NÄSSJA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - NÄSSJA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 215, 1900: 290, 1995: 81

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på en markerad moränhöjd med utblick över sjön Vättern och jordbruksbygden på Nässjahalvön. Invid kyrkan ligger en f.d. skola jämte några större bostadshus. Strax nordost om kyrkan återfinns flera fornlämningar, bl. a. en iögonenfallande domarring. Nässjö utgör en väsentlig del av kulturmiljövårdens riksintresseområde runt sjön Tåkern.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare absidkor, sakristia på korets nordsida samt vapenhus väster. Kärnkyrkan uppfördes i kalksten under 1100-talets andra hälft (dendrokronologiskt datering). Sakristian har sannolikt tillbyggts senare under medeltiden. Vapenhuset uppfördes i början av 1800-talet, tidigare skedde ingång från sydsidan.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan karakteriseras av de spånklädda taken - den övre halvan av långhusets sadeltak är valmat i öster, det lägre koret har ett valmtak, sakristian ett pulpettak och vapenhuset ett flackt valmtak. Över långhusets västra del rider ett spånklätt gaveltorn av trä från 1695, som kröns av en spånklädd spira. Kyrkan har vitputsade fasader. Murarna genombryts av höga, smala, spetsbågiga muröppningar. Huvudingång i väster via vapenhuset. Det medeltida kyrkorummet var välvt. Det befintliga, plana innertaket av trä tillkom vid 1800-talets början. Interiören restaurerades 1934-35 under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Koret återfick då sitt medeltida altarskåp med målningar från 1700-talet. Predikstolen är ett verk av snickaremästare Linman i Nykvarn år 1785. Kyrkan har sluten bänkinredning.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

NÄSSJA KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård är högt belägen på en udde i Vättern och omges i
övrigt av fullåkersbygd. Kyrkogårdens planform är oregelbundet kvadratisk med något
större utsträckning i nord/syd. Kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del och kyrkans
långhus är orienterat i öst/västlig riktning.

Nässja kyrka
Kyrkan är genom dendrokronologisk provtagning, d v s årsringsanalys, daterad till
1100-talets andra hälft. Senare under medeltiden tillbyggdes en sakristia i norr och
kyrkorummet valvslogs. Kyrkan har en takryttare över långhusets västra del med osäker
datering. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet flyttades huvudingången från
sydportalen till ett nybyggt vapenhus vid västra gaveln. Kyrkans fasader är spritputsade
med släta omfattningar och avfärgade i vitt. Taket, som är gemensamt över långhus och
kor, är liksom takryttaren täckt med spån. Interiören präglas i hög grad av den
omfattande ombyggnaden i början av 1800-talet då valven revs och ersattes av ett plant
trätak.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av två kvarter: I och II.

Allmän karaktär
Kyrkogården har en öppen karaktär utan rygghäckar och med glest stående gravvårdar.
Den höga trädkransen och den norra, nordvästra och nordöstra kyrkogårdsmuren, som
inte blivit stödmurar, skapar dock en rumslig känsla.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren är synlig inifrån kyrkogården som högst ca 1,1 meter. Något söder
om kyrkan övergår murarna till stödmurar.
Västra muren: ca 1,05-1,4 m hög och ca 1,3 m bred skalmur av ca 0,4-1,2 meter lång
kalksten. I vissa partier har muren rasat. Små rester av murbruk och kalkstensskivor
ligger på krönet som täckning. På murkrönet växer mossa, gräs och krusbär.
Norra muren: ca 1,3-1,7 m hög av ca 0,4-1,0 m stora kalkstenar. Stenens format är ej
enhetlig, utan varierar från smala skivor till block. En del bruksrester finns. Muren är
delvis rasad. På krönet växer gräs och mossa. På insidan är murens karaktär något mer
enhetlig.
Östra muren: ca 0,9-1,7 m hög. Norr om grinden liknar den norra muren. Söder om
grinden har den en annan karaktär med mer enhetliga och mindre kalkstenar och en del
gråsten, eventuellt från fyllningen. Gräs och örter växer högt mot muren.
Södra muren: ca 1,0-1,3 m hög stödmur av ca 0,4-1,1 m långa kalkstenar. Jämnt lagt.

