ESSUNGA KYRKA

ESSUNGA KYRKA - Den nyromanska kyrkan från 1903 är ritad av F A Wahlström från Skövde och har långhus med smalare femsidigt kor i öster. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en fyrsidig sakristia.
FASAD - Kyrkan vilar på en hög sockel av pikhuggen skråkantad granit. Med jämna mellanrum är kattgluggar. Fasaderna är spritputsade och bär en gräddvit kalkfärg. Hörn- och, portomfattningar, smygar, friser samt gesimser är slätputsade och vitkalkade. Mot alla takfötter är rundbågsfriser. Tornet får en betonad horisontalitet genom två karnisformade gesimser, en i höjd med andra våningen och en direkt under ljudgluggarna. Båda är avtäckta med kopparplåt. Klockvåningen markeras även av delvis spritputsade lisener. I varje sida av våningen är ett par kopplade rundbågade ljudgluggar. Emellan dem är vitkalkade halvkolonnetter med tärningskapitäl. I gluggarna sitter raka ursprungliga luckor med brun fjällpanel. Kring alla fönsterkrön är par av rundbågade lister, likaså slätputsade och vitkalkade. Västporten har en utkragande omfattning med vimperg, medan mittportarna har riktiga vindfång. De har dock alla en närmast identisk utformning med rundbågsfriser. De spetsiga taken täcks av kopparplåt och kröns av kopparkors. Korets östfönster är igenmurat och slätputsat samt vitkalkat.
FÖNSTER - Alla fönster är rundbågade om inget annat anges. De har ursprungliga och enkla lufter med bågar och spröjs av brunmålat järn. Rutorna är överlag blåsta. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. Långhusets och korets fönster har smygar med två språng. I dessa sitter lufter med en spröjsning som bildar fyra cirklar med utskjutande korsarmar. I korfönstren är glasen frostade och har små genombrytningar i form av stjärnor. I västgaveln är två läktarfönster med en rundbågad spröjsning som bildar fem rutor i mitten och ett antal smårutor längs sidorna. Sakristians två fönster har tre rutor var. I tornets bottenvåning är två fönster med 15 rutor i rätvinklig spröjsning. Över vimpergen är ett rundfönster med 17 rutor i en radiellt utstrålande spröjsning. I den övre mellanvåningen är tre fönster med sex rutor. I korets sockel är två liggande fönster med enkla lufter och tre rutor.
PORT - De tre huvudportarna är ursprungliga raka pardörrar med stående brun pärlspont och växtformade gångjärnsband. Handtagen i nyrokoko är sannolikt samtida. Portarna sitter i rundbågade smygar med fyra språng. I västportens tympanon är en kalkstenshäll med byggnadsår och Oscar II:s monogram i förgyllning. De övrigas tympanon utgörs av keramiska reliefer med i söder Kristus och barnen och i norr med temat "Kommen till mig". Väst- och sydporten har ursprungliga granittrappor, medan den norra har en sentida med rullstolsramp åt väster i samma material. Dess järnräcken anspelar på fönstrens nyromanska spröjsning. Sakristiporten har samma utförande som de ovannämnda fast är enkel. Den sitter i en rundbågad smyg i vars tympanon är en rund blindering. Framför porten är en hög granittrappa med järnräcken. Nedanför korets igenmurade östfönster är en ursprunglig rak pardörr till källaren. Denna har stående brun pärlspont och samtida kopparhandtag.
TAK - Långhuset har ett sadeltak och det något lägre koret ett valmat sadeltak. Sakristian täcks av ett pyramidtak. Alla har taktäckning av ursprungliga sexsidiga skifferplattor. På spetsen av korets tak är smidesblad och en förgylld kula. På sakristians tak är en kopparkula. Torntaket har formen av en spetsig åttasidig spira, i vars topp är ett sirligt smitt hjulkors på förgylld kula. Torntaket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Takfötterna har karnisform och är slätputsade samt vitkalkade. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Långhusets stuprör har en påfallande markant placering på långsidorna.

