SKEPPSÅS KYRKA

Skeppsås är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talet och har därefter tillbyggts vid ett flertal tillfällen. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakslutet kor i öster, sakristia i norr, en rymlig korsarm i söder samt en takryttare över långhusets västra del. Kyrkan är uppförd av kalksten och gråsten och de vita fasaderna är spritputsade med omfattningar i slätputs. Takfallen och takryttaren är spåntäckta. Kyrkan har två ingångar, dels på västra gaveln och dels på korsarmens södra sida. Interiören präglas av olika tidsperioder, men med tyngdpunkt på de förändringar som utfördes i mitten av 1700-talet samt på 1860-talet.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en halvmur, d v s en yttermantel av sten med motfyllning på kyrkogårdssidan samt en trädkrans. Muren är lagd i slutet av 1800-talet. Ingångar finns i söder och väster med smidda järngrindar från 1800-talet. Kyrkogården är liten och består endast av ett enda kvarter med många bevarade äldre vårdar som fortfarande står på plats.
I början av 1900-talet ansågs den befintliga klockstapeln, som var placerad i kyrkogårdens sydöstra hörn, vara i mycket dåligt skick. Tanken var att en kyrkobod skulle byggas om till klockbod och gravkapell och att klockorna skulle flyttas dit från klockstapeln. Boden kan eventuellt ha haft ett medeltida ursprung och haft funktionen som tiondebod. Efter 1781 har den använts som sockenmagasin. Den gamla kyrkobodens väggar visade sig vid närmare undersökning 1911 vara i mycket dålig kondition. De revs och nya murar uppfördes av betonggjutning med hälften cementbruk och hälften kalkbruk jämte singel och "procentsten". Byggnaden försågs med spåntak, efter påläggningen struken med trätjära, blandad med kimrök. Den inreddes aldrig till gravkapell, då församlingen inte hade något behov utav det. I klockboden förvaras en del av kyrkans äldre inredning.

Den rivna klockstapeln hade en vindflöjel med årtalet 1719. Komminister Henning Magnell beskrev klockstapeln i ett brev 1908 till Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitets Akademien, i samband med att de ville riva den. "Stapeln 5 à 6 alnar i fyrkant och 10 à 12 alnar hög med tämligen tryckt tak af spån på 4 från hörnen förenade takstolar, utgöres af trädstolpar och nödvändig bärning för klockorna och dess väggar af vanliga rödfärgade bräder". Kapten Anton Ridderstad på Berga gård i Linköping visade sitt intresse att ta hand om klockstapeln "för att återuppsätta den härstädes". Det är i skrivande stund okänt om klockstapeln flyttades till en annan plats.

FÖRSAMLING 1995 - SKEPPSÅS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 356, 1900: 498, 1995: 171

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km sydost om Mjölby vid ett vägskäl på en höjd högt i landskapet med vid utblick och väl synlig. Invid kyrkan finns en f d skola, nu bygdegård, församlingshem samt prästgård. På kyrkogården finns en vitmålad klockstapel som också fungerar som bisättningsrum.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rymlig korsarm på den södra sidan samt ett smalare och rakavslutat kor med sakristia i norr. Kyrkans kärna med långhus och smalare kor härrör troligen från 1100-talet (korets ursprungliga utformning i öster är inte säkert känd). Genom en ombyggnad senare under medeltiden erhöll koret sin befintliga, påfallande långsträckta form. Den västra delen av långhuset har något tjockare murar och har ursprungligen fungerat som bottenvåning i ett torn. När det uppfördes är dock osäkert. Det revs vid en likaledes okänd tidpunkt. De befintliga tillbyggnaderna härrör bägge från 1700-talet, korsarmen från 1757, medan sakristians uppförandetid inte är närmare känd.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De vitputsade murarna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Byggnadskropparna täcks av skilda, spåntäckta sadeltak, valmat över korsarmens sydgavel. En likaså spånklädd takryttare, åttkantig och med spetsig spira, rider över långhusets västra del. Strävpelare i hörnen stöder korets östparti. Ingång i väster samt på den södra korsarmsgaveln; en i senare tid igenmurad portal är synlig i den södra kormuren. Långhusets medeltida valv revs på 1700-talet och ersattes av trä-tak, medan korets två ribbvalv alltjämt finns kvar. Altarets orientering har växlat. Ursprungligen låg det i öster för att sedan placeras i norr då kors-armen tillkom. Vid en restaurering 1862-63 återfördes altaret till sin plats i det medeltida koret. Kyrkan har kvar sitt altarskåp från 1400-talet. Ett 1200-talskrucifix hänger i den spetsvälvda öppningen mellan långhus och kor. Predikstolen liksom den bänkinredningen torde härröra från 1800-talets senare hälft.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av kyrkans romanska dopfunt återstår cuppan. Nuvarande dopfunt är gjord av C G Wisell på 1800-talet (möjligen förvärvad i anslutning till restaureringen 1862-63).