Ingångar
Väster: i väster en muröppning.
Öster: östra grinden är en dubbelgrind i järnsmide med spjälor. Krönet är svängt och
stängningsanordningen kröns av ett kors. Grinden sitter direkt i muren..

Vegetation
Trädkransen växer innanför muren och en del träd är nedtagna.
Väster: två äldre askar.
Norr: två höga almar och två höga askar.
Öster: en ask.
Söder: sju askar.
En hög ask växer utanför kyrkogårdsmuren i sydväst. Enstaka buskage på kyrkogårdens
norra del och omgärdningshäck av buxbom finns runt två gravar i kvarter I.

Gångsystem
En grusgång går från östra grinden till västra muröppningen med en utvidgning till
kyrkans västportal

Gravvårdstyper
På kyrkogården finns ett antal ålderdomliga gravvårdar och hällar i kalksten. Den äldsta
är från 1500-talet. Tre stenar står söder om kyrkan, två hällar ligger utmed grusgången
och en sten står mot kyrkogårdsmuren i öster. Två hällar ligger dessutom som
trappstenar till västportalen respektive korportalen. Det finns sex grusgravar omgivna
med stenram och en med kätting. Vårdar och omramning är enhetliga. Dessutom finns
två grusgravar omgivna av buxbomshäckar. Några vårdar är höga och de sentida är i
allmänhet låga och breda, en del från 1930-50-talet i svart granit. Vanligast
förekommande material är grå, svart och röd granit, samt kalksten. Bortsett från de allra
äldsta gravvårdarna från 1500-1700-talet är de äldsta vårdarna, några stenar från andra
delen av 1800-talet.

Byggnader
Intill muren i sydväst finns fattigstugan. Den är i två våningar med ingång till övre
våningen över kyrkogårdsmuren. Stommen är timrad och locklistpanelen är rödfärgad.
Sadeltaket är täckt med rött enkupigt tegel. Spröjsade fönster. Delvis på södra muren
står en bod, även den i två våningar. Fasaderna är klädda med en rödfärgad
locklistpanel. Mot kyrkogården finns två boddörrar med liggande fasspontad panel.
Byggnaderna finns inritade på en lantmäterikarta från 1849.

Övrigt
Tre undanställda vårdar står vid västra muren. Två gravhällar ligger som trappstenar vid
västingången respektive korportalen. En parkbänk i vitt och grönt och belysning med en
enkel lampglob på en grönmålad trästolpe.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter I Gravplats nr 1-99

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-99 och omfattar kyrkogårdens södra del. I väster
fattigstugan och i norr kvarter II och kyrkan. Utanför kyrkogården finns en trädgård och
landsväg i öster samt grusväg och gärden i söder.

Allmän karaktär
En öppen karaktär med alla vårdar vända åt öster, utom utmed östra muren.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur i väster, öster och söder.

Ingångar
Östra grinden och västra muröppningen.

Vegetation
Åtta höga askar i trädkransen. Två av dem, mitt på södra muren, är något yngre än
övriga. Utanför västra muren växer en alm och vid västra grindöppningen en relativt
gammal ask. Två grusgravar har ca 0,4 meter höga klippta buxbomshäckar.

Gångsystem
En grusgång går norr om kvarteret från östra till västra ingången.

Gravvårdstyper
Det finns sex grusgravar omgivna med stenram och en med kätting. Vårdar och
omramning är enhetliga. Dessutom finns två grusgravar omgivna av buxbomshäckar.
Vid mittgången i öster ligger en ålderdomlig gravhäll i kalksten från tidigt 1600-tal och
i kvarteret finns tre resta ålderdomliga kalkstenvårdar, varav en i gott skick från 1500-
talet. Några gravvårdar från 1800-talets andra hälft och tidigt 1900-tal är höga och de
mer sentida vårdarna är i allmänhet låga och breda, en del från 1930-50-talet i svart
granit. Gravläggningarna är från 1866-2002, flertalet från 1900-talet. Ett odaterat
träkors i öster. (Osäkert om någon av de äldsta stenarna står på ursprunglig plats).
Vanligast förekommande material är grå, svart och röd granit, samt kalksten.