ESSUNGA KYRKA - Kyrkan från 1903 består av ett långhus med smalare femsidigt kor i öster. Norr om detta är en sakristia. Väster om långhuset är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Den kala interiören är främst ett verk av 1936 års renovering då en stor del av interiörens nyromanik försvann. En del inredning återstår dock och exempelvis alla portar är ursprungliga. Interiörens färgsättning är ljus och saknar större kontraster.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset, samt i norr och söder via mittportar med vindfång. I östväggens norra ände är en dörr till sakristian. Långhuset har sex fönsteraxlar, varav den västligaste döljs av läktaren med dess underbyggnader. Bänkkvarteren indelas mitt- och tvärgång, samt sidogångar. Över mittgången hänger tre mässingskronor. Mot koret har två bänkrader borttagits så att ett mindre kyrktorg skapats. Detta har predikstol och piano i norr medan i söder står nummertavla, golvur från 1986 och ambo av standardtyp. I tvärgången står en rund ljusbärare i järn. Över läktaren hänger två stjärnformade glasarmaturer och fyra strålkastare på en skena.
GOLV - Golvet består av ursprungliga brädor som hyvlats och fernissats flera gånger. I vindfången är slipade gråa kalkstensplattor från 1936.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och bär en smutsvit silikatfärg. Under fönstren sitter ursprungliga radiatorer och mellan dem sitter mässingslampetter. Den profilerade golvlisten är av trä. In till koret är en rundbåge i hela dess bredd och höjd. Kring denna är ett gråmarmorerat textband med fyllningsimitationer. Detta fick sin nuvarande utformning 1936. Läktarunderbyggnadernas väggar täcks av vitmålade träfiberskivor.
PORT - Alla portar är raka parställda balansdörrar med fyra halvfranska fyllningar per dörrhalva. Bemålningen är i gråa nyanser. Handtagen är av mässing. Mittportarna sitter i djupa raka smygar.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr med två utanpåliggande fyllningar från 1936 och bemålning i grågröna nyanser. Mässingshandtaget är senare. Smygen följer dörrens form.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren från 1936 har enkla lufter med gråa träbågar och svagt färgade antikglas i tät blyspröjsning. Dessa är fastskruvade. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande gråmålade fönsterbänkar. Läktarens små rundbågade innanfönster har samma utförande.
TAK - Det stora tunnvalvet härrör från 1936 och utgörs av träfiberskivor målade i en ljust blågrå färg. Mellan fönstren vilar det på rundstavsformade breda konsoler med grå marmorering och röda lister. Över fönstren är stickformade sköldbågar. Mot koret hänger från hjässan en vit högtalare och på sidorna sitter vita strålkastare på skenor. Över läktaren hänger likaså en högtalare.
KOR - Det femsidiga koret har i norr dörr till sakristian och på ömse sidor om altaret fönster. Över koret hänger en mässingskrona. I söder står ett flyttbart altare och en dopfunt.
GOLV - Golvet av polerade grå kalkstensplattor ligger ett trappsteg högre än långhuset och skjuter ut något i detta. Det tillkom sannolikt 1936.
VÄGG - Som långhus. På bågens insida sitter vita strålkastare på skenor.
INNERDÖRR - Dörren är av samma slag som den från långhuset. Dörren sitter i en rundbågad smyg med rundstav i tympanon.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket utgörs av ett ribbvalv med kraftigt profilerade konsoler. Ribbor och konsoler är vitmålade.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret står två trappsteg högre än korgolvet, ett stycke från väggen. Det är ett enkelt gråmålat träarbete med utanpåliggande fyllningar från 1936 och en korsblindering på fronten. Listerna är förgyllda. På altaret står ett litet disproportionerligt krucifix.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett rikt skuret arbete i bondbarock, vilket - som dess inskription förtäljer - skars år 1674 och skänktes av Per Hierta och hans maka Märta Lindelöf. På predellan är en medaljong som berättar om altaruppsatsens och kyrkans ommålning år 1764, vilken utfördes av Johan Wahlin. På sidorna är änglaflykter i halvskulptur. I corpus är en kvadratisk oljemålning på duk som på ett naivt men karaktärsfullt sätt skildrar Nattvarden. Sannolikt är den utförd av Wahlin. Tavlan flankeras av evangelisterna Markus och Matteus i friskulptur med sina attribut. De omges av kolonnetter med rika blomsterreliefer och joniska kapitäl. På sidorna är broskornamentik, ur vilken två lättklädda kvinnor med stora hårsvall växer fram. På entablementet är en inskription om donatorerna och över kolonnetterna är förkroppningar med ungdomliga ansikten inramade av svallande lockar. Krönet utgörs av en medaljong med Hiertas och Lindelöfs vapensköldar samt initialer i relief. Den flankeras av två sjöjungfrur med stora byster. Överst är en änglaflykt och en skägglös figur som bär ett kors. Krönet bär även årtalet 1674. På ömse sidor om det står två basunblåsande keruber. 1764 års bemålning utgörs främst av brunt, blått och grå marmorering. Bildhuggaren är en lokal mästare som även ligger bakom det snarlika arbetet i Laske-Vedums kyrka. Inspirationen tycks ha kommit från altaruppsatsen i Skara domkyrka.
