Låssa kyrka

Interiört täcks långhusets äldre och västligaste del med kryssvalv från 1400-talets mitt.
Den östligaste traven samt koret täcks av tegelvalv från ombyggnaden 1695.
I samband med en renovering år 1888, under ledning av Agi Lindegren ifylldes långhusets medeltida valvpilastrar för att likna dem i långhusets östligare travé.

Kyrkans altaruppsats är troligen utförd av Gotlob Rohsenberg från Burchard Prechts skola och skänktes till kyrkan 1706. Altaruppsatsen är utförd i snidat trä med förgyllda figurer och ornament. Altaret tillverkades år 1945.

Predikstolen tillverkades år 1697 och skänktes, även den, till kyrkan 1706. Det finns olika teorier om predikstolens härkomst. Enligt en källa tillkom predikstolen i samma verkstad som altaruppsatsen och enligt en annan källa skall den härstamma från Läckö- skolan. Den rikt dekorerade predikstolen är försedd med ljudtak, och kompletterades med fot och uppgång 1888.

Läktaren i öster uppfördes samtidigt som altaruppsatsen och predikstolen, år 1706. Barriärens mittfält dekoreras av de Posseska och Flemingska vapnen. De övriga fälten dekoreras av snidade och förgyllda figurer. Vid 1700-talets mitt försågs läktaren med nya stödjestolpar. Ytterligare ombyggnader genomfördes under 1800-talet och under 1900-talets mitt.
Orgelfasaden, som dekoreras av förgyllda ornament och gråmålade lister, uppfördes 1886. Orgelverket tillverkades dock 1946 av Åkerman & Lund.

Långhuset är inrett med två slutna bänkkvarter på vardera sidan om mittgången. Den nuvarande bänkinredningen tillkom 1945 i samband med en renovering under ledning av Sven A. Söderholm, och är laserade med grå och rödbrun marmorering. I bänkkvarteren finns golv av trä, medan plansten ligger i gången och i koret.

Dopfunten härstammar från 1200-talets andra hälft, och är tillverkad av kalksten.

Under 1100-talets slut eller 1200-talets början uppfördes Låssa kyrka som en liten absidkyrka av gråsten. Från denna tid härstammar ännu långhusmurarna i den nuvarande kyrkans två västligare travéer samt sydportalen. Under 1400-talets mitt uppfördes vapenhuset i söder, som numera används som sakristia.

I samband med en stor ombyggnad 1695-97, revs det medeltida koret och kyrkan byggdes till med en travé åt öster. Samtidigt uppfördes ett nytt kor, som då utgjorde gravkor för familjen Posse. I samband med ombyggnaden fick kyrkan en ingång i väster.

Tornet i väster uppfördes under 1830-talet efter ritningar av J. Carlberg från Stockholm. Ovan den nuvarande entrén i väster sitter familjen Posses adliga vapen, som härstammar från 1600-talet. Vid samma tid fick långhuset och korets yttertak sin nuvarande form.