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Det kan antas att kyrkogården sedan medeltiden vuxit fram runt kyrkan.
En tidigmedeltida gravhäll med runinskrift fanns på Broocmans och Widegrens tid i
kyrkan. Denna är nu försvunnen. Stenen har legat som lock till en tidigmedeltida
gravkista och tillhör den allra första kristna tiden. Stenen har få motsvarigheter, närmast
jämförbara monument är en fragmentariskt bevarad gravhäll från grannkyrkan i
Fornåsa.
Texten har tolkats av både Broocman själv (som också ritade av den) och av Brate och
Wessén:
ehr:liggr:brutta:a:inastadnum:ok:giloh:bidum:vara:batr:noter:diera:sahl:til:ro:ok:tillada:
allum:kristnam:shalum enl Brate och Wessén översatt med Här ligger Brodde till
Himstad och Gillög, Bedjom vårt fader vår för deras själ till ro och hugnad för alla
kristna själar Himstad i detta fall borde kunna identifieras med byn Rimstad i
Skeppsås socken.
På kyrkogården står tre mycket välbevarade gravvårdar från 1600- talet uppställda. En
av dessa är av den för Östergötlands typiska kölbågetypen.
I början av 1900-talet ansågs den befintliga klockstapeln, som var placerad i
kyrkogårdens sydöstra hörn, vara i mycket dåligt skick. Tanken var att en kyrkobod
skulle byggas om till klockbod och gravkapell och att klockorna skulle flyttas dit från
klockstapeln. Boden kan eventuellt ha haft ett medeltida ursprung och haft funktionen
som tiondebod. Efter 1781 har den använts som sockenmagasin. Den gamla
kyrkobodens väggar visade sig vid närmare undersökning 1911 vara i mycket dålig
kondition. De revs och nya murar uppfördes av betonggjutning med hälften cementbruk
och hälften kalkbruk jämte singel och procentsten. Byggnaden försågs med spåntak,
efter påläggningen struken med trätjära, blandad med kimrök.

Från socknen finns en karta visande den uppdelning av underhållet av kyrkmuren som
var tilldelat de olika gårdarna i socknen under 1700-talet. Av kartan framgår att
kyrkogården hade ett delvis annorlunda utseende än idag. Det nordvästra hörnet av den
är infällt och på platsen står en byggnad, sannolikt ett gravkapell eller en tiondebod.
Kyrkogården hade också fler ingångar, bland annat i öster och väster. Medan den
nuvarande öppningen i nordöst saknades.

I övrigt finns inte mycket information om äldre förhållanden på kyrkogården går att få
tag på i källorna. Av äldre bilder finns bara det ovan återgivna flygfotot från 1935.
1949 gjordes dock en omfattande dokumentation av kyrkogården, som fotograferades ur
alla upptänkliga vinklar. Materialet ligger i länsmuseets arkiv. Av fotona kan ses att
inga dramatiska förändringar ägt rum. Av det stora antal björkar som finns på bilderna
som en slags inre trädkrans finns dock bara ett fåtal kvar. Likaså har en del av det
mycket stora antalet grusgravar försvunnit.
Den gällande gravkartan är från 1952 och fortfarande giltig med undantag för någon
enstaka detalj.