ALTARRING - Den ursprungliga halvrunda altarringen står ett stycke från väggen och är kraftigt ombyggd 1936. Den ursprungliga rundbågsarkaden har mist sina bågar och klätts med träfiberskivor på baksidan. Dockorna är fyrsidiga och har fasade hörn. Gavlarna har cirkelformade krön. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grönt tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen är ursprunglig, men kraftigt ombyggd 1936. Den består av idag av 17 rader i norr och söder. Mot kor och gångar är skärmar med utanpåliggande fyllningar från 1936. Bänkarnas ryggar är svagt lutande och består av liggande pärlspont. På baksidan är bokbräda och sentida järnkrokar. De raka gavlarna från 1936 har enkla smala fyllningar. Bänkarna bär en grön täckmålning med fyllningar i röd marmorering. Den bakre södra raden har en inbyggd manöverpulpet med grönt fodral.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga femsidiga predikstolen har samtida trappa och ljudtak, sannolikt från 1674. Korgens sidor har trepassformade blinderingar med karaktärsfulla halvskulpturer av evangelisterna och Kristus från 1936. På hörnen är kraftiga förkroppningar med konsoler och förgyllda bladreliefer. På korgens fasade krönlist står ett timglas från den gamla kyrkan. Korgens nederkant är kontursågad och den avsmalnande basen är klädd med smal pärlspont. Korgens förkroppningar fortsätter ned på den åttasidiga foten. Trappskärmen är på insidan klädd med träfiberskiva från 1936. De fyrsidiga dockorna har fasade hörn och i krönen emellan dem rundbågade reliefer. Trappskärmens avslutande post har samma cirkulära krön som altarringsgavlarna. Inom cirkeln är en förgylld blomma i relief. Korg och skärm är målade i grågröna nyanser. Det åttasidiga ljudtaket förärades kyrkan av Per Hierta och hans maka Märta Lindelöf. I dess himmel är ett stjärnformat kassettak. Kring takets nederdel är en enkel kontursågning. På sidorna är spröda blomstermålningar på svart botten. Mellan dem är smala fält med kannelyrer. Gesimsen pryds av två tandsnitt i olika storlek. Upptill är på sidorna genombrutna bladformade frontoner. På en låg, likaså genombruten, lökkupol står en framställning av Kristus med segerfana. Ljudtaket är målat i främst blågrått och brunt.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 26 stämmor. Den byggdes 1984 av Walter Thür Orgelbyggen AB i Torshälla. Spelbordet är inbyggt i fasaden som består av tre tureller och två lägre fält emellan dem. I krönen är genombruten förgylld akantusdekor. Fasadens övriga färgsättning är ljust grågrön.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på åtta pelare med fasade hörn. Bröstet fick sina gråmarmorerade utanpåliggande fyllningar år 1936. Dessa är liggande och har lisener emellan sig. Pelare och bröst är gråmålade med ljusa fyllningslister. Ovanpå bröstet är en grå järnstång. SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den ursprungliga sexsidiga dopfunten är av trä och vilar på kolonnetter med kannelyrer. På cuppans sidor är fyllningar med stjärnor i relief. På dess hörn är vridna halvkolonnetter. Bemålningen består av två ljusgröna nyanser och dekor i guld. Dopfunten är sannolikt ursprunglig.
NUMMERTAVLA - Den ursprungliga rektangulära vitmålade nummertavlan har en påkostad nyromansk inramning. Ramstyckena är svarvade och har tärningskapitäl och knoppar. Krönet utgörs av två rundbågar som flankerar ett treklöverkors. Även den smäckra foten är svarvad. Bemålningen består av grått och grönt.
