RAMSÅSA KYRKA

Kyrkomiljö
Ramsåsa ligger i Fyledalen några kilometer väster om Tomelilla i ett mjukt böljande jordbruks-landskap med omväxlande skogklädd, uppodlad och betad terräng. Byn ligger i den södra sluttningen till Verkeån som längre västerut rinner ihop med Fyleån och i öster med Trydeån. Området kring Ramsåsa är fornlämningsrikt med flera boplatslämningar från stenålder-järnålder. Sydost om byn finns ett gravfält med en gravhög och flera stensättningar. På gravfältet finns också flera gropar vilket enligt tradition var kämpagravar där jättar var begravda. Platsen benämns Åsenkämpastensbacken i äldre uppteckningar.

Enligt äldre kartmaterial har bebyggelsen huvudsakligen legat norr om byvägen och öster och väster om kyrkan. Gårdarna i Ramsåsa hörde antingen tillhört kyrkan eller Kåseholms gård och Högestads gods. Enskiftet som genomfördes 1810-1812 innebar omfattande utflyttning av gårdarna i byn. Sedan dess har byn åter förtätats med bebyggelse främst från 1800-talets slut och tidigt 1900-tal. Ett par gårdar finns ännu kvar i byn. Norr om kyrkan ligger bykrogen och skolan, båda byggda omkring 1850.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Ramsåsa 30:1. Fornlämningen avser Ramsåsa gamla bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturminneslagen.
Ramsåsa by är upptaget i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne.

Kyrkogård
Den äldsta kyrkogården utgjorde en nästintill kvadratisk yta med kyrkan i dess mitt. Efter enskiftet utvidgades kyrkogården vid ett eller flera tillfällen på mark tillhörig två angränsande fastigheter i väster. Kyrkogården ligger i en sluttning mot söder. En hög stödmur av gjuten betong finns mot södra sidan som gränsar till en väg. En stentrappa leder ned till vägen. I norr, öster och väster finns betongmurar avtäckta med tegel. I norra mursträckningen finns en infart till kyrkogården mellan sockenstugan och en fastighet norr om denna. Öppningen har ett svartmålat grindparti av smidesjärn med årtalet 1881. En liknande grind finns in till sockenstugan vid kyrkogårdens nordöstra hörn. Utifrån äldre fotografier var den äldre kyrkogården vid tidigt 1900-tal omgiven av en trädkrans och en klippt häck innanför muren. Häcken och trädkransen finns inte kvar idag. Kyrkogården är huvudsakligen täckt med gräs. En del gravplatser är markerade med stenram, järnstaket eller klippt buxbom. Merparten av gravstenarna härrör från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Grusade gångar finns från ingångarna, kring kyrkan och längs kyrkogårdens norra sida.

En ny kyrkogård anlades söder om byn omkring 1930-talet och utgörs av en rektangulär kyrkogård indelad i tre kvadratiska gravkvarter. Delar av kyrkogården har ännu inte tagits i bruk. Kyrkogården inhägnas av ett trästaket mot betesmarkerna i söder och väster samt en gråstensmur med lite olika karaktär i olika delar, dels murad med bruk eller kallmurad och dels putsad. Innanför den norra entrén, med dubbelgrind av järn, finns ett stort kastanjeträd. De två norra kvarteren är ordnade med ett rätvinkligt gångsystem där gravvårdarna står rygg mot rygg med gången framför gravplatsen. Delar av det mittersta kvarteret är grästäckt. I den södra kvadraten finns en minneslund från 1990-talet. Den utgörs av en allé och en rund, grästäckt minnesplats omgiven av en bokhäck. Vid sidorna av allén har plats avsatts för askgravar.

Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus uppfört 1954 finns i kyrkogårdens nordvästra hörn. Bårhuset, har kvadratisk plan och täcks av ett tälttak av enkupigt tegel. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörnkedjor och omfattningar. Sockeln är kalkstensinklädd och upptill avslutas fasaderna med en slätputsad gesims. Taket kröns av ett svartmålat järnkors. Mot öster finns en dubbelport med gråmålade fyllningsdörrar och i väster finns en korsformad fönsteröppning med gult råglas.

Källor
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600, Scania, Halland Blekinge II: Catalogue A-M, Köpenhamn 1976.

Konstruktionen av det Heliga, Altarna i det medeltida Lunds stift, Mattias Karlsson, Vetenskapssociteten i Lund, 2015.

Ramsåsa gamla kyrkogård, vård- och underhållsplan 2015. Emelie Petersson och Tony Svensson, Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2015:44.

Ramsåsa nya kyrkogård, vård- och underhållsplan 2015. Emelie Petersson och Tony Svensson, Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2015:45.

Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2008.

Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.

Underhållsplan för Ramsåsa kyrka, Ponnert arkitekter, 2006.

Internet
Kulturmiljöprogram för Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Websida: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/tomelilla/Pages/Ramsasa.aspx

Webbplats fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html