockan 1740.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