TAKMÅLNING - I tornet förvaras en takmålning på brädor från den gamla kyrkan. Denna är utförd 1765 av Johan Wahlin och föreställer Kristi förklaring. Den omges av en målad ram med drag av rokoko och skyar.
HUVUDBANER - Baneret över Lars Bengtsson Hierta (död 1642) består av en vapensköld i trä med tre hjärtan på en bjälke. Denna har en hjälmprydnad och flankeras av akantus i plåt. På den bevarade staven sitter en fullt läsbar textkartusch.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är fönster. I norr är en ursprunglig trappa från öster. Denna har runda gråmålade poster och räcke med korsande spjälor, 1936 klätt med träfiberskiva på insidan. Trappstegen är belagda med grå heltäckningsmatta. I väggen är en sannolikt ursprunglig ledstång. Under trappan är toalett och förråd från 1975.
GOLV - Golvet består av slipade grå kalkstensplattor från 1975.
VÄGG - Som långhus. Vid sydväggen är en kalkstenshäll fastgjord med järnklamrar. Denna bär en inskription om tornbygget 1830. På väggarna sitter även tre lampetter i trä och smide från 1700-tal.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr av ek med stående fyllningar och ramstycken med fasade hörn. Handtaget är av mässing i nyrokoko. Nedtill på dörrhalvorna är sentida ledstänger av järn. Porten sitter liksom långhusporten i en rak smyg.
INNERDÖRRAR - Till toalett och förråd är smala raka dörrar från 1975 med fyra halvfranska fyllningar och grå bemålning.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren har enkla lufter från 1975 av gråmålat trä. De har fem rutor och träspröjs. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande gråmålade fönsterbänkar.
TAK - Det plana taket av blåmålade träfiberskivor är från 1936.
SAKRISTIA - Den åttasidiga sakristian har ingång i öster, dörr till långhus i väster och till kor i söder. I norr och nordost är fönster. I nordväst står ett bönealtare, över vilket hänger en träkrona från 1700-tal. Framför nordfönstret står ett ljust skrivbord i trä.
GOLV - Golvet ligger i nivå med långhuset och täcks av en röd heltäckningsmatta från 1975.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och grönmålade.
PORT - Porten är en rak dörr med stående halvfranska fyllningar och sentida mässingshandtag. Den är målad i en grågrön färg och har ett profilerat foder.
INNERDÖRRAR - Dessa behandlas ovan och sitter i djupa raka smygar.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren från 1936 har enkla fastskruvade lufter med gråa träbågar och 26 svagt färgade antikglas i blyspröjs. Lufterna sitter i liv med väggen.
TAK - Taket är blåmålat med en vit list längs väggarna. Från taket hänger en stjärnformad armatur.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1975 består av ett samlingsrum i norr med bord, stolar och ett litet kök invid västväggen. I söder är ett mot mittgången öppet utrymme med kapprum, vita släta förvaringsskåp och ett bord med stolar. Inre hälften av södra delen kan avskärmas med ett draperi. I mittgången står ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Som långhus. I samlingsrummet är en grön heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. I samlingsrummet är de ljust grönmålade. På mittgångens nordvägg sitter en psalmbokshylla i ljust trä. På kapprummets västvägg sitter en kapphängare av standardmodell.
INNERDÖRRAR - Till samlingsrummet är en rak dörr med fyra halvfranska fyllningar, vilken anspelar på portarna. Bemålningen är densamma. Fodret är profilerat.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - I taket är läktarens korsande bjälkar med fasade hörn. I fälten emellan dem är träfiberskivor. Bemålningen är i gråa nyanser, utom i samlingsrummet där det är gröna.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I öster är två symmetriska raka dörrar till läktaren. Dessa har halvfranska fyllningar och sentida mässingshandtag. I väster är ett runt fönster. På golvet är heltäckningsmatta. Väggarna är slätputsade och vitmålade. På sydväggen hänger en plafond från den gamla kyrkan. I östväggen är en igensatt stickbåge. På väggarna sitter tre trälampetter, sannolikt från 1700-talet. Taket är som i vapenhuset. I nordväst är en trappa med två runda poster och räcken med korsande spjälor. Allt är gråmålat. På dess undersida är pärlspont. I rummet förvaras en straffstock och ett huvudbaner.
