FRIELS KYRKA

FRIELS KYRKA - Kyrkan präglas av 1800-talets och 1900-talets förändringar. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor i öster, vapenhus i tornets underbyggnad i väster och sakristia i norr. Under kyrkans östra del finns en källare.
LÅNGHUS - Det rektangulära låga långhuset är litet, men ändå genom färgsättningen, ljus. Det är indelat genom bred mittgång. Bänkarna når ända intill vapenhusväggen i väster. Över västra partiet är en läktare.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, gråmålade bräder. I mittgången ligger en brunröd gångmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i gulvitt. Väggarna avslutas upptill av en bred, mörkgrå profilerad trälist. Listen är dekorerad med en geometrisk guldfärgad bård, närmast tandsnitt. Nedtill avslutas väggarna genom en gråmålad, profilerad golvlist. I öster är ytterväggarna på båda sidor avfasade mot det smalare koret. På den norra sidan hänger på den diagonala väggen en texttavla och på den södra en nummertavla. På sydväggen, närmast läktaren, hänger en rullgardin med dekormålning av Regina Kylberg. Målningarna i blått och vitt visar musicerande änglar.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR -Mot vapenhuset i väster sitter dubbla pardörrar med ett vindfång mellan. Vindfånget har golv av kalksten och tak samt väggar av vit slätputs. Dörrarna målades på 1990-talet i engelskt rött. Varje dörrblad på dörren närmast långhuset har två höga och häremellan en låg rektangulär gulmarmorerad spegel med grå ram. Dörren närmast vapenhuset har liknande utformning, men övre delen består av en glasruta på båda dörrbladen.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två rundbågiga, gråmålade fönster med fyra öppningsbara lufter. Fönstren är placerade i utåt konande smygar, putsade och målade som väggarna. På fönsterbänkarna står horisontella, vitmålade träbitar.
TAK - Taket är ett gulmålat tredingstak av släta, smala bräder.
KOR - Det långa och smala koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg, Altaret är placerat invid östväggen. Altarringen når intill syd - respektive nordväggen och är placerad ca två meter öster om altaret. Altaruppsatsen vilar på altaret. Utmed sydväggen är en äldre altaruppsats i form av en fronton samt ett dopaltare. På dopaltaret står en altarprydnad i form av en ca 70 cm hög Kristusskulptur av gips efter förebild av Thorvaldsen. Framför altaret står dopfunten och väster om detta ett orgelharmonium. Ovanpå harmoniet är en medeltida träskulptur. Predikstolen är placerad utmed nordväggen med trappan i öster. Öster om predikstolstrappan finns en dörr till sakristian.
GOLV - Korgolvet utgörs av långsgående, gråmålade bräder. Framför koret ligger en rektangulär kormatta, med geometriska bland annat gula, gröna och röda mönster. Yllemattan är vävd vid Agda Österbergs "Ateljé Tre Bäckar". Innanför altaret ligger ännu en rektangulär matta med geometriska mönster i gråtoner.
VÄGG Korväggens västra del är en fortsättning på långhusväggen. Väggen har, på alla sidor innanför altarringen, en bröstpanel. Panelen har samma höjd och utseende som altarringen. I östväggen, söder om altaret, finns en kvadratisk stennisch ca 50 cm ovanför golvet. Nischen och ytan närmast nischen saknar väggbeklädnad .
DÖRR - Den rektangulära dörren till sakristian är placerad i en grund, rektangulär nisch. Den engelskt röda enkeldörren har två höga och häremellan en låg gulmarmorerad spegel med grå ram.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstret har samma form och placering som långhusfönstren.
TAK - Kortaket är tunnvälvt, men i samma material och och färger som långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är troligen från 1938. Det består av ett murat, putsat och vitmålat underrede samt av en slipad kalkstensskiva. Dopaltaret från 1938 har samma utförande, men är betydligt mindre.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning, troligen från 1904, består av två öppna kvarter. Bänkarna är sedan 1990-talet placerade några cm från ytterväggarna. Bänkarna når ända intill gaveln i väster och intill korgolvet i öster. Varje kvarter innehåller 12 bänkar. De nästan raka ryggarna är gjorda av pärlspont. Bänkarna är målade i engelskt rött. Gavlarna är insvängda och avsmalnande upptill samt marmorerade i engelskt rött. De har nedtill två rundbågiga samt upptill en L.- formad nedsänkt, gulmarmorerad spegel. Bänkarna är försedda med bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1904 pryds av Regina Kylbergs (1843-1913) målningar. Den polygonala predikstolen är gråmålad. En bård med tandsnitt överst och en vulst på den profilerade sargen nedtill är guldfärgade. På varje sida är en nedsänkt, guldfärgad arkadbåge med porträtt av en av evangelisterna med respektive signum. Evangelistens namn står med guldfärgad skrivstil nederst i bågen. Predikstolen är nedåt konande och vilar på en grå, cylindrisk fot. Trappan har raka, gråmålade steg från öster samt ett gråmålat skrank med speglar. Speglarna pryds av grå marmoreringar samt smala, profilerade ramar.
