Apoteksskylt

Huvudliggaren (år 1886):
"'Uggla' fr. apoteket Ugglan i Stockholm. Skylt af trä. Förgyllningen och målningen borta här och hvar. G[åva] af byggmästar H Petterson i Stockholm. Ank[om] 20/12 1886."

I Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812, Tredje delen står på sid 362:
Medelst ett skildt bref af den 8/12 1762 tilläts apotekaren Pehr Chr. Schulzen att i stället för en elg få som skylt utsätta Minervæ sinnebild förestäld genom en armerad uggla, stående på Aesculapii staf och tillika på en lans efter den till collegium medicum insända ritningan.

Minerva var bland annat läkekonstens skyddsgudinna i romersk mytologi och hon åtföljdes ofta av en uggla. Minervas uggla var en symbol för vishet. Minerva, som också var krigsgudinna, framställs ofta i rustning och på apotekskylten med den armerade ugglan är ugglan iklädd guldfärgad rustning och hjälm. Skylten skänktes till Nordiska museet av byggmästare H Pettersson 1886, sannolikt i samband med att namnet ändrats till bara Ugglan och den nya skylten sattes upp.
Asklepios var en grekisk läkedomsgud och hans attribut består av en stav omslingrad med en orm.
/Lena Kättström Höök 2013-11-21

Från Nordiska museets blogg 2015:
Armerade ugglan oktober 2015 2015-09-22 13:32 INordiska museets apotekssamling finns en spektakulär apoteksskylt till apoteket Armerade Ugglan. Den består av en uggla av trä i förgylld rustning.
Apoteket Armerade ugglans historia börjar 1760 då ett kungligt privilegium utfärdas för ett apotek med namnet Elgen att etableras på Hötorget nr 1 i Stockholm. Apotekaren tyckte att det var förenat med stora svårigheter att sätta upp en skylt med en älg av stora dimensioner, så han anhöll om tillstånd att ändra apotekets namn. I Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812" kan man läsa:
Medelst ett skildt bref af den 8/12 1762 tilläts apotekaren Pehr Chr. Schulzen att i stället för en elg få som skylt utsätta Minervæ sinnebild förestäld genom en armerad uggla, stående på Aesculapii staf och tillika på en lans efter den till collegium medicum insända ritningan.
Minerva var bland annat läkekonstens skyddsgudinna i romersk mytologi och hon åtföljdes ofta av Minervas uggla en symbol för vishet och kunskap. Minerva framställs ofta i rustning och på apotekskylten är den armerade ugglan iklädd harnesk och hjälm.
Asklepios var en grekisk läkedomsgud och hans attribut består av en stav omslingrad med en orm. I det antika Grekland tillskrevs ormen övernaturliga egenskaper och i Askleipostemplen förekom heliga ormar. Dessa matades med honungskakor och om de åt upp dessa betydde det lycka, i annat fall var olycka att vänta. Dagens apoteksskylt saknar stav och lans.
På den armerade ugglans harnesk skymtar en figur i låg relief. Det är gorgonen Medusa. I grekisk mytologi var gorgonerna tre kvinnliga monster med hår av giftiga ormar och blickar som kunde förstena den som såg dem i ögonen. Romerska Minerva och hennes motsvarighet i grekisk mytologi, Athena, framställs ofta med ett harnesk dekorerat med ett Medusahuvud. Framställningar av gorgoner användes allmänt som skyddande amuletter, enligt magins grundprincip ont ska med ont fördrivas.
1798 flyttades apoteket Armerade Ugglan till Drottninggatan 59 och 1895 ändrades namnet till Ugglan enbart. Skylten skänktes till Nordiska museet av byggmästare H Pettersson 1886.
Varför djur på apoteksskyltar? När städerna växte så att det fanns fler än en offentlig verksamhet av samma slag, som till exempel värdshus, affärer och apotek, blev det nödvändigt att skilja dessa åt. Eftersom det stora flertalet inte var läskunniga, behövdes kännetecken som kunde förstås av alla. Att apoteken ofta har namn efter djur beror på att dessa hade en stor plats i den medeltida symboliken knutet till de olika egenskaper som tillskrevs dem, men också därför att djurprodukter användes i läkemedel i betydligt högre grad än idag. De vanligaste apoteksnamnen i Sverige är Lejonet, Svanen, Hjorten och Örnen.
I Sverige omnämns de första apotekarna i slutet av 1400-talet. Den första kända apotekaren var Gustav Vasas hovapotekare Mäster Lucas, som omkring 1552 utsågs att förvalta och vårda det i Stockholms slott förvarade medicinförrådet. Verksamheten var avsedd att sörja för hovets behov av läkemedel, konfektyrer och dylikt. Apoteket flyttade senare till Stortorget och blev därigenom tillgängligt även för allmänheten.
Först mot slutet av 1600-talet kan man tala om ett svenskt apoteksväsen. Apoteken ställdes under offentlig kontroll och skulle vara tillgängliga för allmänheten. Enhetliga läkemedelspriser och säkerhetsbestämmelser fastställdes.
Källor:
NM.0051401 Apoteksskylt, Armerade Ugglan
Frazer, James George, Den gyllene grenen, studier i magi och religion, (Stockholm: Natur & Kultur, 1925, s. 24-2
Levertin, Schimmelpfennig & Ahlberg: Sveriges apotekarhistoria (1910), Apoteket Ugglan
http://www.nationalmuseum.se/gudar/
http://www.norrmalm.myor.se/studier/apoteken-pa-norrmalm.html
http://pharmhist.ownit.nu/Artiklar/ormskal.html
Sarah Carr-Gomm, Motiv och symboler i konsten. En uppslagsbok , Forum, Stockholm 1995.
Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812, Tredje delen, 362-363:
http://runeberg.org/medhist/3/0380.html
http://pharmhist.ownit.nu/Artiklar/djurnamn.html"