VÅNING 3 - Trappuppgången i väster är sedan 1975 inbyggd med träskivor och har en slät vit dörr. I alla sidor utom den östra är rundbågade fönster. I öster är en sentida järnlucka in till vinden. Golvet består av obehandlade brädor. Väggarna är slätputsade och omålade. I taket är bilade bjälkar. I väster är en obehandlad trätrappa. I rummet förvaras den ursprungliga altaruppsatsen med blomsterprydda rundbågsblinderingar, hjulkors och fialer. Färgsättningen är rödbrun.
VÅNING 4 - Kring trappuppgången är ett obehandlat träräcke med korsande spjälor. Klockorna hänger i en ursprunglig klockstol. Lillklockan är gjuten av C A Norling i Jönköping år 1853, storklockan av K G Bergholtz i Stockholm år 1915. Golvet är av obehandlade brädor. Väggarna är som ovan. Taket består av omålad pärlspont. En sentida aluminiumstege för upp i torntaket.

Den nyromanska kyrkan uppfördes 1903-05 på platsen för en äldre kyrka. För ritningarna svarade arkitekt F A Wahlström och för inredningen arkitekt Axel Lindegren. Exteriören bar en mörk puts med vita omfattningar. Interiören var försedd med tidsenligt scablonmåleri. 1928 genomfördes en utvändig reparation som saknar närmare precisering, eventuellt rör det sig om omputsning med avfärgning i vitt. 1932 installerades ny centralvärme med lågtrycksånga.
1936 genomgick kyrkan en genomgripande renovering efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Interiören var nedrökt och man upplevde att den tidstypiskt öppna takstolen hade en "orolig form och undermålig målning". Församlingen ville över detta slå ett valv för att uppnå högre "lugn och värdighet". Takstolens konsoler och utskjutande knoppar borttogs samt kläddes in med ett stort tunnvalv av masonit. För att råda bot på motljuset så igenmurades det mellersta korfönstret. Den gamla kyrkans altaruppsats i barock konserverades och återuppsattes liksom ett äldre ljudtak. Även ett baner och bemålade takbräder från gamla kyrkan konserverades. Predikstolen försågs med nya skulpturer och dess trappräcke kläddes på baksidan med plywood. Sistnämnda gjordes även med altarringen. Innanfönster med antikglas och blyspröjs insattes. Sakristidörrar, bänkskärmar, altare och läktarbröst försågs med utanpåliggande fyllningar. Läktarpelarnas konsoler togs bort. Bänkarna fick nya raka gavlar. Långhusgolvet hyvlades och fernissades. Innertaken i sakristia, vapenhus och vindfång kläddes med masonit. Hela interiören om- och nymålades i ljusa blågrå och vitgrå toner. En ny elinstallation utfördes. Orgeln renoverades. Torntaket fick ny koppartäckning.
1959 försågs kyrkan med elvärme. 1975 skedde en större renovering efter ritningar av arkitekt Leif Ahlkvist, Vara. Under läktaren inbyggdes kapp- och samlingsrum. Under läktartrappan i vapenhuset inbyggdes toalett och rummet fick nytt golv. Långhusgolvet slipades och fernissades. Interiören ommålades med silikatfärg, vilket även användes till exteriören som genomgått putslagning med kalkcementbruk. Yttertaket isolerades. Vid detta tillfälle ville man även installera en ny orgel. Det kom dock att dröja till 1984 innan den nya romantiska orgeln var på plats.
1980 lagades kyrktakets skiffertäckning. 1989 fick skadorna som uppstått till följd av 1975 års åtgärder åtgärdas. Tornet omputsades och målades. Även dess tak lagades. Den södra långsidans fris var skadad på grund av dålig avtäckning, vilket åtgärdades. Arkitekt var den samme som 1975. Vid arbetet karboniserade putsen illa, varför nya putslagningar fick göras 1993. Torntakets läckage hade inte upphört så man tvingades till en ny taktäckning med ventilationsgluggar och utbyte av rötskadat virke. 2000 anordnades en handikappramp till kyrkans nordportal.