ORGEL - Orgeln från Smedmans orgelbyggeri AB, Lidköping är inköpt 1958. Fasaden är ritad av Adolf Niklasson. Den pneumatiska orgeln har åtta stämmor, två manualer och pedalstämma. Spelbordet är vänt mot väster. Den enkla, träfärgade fasaden består av tre fält, mittfältet något högre.
LÄKTARE - Läktaren, troligen från 1800-talet, vilar på två rader med vardera fyra fyrsidiga, grönmålade pelare. Två av pelarna är fästa i bänkar, närmast mittgången. Pelarna har överst dekor i form av ett rött nedhängande blad i relief på varje sida. Det gråmålade läktarbröstet består av ett helt skrank, profilerat upp - och nedtill. Läktarbröstet indelas genom fyra pilastrar. I fälten finns nedsänkta, gulmarmorerade speglar med röda och grå ramar. Ovanpå skranket är ett lågt järnräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1737 består av en oljemålad calvariegrupp. Kristus är grå, Maria och Johannes grön och röd samt himlen svart.
Dopaltarets Kristus av gips är placerad på ett kubformat podium med bibelcitat i guld.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1737 är profilsågad och försedd med målad småmönstrad dekor i svart på brun botten. Altartavlan omges på båda sidor av en enkel gulmarmorerad pilaster och utanför dessa av volutformade flyglar med målade akantusslingor . På varje flygel är även en medaljong med ett evangelistporträtt, osäkert vilket. Tavlans övre våning har i mitten en tavla med den uppstånden Kristus med segerfana samt väktare. Denna omges vid varje sida av en volut med ett evangelistporträtt samt överst av det allseende ögat. Uppsatsen kröns av en profilsågad och målad spira.
Dopaltarets altaruppsats består av en spetsvinklad, profilerad fronton, uppburen av en rumshög, närmast korintisk pilaster vid vare sida. Pilastrarna och frontonen är gråmarmorerade. De snidade kapitälen är guldfärgade med röd botten. Altare och Kristusfigur är placerade i den rundbågiga arkadbågen.
ALTARRING - Altarringen, troligen från 1800-talet, består av ett helt, grönmålat skrank. Skranket har tresidig, utskjutande mittdel och raka sidopartier närmast ytterväggarna. Altarringen har dekor i form av nedsänkta, vitmarmorerade kvadratiska speglar med rikt profilerade ramar i grått och vitt. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gråvitt tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har cylindrisk cuppa med uttömningshål samt dekor av reliefer. Relieferna innehåller två lejon vända mot varandra, två träd samt en orm. Ett stycke av cuppan saknas. Cuppan är nedtill konande och uppbärs av en låg, rund fot samt kvadratisk fotplatta.
TEXT- / NUMMERTAVLA - Text - respektive nummertavlan från 1800-talet är svarta och rektangulära med profilerad, gråmarmorerad ram med guldfärgade bårder. Nummertavlan är försedd med inskription i form av målat bibelcitat i guldfärg.
SKULPTUR - Från ett äldre altarskåp skall en 1400-talsskulptur av ek stamma. Skulpturen avbildar troligen en sittande Gud fader med skägg och krona. Händer saknas. Från samma altarskåp skall två helgonbilder finnas bevarade. (?)
VAPENHUS - Utmed nordväggen är en läktartrappa med uppgång från väster. Trappan är svängd upp - och nedtill och består av grå inbyggda trästeg samt handledare av järn. Under trappan är en elcentral, som döljs genom en skärmvägg. I nordfönstret ligger ett ålderdomligt lås med nyckel.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Skärmväggen består av stående, vit pärlspont med en infälld dörr. Mot trappan är pärlsponten grönmålad.
PORT - Porten i väster har samma utformning som dörrarna mellan långhuset och vapenhuset. Den är placerad i en grund, rektangulär nisch. Dörr - se långhus.
FÖNSTER- I norr respektive söder är ett smalt, gråmålat rundbågigt fönster i fyra lufter. Fönstren är genom grå träspröjsar indelade i smårutor. De är placerade i rundbågiga, putsade och vitmålade nischer.
TAK - Taket består av smala, gulvitmålade bräder.
SAKRISTIA - Utmed östra och delvis utmed västra väggen står textilskåp med gulmarmorerade spegeldörrar. Textilskåpen är från 1995. Mitt i västväggen är infällt en väggfast bänk mellan två breda skåp. Bänken har engelsk röd sits samt rygg. I östväggen är en nisch, omgiven av skåp. I nischens nedre del sitter en gråmarmorerad altarskiva. Över altaret hänger ett skulpterat och målat krucifix, möjligen senmedeltida. På fönsterbänken i norr står en medeltida smidd sju-armad ljusstake med bladhängen.