Skeppsås kyrka
Skeppsås kyrka är ursprungligen en liten romansk kyrka, troligen uppförd under 1100-
talets senare del. Kyrkan är tillbyggd med ett kor i tegelgotik under senmedeltid varvid
också kryssvalv uppfördes.
Kyrkan byggdes till kraftigt på 1700 talet. År 1748 uppfördes en sakristia på norra sidan
av kyrkan. Senare under 1750-talet byggdes en korsarm till på södra sidan. Samtidigt
med nykyrkans uppförande raserades också långhusets kryssvalv.
De två kyrkklockorna är sedan 1912 placerade i "klockbodens" övre del. Klockorna
hängde tidigare i en stapel, som stod i sydöstra hörnet av kyrkogården. Klockboden
byggdes antagligen redan under medeltiden som kyrkobod (tiondebod), vilken år 1781
apterades till sockenmagasin för spannmål vilket det fungerade som i närmare 100 år.
Numera fungerar boden som gravkapell.
Kyrkan har flera medeltida klenoder: Altarskåpet är ett nordtyskt arbete från 1400-talet,
triumfkrucifixet från 1200-talet samt en madonnabild från 1300-talet. Även den
medeltida dopfunten av kalksten är bevarad (utom den ursprungliga foten). Vid
altarskåpet finns en träställning med en sanctusklocka, som brukades under den katolska
tiden och fram till 1700-talet.
Många präster, som tjänstgjort i Skeppsås och Älvestad har sina gravvårdar på
kyrkogården. Bland dessa kyrkoherden Per David Widegren (1829-49), som åren 1817
och 1828 gav ut "Ny beskrivning öfver Östergötland", ett arbete i två delar. En liten,
anspråkslös vård är rest över Widegrens grav i kyrkogårdens sydöstra hörn. Av de andra
kan nämnas Prostarna Johan Fogelstrand, död 1808, Ekenberg, död 1818, Karl
Pettersson, död 1867, Moselius, död 1887 och J A Ekdal, död 1910.
Senaste större restaurering av kyrkan ägde rum 196869. Varvid också en arkeologisk
undersökning som kunde fastställa läge för kyrkans ursprungliga kor och absid gjordes.

Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården är liten och består endast av ett enda kvarter.

Allmän karaktär
Liten högt belägen landskyrkogård. Karaktären skapas främst av trädkrans och mur, den
lilla kyrkan och främst av de många bevarade äldre vårdar som fortfarande står på plats.
Behovet att ersätta äldre stenar förefaller ej ha varit särskilt stort över tid. Klar tendens
till familjeindelning av platserna.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur omger kyrkogården på alla sidor. Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4
x 1 m stor sten med sprängmärken. Rikligt med kilsten har använts för att passa in
stenen. Insidan består av en bred grässlänt in mot kyrkogården. En del gravar ligger i
släntningen.
Västra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken.
Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred
grässlänt in mot kyrkogården
Norra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken.
Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred
grässlänt in mot kyrkogården
Östra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken.
Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred
grässlänt in mot kyrkogården
Södra muren: Utsidan består av ca 3 skift av ca 0,4 x 1 m stor sten med sprängmärken.
Rikligt med kilsten har använts för att passa in stenen. Insidan består av en bred
grässlänt in mot kyrkogården
Innanför muren finns en högt uppväxt trädkrans.

Ingångar:
Mot väster och parkeringen finns en ingång med en enkel smidesgrind med spjälor och
bågformat överstycke avslutat med små urnor. Under bågen finns ett löpande
hundmönster med löv. Spjäldekor i två nivåer, den undre radens spjälor avslutade med
små urnor. Nederst finns ett mönster med kors med mittknoppar. Grindstolpar av
kalksten med huggspår av mejsel. De är svagt triangelformade.
I söder finns huvudgrinden som är en pargrind i smidesjärn med spjälor. Spjälorna finns
i två nivåer med bredare avstånd i nederdelen. Spjälorna avslutas som spjutspetsar i
respektive överliggande stycke. Överstycket är bågformat. Grinden står mellan kraftiga
fyrsidiga grindstenar av granit med platta överstycken.
Invid klockboden finns ett avbrott i kyrkomuren genom vilket trädgårdsavfallet
transporteras ut.