Övrigt
Vid boden i söder står soptunna och vaser. Ingen synlig vattenpost.

Kvarter II Gravplats nr 1-34

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-34 och ligger på kyrkogårdens norra del. Utanför
kyrkogården i väster, norr och öster ligger trädgårdar, i söder kvarter I och kyrkan.

Allmän karaktär
Öppen karaktär med ett fåtal vårdar. Kyrkogårdsmuren och närheten till kyrkan skapar
ett rumsligt intryck.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur i väster, norr och öster.

Ingångar
Östra grinden och västra muröppningen.

Vegetation
I norra trädkransen finns två askar i öster och två almar i väster. Vid östra muren står en
ask. Samtliga träd är höga.

Gångsystem
En grusgång går söder om kvarteret mellan kyrkogårdens två ingångar med en liten
gång fram till kyrkans västportal.

Gravvårdstyper
Vid mittgången ligger en äldre kalkstenshäll och en äldre sten står vid södra muren.
Några höga granitvårdar finns, en sentida granithäll, en natursten och några sentida låga
granitvårdar. En kalkstensvård är från 1870-talet. Gravläggningar från 1874-1997.
Vanligast förekommande är gravvårdar i grå, röd och svart granit samt kalksten

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. I den
inventering som utfördes av bogårdsmurar (kyrkogårdsmurar) i Linköpings Stift 2002-
2003 bedöms att stora delar av murarna är medeltida. Detta innebär att kyrkogården
troligen inte har utvidgats under senare tid. En karta upprättad 1849 över ägorna till
Nässja by visar samma omfattning på kyrkogården som idag. Här kan man även se
fattigstugan och uthuset i anslutning till kyrkogårdsmuren. Av den ovan nämnda
inventeringen framgår att grindarna är stämplade med BONA. Eventuellt kan de vara
från Bona bruk som bedrev verksamhet från 1782-1886. En anteckning av Bengt
Cnattingius (Enskilt arkiv 485) nämner nya kyrkogårdsportar till Nässja kyrkogård år
1763. Det är dock osäkert om det är den nuvarande kyrkogårdsgrinden.
Det har funnits en klockstapel på kyrkogården eller i kyrkans närhet. Det saknas
uppgifter på exakt placering. År 1695 ersattes klockstapeln av ett torn/takryttare på
kyrkan.

Nässja är en medeltida socken och omtalas 1330 som Næsia. Kyrkan är genom dendrokronologisk provtagning, d v s årsringsanalys, daterad till 1100-talets andra hälft. Senare under medeltiden tillbyggdes en sakristia i norr och kyrkorummet valvslogs. Kyrkan har en takryttare över långhusets västra del med osäker datering. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet flyttades huvudingången från sydportalen till ett nybyggt vapenhus vid västra gaveln. Kyrkans fasader är spritputsade med släta omfattningar och avfärgade i vitt. Taket, som är gemensamt över långhus och kor, är liksom takryttaren täckt med spån. Interiören präglas i hög grad av den omfattande ombyggnaden i början av 1800-talet då valven revs och ersattes av ett plant trätak. I kyrkomiljön, som är av riksintresse för kulturmiljövården, ingår en av länets mest kända fornlämningar.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en kalkstensmur, som till stora delar är medeltida. Ingångar finns i öster och väster. Den östra grinden är av svartmålat järn och är stämplad BONA. Kyrkogården har en öppen karaktär utan rygghäckar och med glest stående gravvårdar. Den höga trädkransen och den norra, nordvästra och nordöstra kyrkogårdsmuren, som inte blivit stödmurar, skapar dock en rumslig känsla.