GOLV - Golvet består av gråmålade brädor. På golvet ligger en grön yllematta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas nedtill av en grå golvlist och upptill av en gul taklist av trä.
DÖRRAR - Se kor.
FÖNSTER - Det gråmålade smala, rundbågiga fönstret är placerat i en djup, putsad och vitmålad smyg.
TAK - Det plana trätaket i södra sakristian är målat i gult.
TORN - Tornet uppfördes 1884 ?
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Läktartrappa - se vapenhus. Våning två är belägen väster om läktaren. Golv på våning 2 är ett grått trägolv och taket ett gulvitt pärlspåntstak. Väggen är slätputsad och gulmålad. Dörren till läktaren är engelskt röd med tre gulmarmorerade speglar. Dörren är placerad i en djup, segmentbågad nisch. I väster är ett halvrunt, grått fönster. Fönstret indelas i kvadratiska rutor genom grå träspröjs. Via en omålad trappa med inbyggda steg och en lucka når man våning 3. Väggarna består av vit slätputs, golv och väggar av omålade plankor. Mot norr och söder är ett smalt rundbågat, brunt fönster med brun träspröjs. I väster är ett runt, brunt fönster med ett fyrpass. Via en öppen, rak trappa samt en lucka när man våning 4. Väggar och tak utgörs av plankor och väggarna är slätputsade och vitmålade. Här finns en rundbågad lucka i varje väderstreck och framför dessa bruna luckor. Kyrkan har två klockor.
En av klockorna är från 1670-talet. En annan omgjöts 1821. (?)

FRIELS KYRKA -Friels kyrka består av ett rektangulärt långhus, i öster ett något smalare, rakt avslutat kor av samma höjd som långhuset, smalare torn i väster samt sakristia norr om koret. Kyrkan har medeltida ursprung, men präglas av förändringar under 1800-talet. Tornet av oputsad granit och med rundbågiga öppningar har en prägel av nyromanik. Medeltida murverk återstår i kyrkans östra del.
FASAD -Långhus och kor är byggda av "gråsten" samt slätputsade och vitmålade. Murarna har senare lagningar av tegel och avslutas upptill av en bred, grågrön, profilerad trägesims. Över västporten finns i fasaden "1884" inhugget och svartmålat.
Den låga, skråkantade sockeln utgörs av kalkstensplattor samt i tornet av gråsten. I sockeln finns små gluggar. Tornet består av oputsade granitblock med fönster - och dörromfattningar av tegel. Tornet har på varje sida en fronton med rak gavelspets. Gavelspetsarna är murade av tegel, täckta av zinkplåt och krönta av spetsklot. Utmed tornets sydfasad är en dubbel, mindre liljesten rest. Utmed korgaveln i öster är två gravhällar resta.
PORT - Den tegelimiterande, omålade träporten i väster består av en rektangulär dörr med halvrunt ljusinsläpp. Port och ljusinsläpp är placerade i en rundbågig nisch med tegelomfattning. I nischen är ett trappsteg av kalksten samt framför denna ytterligare en kalksten. Porten uppsattes troligen 1938. Öster om koret är en källarnedgång i marken.
FÖNSTER - Fönstren insattes 1938. Kyrkans långhus har i sydfasaden två större rundbågiga fönster och koret ett likadant fönster. På nordsidan har långhuset två likadana fönster. De gråmålade, rundbågiga fönstren har korspost. Varje luft är i sin tur genom träspröjs indelat i sex smårutor. Fönstren är placerade i grunda nischer med lutande solbänkar av kalksten.
Sakristians gråmålade nordfönster är rundbågat, indelat i åtta rutor samt placerat i en rundbågig nisch.
Västportens halvrunda ljusinsläpp består av ett gråmålat fönster, spröjsat i tolv rutor. Tornet har i bottenvåningen ett smalt, rödmålat rundbågigt fönster i norr respektive söder. Fönstren indelas genom träspröjs i en rombformad ruta överst samt tio smårutor härunder. I andra tornvåningens syd - och nordfasader finns ett likadant fönster , men något lägre. Fönstren har omfattningar av tegel och är placerade i grunda, rundbågiga nischer med solbänkar av kalksten. I tornets västfasad är på andra våningen ett runt fönster med stjärnformad, brun spröjsning och tegelomfattning.
I varje väderstreck är överst en rundbågig ljudglugg med luckor av bruna, horisontella bräder.
