Församlingshem

Forts på historik för kyrkan!
1961 revs den gamla sakristian och en ny byggdes i norr efter ritningar av arkitekt Arne Philip. Bl.a. avhjälptes därmed trängseln i koret vid jordfästningar p.g.a. av altaret kunde flyttas bakåt utan att blockera sakristidörren. 1962-63 fullföljdes arbetena med en renovering ledd av arkitekt Åke Porne. Såväl exteriör som interiör uppvisade bomputs och tegeltaket läckte. Innerväggarna omputsades och ommålades. Övriga åtgärder avsåg "i första hand att ge kyrkorummet en lugnare karaktär och en lättare, ljusare färgsättning." Innertakets masonit avlägsnades. Bänkarna avkortades så att sidogångar kom till stånd. Korgolvets parkettgolv, "ett främmande element", ersattes av ett kalkstensgolv på en något lägre nivå. Långhusets golv slipades och fernissades. Den gamla sakristidörren bakom altaret igenmurades och altaret flyttades bakåt. Altaret nytillverkades av kalksten. Predikstolens placering ändrades något i och med att den fick direkt passage genom väggen från sakristian. Trappa och fot slopades. Predikstol och ljudtak konserverades av konservator Thorbjörn Engblad. Den ursprungliga grågröna färgen var välbevarad medan förgyllningen fick förnyas. Beskows "tämligen konstlöst utformade" altarring slopades emedan dess "karaktär överensstämmer dåligt med kyrkans grundkaraktär". För att få bättre plats vid jordfästningar och kyrkospel gjordes en ny, löstagbar altarring av järn i sektioner. Korfönstren öppnades åter. Långsidornas 1600-talstavlor avlägsnades till stor del emedan "de starkt bidraga till interiörens nuvarande oroliga karaktär". En ny dopfunt ritades av Porne och konstnär Bertil L Berggren. 1931 års dopfunt deponerades i Landa kyrka men är idag återbördad. Interiören fick på nytt en helt ny färgsättning. "Altartavlan med dess klara, delvis mycket starka färger bryter sig helt ur kyrkorummets nuvarande, murriga färgskala. De föreslagna nya färgerna i långhus och kor avse att göra ett friskare intryck och att ge kyrkan en ljusare, luftigare karaktär. De ansluter till altartavlans färgskala, varigenom denna stora målning torde komma att samverka med rummet till bildandet av en lugn helhet." Bl.a. målades innertaket blått, vilket ansågs vara en äldre färg (Forsséns undersökning 1930 visade bara ett äldre färglager och det var grågrönt). Beträffande exteriören omputsades fasaderna, och sockeln fick ny cementputs. Takstol och tegeltäckning reparerades. En ny varmluftsanläggning tycks ha installerats.
1965 flyttades en klocka till Nolby gravkapell. 1970 ordnades en dopplats i koret med relief av Arvid Bryth. 1658 års altartavla hopsattes åter och placerades mitt emot sydporten. 1978 flyttades en klocka till Lilleskogs stiftsgård.
1985-86 renoverades kyrkan av arkitekt Rolf Bergh. Man ville skapa praktiska rum för sakristia, präst, vaktmästare, organist och för att kunna ta emot följen i samband med ceremonier samt ge av facket godkända utrymmen för städ och förråd. För att minska ingreppen i kyrkorummet ritade Bergh en diskret tillbyggnad med pulpettak vid tornets norra sida samt en helt ny och större sakristia som ersatte Philips. Kyrkorummet fick nytt, något förhöjt golv av kalksten. Nya portar tillverkades för vapenhus och långhus. Ytterportarna gjordes av koppar. Korgolvet utvidgades för att ge plats åt handikappramp, kör, kororgel (färdigställd 1986 av A Magnusson), flygel och rullstolsburna. Korfönstren försågs med glasmålningar av Bo Beskow, vars altarring återbördades och delades upp i sektioner. Koret fick därmed en större enhet i Beskows anda. Strålkastare och ljudanläggning med manöverpulpet monterades i kyrkorummet. Under läktaren byggdes en ny läktartrappa med förråd under. Ett nytt orgelverk byggdes av A Magnusson, vilket inkorporerade stämmor från det gamla (elva från Åkerman & Lund och sex från Magnusson). Predikstolens uppgång från sakristian igenmurades och en ny trappa byggdes. Väggar och tak ommålades liksom orgelfasad och läktarbröst. Vapenhusets läktartrappa revs. Nytt golv av kalksten lades in och nytt takbjälklag göts av betong med dekor. Ovanför den nya ytterporten med dess vindfång insattes ett överljus med dekorerat glas. Norra fönstret omgjordes till dörr mot samlingsrummet som byggts vid tornets norra sida. En trappa av betong drogs från samlingsrummet upp till tornets andra våning genom en befintlig fönsteröppning. I samlingsrummet inrymdes även handikapptoalett och städskrubb. Tornets andra våning omdanades helt. Här inrymdes kapprum, toalett, skrudskåp och lekrum samt ny trappa till nästa tornvåning. En lamelldörr insattes till läktaren. I tredje våningen slopades det gamla orgelverkets inbyggnad. Istället byggdes nya trappor och ett rum för organisten. Vidare ommålades exteriören.
2003 uppfördes ett till kyrkan anslutet församlingshem, ritat av arkitekt Carl Nyrén. Detta gavs en rund planform och placerades på kyrkotomtens nordvästra del. Formen var ett försök av Nyrén att ej skärma av kyrkan helt från denna vinkel. Formspråket var tydligt hämtat från den sovjetiske arkitekten Konstantin Melnikov (1890-1974) och dennes boningshus i Moskva. En passage byggdes mellan församlingshemmet och tornet. Denna fick en halvrund plan och ersatte Berghs samlingsrum, av vilket dock trappartiet sparades. Församlingen motiverade tillbyggnaden med behovet av utrymmen för gemenskap och mötesplatser, bättre bevakning, personalutrymmen och arbetsmiljö. Riksantikvarieämbetet menade att mycket av dessa vagt angivna behov hade tillfredställts genom Berghs tillbyggnader. Men till följd av det avlägset belägna gamla församlingshemmet, samlingsrummets ringa storlek och den livliga verksamheten i stadskyrkan godtog ämbetet och länsstyrelsen planerna, om än med en viss reservation mot anslutningen till kyrkan. Ett villkor var att samråd skulle ske med länsstyrelsen inför materialval och att tillbyggnaden skulle färdigprojekteras av Nyréns arkitektkontor och ingen annan. Materialvalet och detaljutförandet blev dock mycket grövre än i förebilden av Melnikov. En passage gjordes mellan långhus och samlingsrum i det förras nordvästra hörn. Vid långhusets västra vägg ordnades i norr nya elskåp. I sakristian flyttades skåpsinredningen från västväggen till rummets mitt. För byggarbetena svarade Tommy Byggare, Alingsås, och för målningsarbetena, Måleribolaget, Alingsås.