BOLLERUPS KYRKA

Kyrkomiljö
Bollerup ligger på Österlen i sydöstra Skåne. Landskapet i socknen är ett öppet jordbrukslandskap som i de norra delarna är relativt kuperat och uppbrutet av mindre skogspartier. Bollerups by har medeltida anor och en gård vid namn Bolllerup finns omnämnd redan 1130. Gårdens ägare hade namnet Bulle vilket tillsammans med efterleden torp har gett byn dess namn. Gårdens läge vid denna tid känner man inte till men sannolikt låg gården nära eller kanske till och med på samma plats den nuvarande borgen från omkring 1500. Borgen ligger på en kvadratisk borggård omgiven av en vallgrav i anslutning till en bäck och kyrkan ligger på en liten höjd öster om vallgraven. Kyrkans placering kan tyda på att den uppförts som gårdskyrka till en större gård, kanske en föregångare till den medeltida borgen. Senare under medeltiden är patronatsskap kopplat till Bollerups gård men gårdens ägare kan också ha manifesterat sin makt i kyrkan genom att uppföra särskilda herrskapsloger/läktare eller dylikt.

På 1700-talet såg Bollerups by mycket annorlunda ut. Själva bybebyggelsen bestod av drygt 25 gårdar som låg i en klunga söder om vallgraven och en liten damm, Bydammen. Intill bäcken öster om borgen och vallgraven låg kvarnbostället och kvarndammen. Sydväst om borgen fanns en smedja vid Smedjedammen och norr om borgholmen var säteriets gårdsbyggnader placerade. Väster om vallgraven fanns ytterligare en damm; Kosjön. När Bollerups by skiftades upprättades ett farmsystem med arbetarbostäder i form av mindre gårdar längs vägen söder om Bollerup. Den gamla byn, bydammen och kvarnen finns inte kvar längre. På 1870-talet inrättades Bollerup till lantbruksinstitut med ny huvudlänga i klassicerande stil och nya ladugårdslängor. Gårdslängorna från 1800-talet och senare samt borgen dominerar Bollerup idag. Kyrkan är omgiven av hagmarker i norr, öster och söder medan lantbruksinstitutet ligger alldeles inpå kyrkogården vid dess västra sida.

Bollerup är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården av riksantikvarieämbetet och skyddas enligt hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap i Miljöbalken.

Kyrkogård
Kyrkan är relativt liten och troligen har ingen utvidgning skett före 1927 då den utökades mot norr. Kyrkogården ligger öppet på en liten höjd och begränsas i söder av en hög stödmur av kluven granit som tar upp nivåskillnaden mot omgivande mark. I öster består kyrkogårdsmuren av en kallmur av gråsten medan norra och västra gränsen består av häckar och kallmurad stenmur. Trädkrans finns endast mot norra sidan av kyrkogårdens utvidgade del. Ingång till kyrkogården är via ett grindparti i väster med höga pelare murade av rött och gult tegel med profilerat listverk och trappstegsförsedda blinderingar i sidorna. I öppningen sitter en grind av järnsmide. Kyrkogården är indelad i gravkvater med större stråk av grusade gångar utmed kyrkan och mindre gångar i gravkvarteren. Stora partier av kyrkogården är grästäckta, framför allt norr och öster om kyrkan liksom ett parti i sydväst. De kvarvarande gravplatserna på kyrkogården är till största delarna inramade av låga buxbomshäckar. Även den senare kyrkogårdsdelen är uppbyggd på samma vis. Gravvårdarna är av blandad karaktär med både höga, äldre gravvårdar från sekelskiftet 18-1900 och senare låga gravvårdar. Några få gravvårdar från 1800-talets mitt finns bevarade. Öster om kyrkan har borttagna stenar ställts upp längs muren. I samma mursträckning finns också en hel del behuggna stenar som kan komma från kyrkan samt en sten med skålgrop. Flera gravvårdar kan kopplas till Bollerups säteri/lantbruksinstitutet såsom exempelvis fåraherden Bertil Andersson som dog på sin post 1972. Förutom lantbrukarna i socknen kan en del gravvårdar också kopplas till kvarnverksamhet och smidesverksamheten som bedrivits i byn. En stor gravplats inhägnad med järnstaket väster om kyrkan utgör gravplats för Bollerups Gods. Återlämnade gravvårdar står uppställda längs östra kyrkogårdsmuren.

Byggnader på kyrkogården
I den branta sluttningen i kyrkogårdens sydvästra hörn ligger ett litet förråd med putsade och vitmålade murar och trätak. En ekonomilänga från 1970 eller 1980-talet ligger vid kyrkogårdens västra sida. Längan har vitputsade fasader, blåmålade fönster och dörrpartier och sadeltak av enkupigt rött tegel.

Källor
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600, Vol I-IV, Red. Knud Banning, Köpenhamn 1982.
Danske Kalkmalerier. Sengotik 1475-1500. Red Ulla Haastrup, Nationalmuseet 1991.
Kyrkor och herravälde, från kristnade till sockenbildning i Skåne, Mats Anglert 1995.
Skånes konsthistoria för medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg & Ingrid Sjöström, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
S:t Petri kyrka i Bollerup, kyrkor på Österlen 9, Gustaf Åberg, 1988.
Underhållsplan för Bollerups kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2005.

Internet
Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér, Websida besökt 170918; https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941
Lantmäteriet Historiska kartor, Websida besökt 170918, https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/advancedsearch.html
Riksantikvarieämbetet Fornsök, websida besökt 2017-09-18; http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html