TAK - Långhus, sakristia och kor har sadeltak med enkupigt tegel. På torntaket ligger zinkplåt, omlagt 1995. Korset som pryder torntaket nytillverkades 1995. Det består av järnstomme med hjulkors av zinkplåt. Nya takrännor av plåt uppsattes 1989.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
FRIELS KYRKA - Friels kyrka uppfördes av sten omkring 1200. Den tillbyggdes senare i väster. Från medeltiden är långhu- och kormurar, en dopfunt från 1100-talet och fem träskulpturer från 1400-talet bevarade. Altaruppsatsen är från 1600-talets senare del. En kyrkklocka är från 1670-talet. Kyrkan hade ursprungligen en klockstapel av trä. 1737 smyckades innertaket med dekormålning och nuvarande altaruppsats från 1600-talets slut införskaffades. Målningarna skildrade bland annat Kristi uppståndelse. Sakristian uppfördes 1770. 1857 omlades kyrkogårdsmuren och uppsattes grind. Taket täcktes 1861 med tegel istället för som tidigare spån. Samtidigt sänktes långhusets gavelrösten till samma höjd som korets. Fönstren, tre i söder och ett i norr, förstorades. 1846 - 1883 var Tuns kyrka gemensam församlingskyrka för Tun, Friel och Karaby, men härefter blev Friel åter egen församlingskyrka. Tornet av oputsad granit uppfördes 1884 efter ritningar av L Kellman. Samtidigt revs klockstapeln och ett vapenhus på sydfasaden. Altaruppsatsen utbyttes mot en Kristusskulptur efter förebild av Thorvaldsen. En liljesten från kyrkogården inmurades i tornet. Predikstolen utbyttes 1904 mot nuvarande, möjligen även bänkarna.
En restaurering genomfördes 1938 efter program och ritningar av Adolf Niklasson, Skara. Fasaden lagades och kalkmålades. Nya ytterdörrar samt svängdörr mellan vapenhus och långhus uppsattes. Kyrkan fick nytt innertak av slätspont och helt nya, kopplade fönster. Korbänkar samt två långhusbänkar avlägsnades. Övriga bänkar glesades ut. Predikstolsfoten kläddes med masonit. Väggarna kalkades och fick oljefärgsmålad bröstning. Tidigare hade väggarna varit indelade i målade fält med bibelspråk. Den undanställda altaruppsatsen från 1700-talet konserverades av Olle Hellström och återinsattes i koret. En medeltida skulptur samt Thorvaldsens Kristus placerades invid ett nytt dopaltare i sakristian. Textilskåp, ritade av Adolf Niklasson, inrättades i sakristian.
1952 -1953 ägde underhållsarbeten rum. Arbetena projekterades av kasernföreståndare Arneng, Såtenäs och byggmästare var Harry Ahlqvist, Tun. Långhus - och korfasaden omputsades och kalkmålades efter att den äldre putsen helt avlägsnats. Tegeltaket omlades och takgesimsen lagades. Fönster och övriga snickerier ommålades.
Elektrisk belysning, uppvärmning och klockringning installerades 1957. Ritningarna var gjorda av Sigurd Lidén, Skara. 1958 invigdes kyrkans första orgel, byggd av Smedmans orgelbyggeri AB, Lidköping. Orgeln var pneumatisk. Fasaden ritades av Adolf Niklasson och målades av Allan Steiner. Läktarbänkarna avkortades och en ljuskrona från 1700-talet togs ned. 1988 återupptäcktes i sakristian en rullgardin målad av Regina Kylberg. Denna konserverades 1993 vid Riksantikvarieämbetet. Ljuskronan från 1700-talet återuppsattes. Nya takrännor uppsattes 1989. 1991 utvidgades kyrkogården i öster och försågs med ny mur och nya portar. En ekonomibyggnad , ritad av Ebon Leckström, uppfördes. En tornrenovering, orsakad av fuktskador, leddes och utfördes 1994 - 1995 av Zälles Byggservice AB och Holmgrens Bygg och Plåt, Götene. Rötskadade delar av trästommen och takpanelen samt takets zinkplåt utbyttes. Nytt kors tillverkades. 1998 genomfördes en stor restaurering, enligt ritningar av Lars Johan Ekelöf, FFNS. Långhus - och korfasader omputsades och kalkavfärgades. I arbetena ingick utbyte av elsystem och elvärmesystem. Bland annat installerades folievärme på bänkarna, nya radiatorer och inbrottslarm. Invändigt kalkmålades golv, väggar och tak efter bortskrapning av äldre emulsionsfärg. Näst nedersta bänkraden i väster borttogs och bänkarna målades samt flyttades ut något från väggarna. Träfiberplattor i takvalvet mellan långhus och kor utbyttes mot panelbräder. Distanser lades mellan korets bröstning och yttervägg. I sakristian utbyttes de äldre textilskåpen mot nya, ritade av Ulla Engqvist och Ebon Leckström. Målningsarbetena utfördes av Mellby måleri - och mattservice. Tage Brolin var byggmästare och Tage Landkvist elkonsult.