hatt

Enligt generalkatalogen är detta en hatt av flätade växtfibrer i form av avbruten kon. Hakband fästat på insidan. På utsidan grönmålad med figurmålningar i rött och svart. Delvis dekorerad med glaspärlor. Proveniensen är angiven som sitka.

Skänkt av hovpredikanten S.B. Pontén, 1859. Pontén deltog på fregatten Eugenies världsomsegling 1851-53. Under sin långa seglats besökte Eugenie emellertid aldrig själva Nordvästkustområdet eller Alaska. Om hattarna (det finns två) förvärvades vid ett besök i Kalifornien kan vi för närvarande inte veta. De skänktes till Pauliska skolan år 1859.

Denna hatt är av exeptionellt hög kvalité och mycket gammal, troligen från andra hälften av 1700-talet. Att hatten är mycket gammal bevisas av att liknande hattar till både stil och färg hittades i mycket tidiga ryska samlingar som gjorts under tidigt 1800-tal. Den är extremt sällsynt och ett absolut A-föremål.

Den är flätad av granrötter och målad i den typiska nordliga klassiska nordvästkustindianska konststilen, eller rättare sagt i en tidig version av denna. Stilen är mer stiliserad än vad som var vanligt. Speciellt runda punkter inom ovoiderna och en del närmast fyrkantiga fält, varav ett också har en rund punkt inom sig, gör att vi kan klassificera denna hatt som mycket gammal och kanske från den blandkultur som uppstod mellan de nordligast tlingit-substammarna och de sydligaste alaskainuiterna, chugach. Denna var känd för sin speciella konststil. Hatten är definitivt från tlingit om ej chugach. Den gröna färgen, basfärgen på hatten är också typisk för tlingit. Om hatten verkligen samlats in eller erhållits från tlingit av substammen sitka, är det möjligt att denna hatt är tillverkad av chucgach och använd av tlingit.

Dessa värdefulla föremål användes ibland i byteshandel. Att hatten är så fint bevarad tyder på att den trots sin ålder alltid varit ett värdeföremål. Den mycket vackra hatten är exceptionellt skickligt målad och dekorerad med estetiskt placerade glaspärlor i olika kulörer. Dessa glaspärlor tyder på att hatten troligen är av chugach-ursprung, men de användes även i sparsam utsträckning av tlingit.

Vid en första anblick av denna hatt upplevs den som av tlingit-ursprung men många detaljer i såväl målning som glaspärleutsmyckning ger alltså intrycket av att vi har att göra med chugach.

Chugach, pacific yupil, och koniag, kallas också för pacific eskimo, och de bodde och bor utmed de västra stränderna av Alaska, samt i det närliggande landområdet. De påverkades mycket av tlingitindianerna på olika sätt, inte minst beträffande konststilen. De utvecklade dock en egen stil som liknar tlingit-stilen men är mer stiliserad och inte så rundad till sin karaktär som tlingit-stilen. Även tlingit påverkades av Stilla havseskimåerna, och tog t.ex. till sig havsutterharpunteknik från dessa.

Konsthistorikern Bill Holm, Seattle, USA, ger en fin genomgång av likheter och skillnader i stil hos ovan nämnda folk i sin artikel. För mer information och mer bilder på tidiga hattar se Siebert och Werner./JG

Mellan 1851 och 1853 gjorde den svenska fregatten ”Eugenie” en världsomsegling. Det var den andra svenska världsomseglingen någonsin. Eugenie passerade San Francisco men aldrig Alaska som var en rysk koloni på den tiden.
Historien kopplad till den här hatten är diskutabel. Hattens ursprung kan däremot inte ifrågasättas. Det är tydligt att stilen är typisk för Amerikas norra nordvästliga kust. Eftersom den är så skickligt utförd, måste den ha tillhört en högt rankad medlem av Tlingit eller en angränsande folkgrupp. Hatten är gjord av granrot och har klansymboler kopplade till dess tidigare ägare. (Facebook, 2019-07-01)