Vegetation
Kyrkogården omges av en trädkrans av högt uppväxta lövträd på alla sidor utom den
norra, där träden i trädkransen är förhållandevis unga.
I väster står 3 lindar och 3 lönnar.
I norr 4 lindar.
I öst 3 gamla och en ung lind.
I söder 1 lind, 3 rönnar och 1 lönn.
Inne på kyrkogården står på ömse sidor koret står 2 ståtliga ornäsbjörkar.
Framför södra kyrkporten bildar två höga smala tujor port.
I den inre sydvästra delen av kyrkogården finns tre formklippta idegranar.
I den inre sydöstra delen av kyrkogården finns en nordsydligt löpande , ca 1 m hög,
oxbärshäck mellan gravvårdarna.
Kring koret och långhuset finns på södra sidan tre små formklippta buskar av berberis
och chersmin samt två mindre syrenträd.
Den inre och yttre delen av den yttre östra gravraden separeras av en 0,6 m hög
tujahäck.
I den inre norra delen av kyrkogården finns nord-sydligt löpande system av häckar. Från
öster: först tre stycken cirka 0,8 m höga tujahäckar, därefter två stycken cirka 1,0 m
höga oxbärshäckar. Inne i denna del av kyrkogården växer också tre stycken rundklippta
idegranar.

Gångsystem:
Grusgångar av naturgrus löper från grindarna i väster och söder fram till respektive
ingång i kyrkan.
Kring kyrkan löper på kyrkogårdskartan en kringgående grusgång runt hela byggnaden,
vilken också breddas till en mindre rektangulär (dock oregelbundet avslutad längst i
sydväst) grusplan sydväst om kyrkan. Numera är denna grusgång igenplanterad med
gräsmatta kring kyrkans kor och sakristia.
Runt kyrkogården löper också en kringgående gång, lämnande i väst och öst dubbla och
i nord och syd enkla gravrader mellan sig och kyrkogårdsmuren.
Slutligen går ytterligare en grusgång i öst- västlig riktning över hela kyrkogården strax
norr om sakristian.

Gravvårdstyper
Kyrkogården innehåller ett stort antal bevarade, ofta tidiga 1800-talsvårdar på
ursprunglig plats. En av dessa rest över prosten Widegren, författare till ny beskrivning
över Östergötland.
På kyrkogården finns ett relativt stort antal bevarade stenramsgravar och ett flertal höga
smala vårdar från förra sekelskiftet. Det finns en klar tendens till familjevisa placeringar
vilket lett till mycket lång kontinuitet på ett par platser och rena familjemonument på
andra.
Avvikande vårdar som sarkofager och metallkors finns liksom en stor vård i form av ett
avbrutet livsträd finns. De stora äldre vårdarna är företrädesvis grupperade öster och
väster samt i viss mån söder om kyrkan.
Norr om kyrkan har den allmänna linjen stått. De flesta stenarna är ersatta av yngre
breda vårdar (1960-tal och framåt).

Minneslund
-

Byggnader
Den så kallade klockboden, idag använd som gravkapell står i kyrkogårdens nordöstra
hörn. Byggnaden består av en kvadratisk bottenvåning på stenfot med tjärat spåntak.
Byggnaden är sannolikt den medeltida tiondeboden. På taket uppfördes på 1700- talet
ett klocktorn t trä.

Övrigt
Tre stycken 1600-talsgravstenar står uppställda på kyrkogårdens sydvästra del. Samtliga
i mycket gott skick.
En runsten, eller snarare runristad häll (Ög 29 hos Brate och Wessén) har funnits i
kyrkan . Den är numera försvunnen.