NORRTÄLJE rådhus

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Norrtälje fick sina stadsprivilegier 1622 och lydde därefter under rådhusrätt. Den äldsta kända rådstugan uppfördes i samband med att staden erhöll sina privilegier. Byggnaden som var beläget vid Stora torget, var delvis förfallet på 1680-talet, och brändes ner när ryska trupper härjade i staden 1719. Ett nytt rådhus uppfördes och kunde tas i bruk 1730.

Enligt Lennart Jansson, "När Norrtälje lades under landsrätt", i Norrtälje tingsrätt. Perspektiv och minnen, Norrtälje 19951995 (s. 26f) härrör det nuvarande rådhuset till stora delar från denna byggnad men i slutet av 1700-talet var den så förfallen att reparationerna som man var tvungen att utföra snarast fick karaktären av ett nybygge. Huset gjordes något mindre i den nya versionen och 1792 kunde det invigas i återuppfört skick. Ungefär hundra år senare flyttade rådhusrätten till ett nytt rådhus vid Lilla torget.

När det nya rådhuset stod klart 1892 kom det gamla rådhuset att användas till en mängd andra verksamheter. Under en period fanns flera lägenheter i huset och en tid fungerade det som telegrafstation, som bibliotek och som arbetsförmedling. I bottenvåningen inreddes en butik som för övrigt fortfarande finns kvar.

Vid ombyggnaden 1945 förändrades interiören kraftigt och socialförvaltningen och kontoret för brandväsendet flyttade in. Under en period fanns ett kafé i bottenvåningen och utställningslokaler på andra våningen.

På 1980-talet gjordes en ny omfattande renovering, bland annat revs den forna brandboden vid norra gaveln, och istället uppfördes en affärslokal för en ostaffär. I husets norra del iordningställdes också ett skänkrum. Sedan 1988 är huset kommunens representationsloka-ler och används även till vigslar.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.
För utförlig beskrivning av rådhuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-19, Jansson, Lennart: "När Norrtälje lades under landsrätt", I: Norrtälje tingsrätt. Perspektiv och minnen, Norrtälje 1995

Som så många andra städer längs östkusten brändes Norrtälje av ryssarna 1719. Ett nytt rådhus av timmer påbörjades först 1726 och torde ha stått färdigt 1730. Mot slutet av århundradet var det rötskadat och ansågs dessutom vara för stort, varför det togs ner och återuppfördes i förminskat skick. Denna ombyggnad avslutades 1792. Rådhuset är uppfört i två våningar och har gulmålad locklistpanel med knutlådor samt fönster- och dörrsnickerier i vitt. Taket är brutet och tegeltäckt samt försett med ett kopparklätt torn med spetsig spira och tornur med två slagklockor. Exteriören bibehåller ännu en ålderdomlig prägel, medan interiören förändrades kraftigt vid en reparation 1945.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-21730