skolplansch, plansch

Från folkskolans instiftande 1842 och flera decenier framåt var skolrummet en bildfattig miljö. Trycktekniken var ännu inte så utvecklad att skolböckerna innehöll bilder. Det som lärdes ut skulle memoreras och läras utantill.

På 1890-talet började folkskollärare argumentera för att det fanns ett behov av att kunna illustrera skolböckernas innehåll med bilder. Med dessa menade de att eleverna skulle minnas bättre och beröras på ett djupare plan. Folkskole*inspektionen varnade dock för överanvändning av visuella hjälpmedel. Av bilder kunde barnen göra egna tolkningar vilket kunde leda till disciplinära problem.

Till en början importerades skolplanscherna framförallt från Tyskland. Flera folkskollärare började snart argumentera för att skolplanscherna skulle målas av svenska konstnärer. "Det är en stor fördel, om bilden talar hemlandet språk" menade läraren Alfred Dalin. Det ansågs vitkigt att miljöer, redskap och dräkter var korrekt avbildade för att ge eleverna de rätta kunskaperna.

Omkring 1910 var större delen av skolplanscherna som såldes målade och tillverkade i Sverige. Vanliga motiv var djur, växter, olika yrken samt historiska och bibliska bilder. Efter sin storhetstid under 1920-1950-talet minskade försäljningen av skolplanscher och tryckta bilder i läroböckerna började ta över. 1962 trycktes de sista skolplanscherna i Sverige.