Allmän karaktär
Huskvarna kyrkogård ligger väster om kyrkan på ett rektangulärt
område. Det huvudsakliga intrycket ges av den mängd grusgravar
som finns på de äldsta delarna av kyrkogården. De egentliga utvidgningar
som gjorts var de som genomfördes på 1990-talet, i övrigt
har främst små områden på eller nära kyrkogården använts för nya
gravkvarter. De centrala delarna av kyrkogården invigdes 1881 och
1920 och här finns de flesta av de ursprungliga grusgravarna bevarade.
Längs i norr ligger det område där allmänna linjen tidigare
fanns, idag finns endast fragment kvar av den. I nordväst och i söder
finns de senast inrättade kvarteren. De har en typisk karaktär från
1990-talet med mycket vegetation och slingrande grusgångar.
Omgärdning
Runt Huskvarna kyrkogård finns ingen homogen omgärdning. Vid
de flesta ingångar finns en kort mur på vardera sidan bestående av
runda naturstenar infattade i cement, utvidgningen i söder omgärdas
av en kallmur av avlånga stenblock. I norr består omgärdningen av
en ca tre meter hög granhäck som i öster övergår till ett mörkbrunt
staket. Runt förvaltningsbyggnaden i sydöst löper ett grått plank
och övriga delar av kyrkogården omgärdas av grässlänter, stödmurar,
staket eller häckar.
Ingångar
Kyrkogården har fyra ingångar med grindar och tre utan. Huvudingången
ligger i öster som en fortsättning på Alfred Dahlinsvägen.
Grindstolparna är murade i granit med cementfog och har konisk
avslutning. De centrala stolparna är avsevärt större än de fl ankerande
som kröns av klot i metall. Grindstolparna vid de övriga ingångarna
har en liknande form, vid nya delen från 1995 är de huggna i granit,
men är krönta av metallkors. Grindarna är bultade järngrindar med
olika konstnärlig utformning.
Vegetation
Växtligheten på kyrkogården tar sig olika uttryck beroende på ålder.
Den äldsta delen från 1881 avgränsas i norr av en trädrad med ek,
lind och alm. Trädraden är förmodligen från 1900-talets början och
har i sen tid kompletterats med ett träd. Även runt och på Garpa
skans växer en del äldre träd, främst ek. Längs gången som leder
fram till Calle Örnemarks kors växer en allé av pelaralm, liksom
längs en gång på den norra delen av kyrkogården. På den centrala
delen med grusgravar finns många oxbärsomgärdningar runt de
grus- eller gräsbeklädda gravarna. Mellan gravarna i det gamla allmänna
linjen-kvarteret fi nns rygghäckar av oxbär, och i den norra
delen av kvarteret finns en ålderdomlig ek som förmodligen stod på
platsen innan kyrkogården anlades. I öster, mot Kyrkogårdsgatan,
fi nns en rad av björkar. På utvidgningarna från 1990-talet används
vegetationen som en del av kyrkogårdsrummet, en mer naturlik
miljö eftersträvas och här finns en mängd buskar och träd.
Gångsystem
På de äldsta delarna av kyrkogården fi nns mycket av det ursprungliga
grusgångssystemet kvar. Från öster till väster går gångar som
förgrenar sig ut mellan gravraderna. I allmänna linjen-kvarteret och
i de små utvidgningarna som skett under 1900-talet fi nns gångar av
nästintill övervuxna kalkstensplattor. I utvidgningarna från 1990-
talet följer även de gatstenskantade grusgångarna strävan efter det
naturlika och slingrar sig fram.
Gravvårdstyper
Kyrkogårdens gravvårdar skiftar i utformning och historia men är
förhållandevis väl samlade kvarter för kvarter. De äldsta och mest
påkostade gravvårdarna finns i kvarter B med en stor andel högresta
och monumentala vårdar. På de olika kvarteren fi nns många
tidstypiska vårdar: i kvarter C, D och H från 1940- och 50-talen
enkla, symmetriska stenar med diskret dekoration, i kvarter E från
1960-talet små naturstenar med inskription och i kvarter H från
1970-talet mer asymmetriska former. I kvarter F från 1920-talet
fi nns fragment av de små allmänna linjen-vårdarna, kvarter ifrån
1980-talet präglas av mer personligt utformade vårdar och i kvarter
A och J från 1990-talet en större konstnärlig frihet kombinerat
med små naturstenar.
Kvarter A
Kvarteret härrör från den senaste utvidgningen på 1990-talet och
ligger söder om den äldre kyrkogården. Här fi nns främst urngravar
och 2005 inrättades en asklund i kvarterets sydöstra del. Kvarteret
präglas av det naturlika med mycket vegetation och slingrande
grusgångar mellan de olika gravvårdsområdena. En minnesplats
med fontän och bänkar fi nns centralt i kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter A är typiska för sin tid, daterade mellan
1990 och 2006, och de fl esta är relativt höga och smala. En större
konstnärlig frihet och individualism märks i utformningen av gravvårdarna
vilket skiljer dem från äldre vårdar från andra hälften av
1900-talet. Här finns även ett område med typiska urngravvårdar:
små, runda naturstenar med enkel inskription. Som väntat förekommer
endast en titel: skolvaktmästaren. Två speciella vårdar är de två
minnesstenar som rests över saknade efter Estonias förlisning.
Kvarter B
Kvarter B är den stora centrala delen av kyrkogården. Den södra
delen med Garpa skans är den ursprungliga, det är osäkert exakt när
den övriga delen tillkom, men förmodligen var det mellan 1900-
1920. Kvarteret präglas av de många grusgravarna som är bevarade.
Dessa omgärdas av stenramar eller oxbärshäckar, på ett fl ertal gravar
fi nns även staket eller kättingar som inramning. På jämna avstånd
fi nns trädrader planterade: mellan den äldsta delen och det övriga
kvarteret fi nns en rad äldre, förmodligen ursprungliga, ekar, almar
och lindar, huvudgången kantas av en allé av pelaralm och norr om
denna fi nns ytterligare en allé av pelaralm. Området norr om huvudgången
delas dessutom av två rader höstsyrén. Gravarna ligger
främst rygg mot rygg från norr till söder och mellan raderna fi nns
grusgångar. Vid ett tiotal gravar växer formklippt tuja.
Gravvårdstyper
I kvarter B fi nns de största och mest monumentala gravvårdarna,
typiska köpegravar med grus- eller grästäckning och olika former
av omgärdning. Störst antal stenar är daterade på 1930-50-talen
och ett tiotal daterade vårdar fi nns kvar från det sena 1800-talet.
I kvarteret fi nns ett stort antal odaterade familjegravar, cirka hälften
så många som de daterade vårdarna. De många gravvårdarna
från mitten av 1900-talet följer den då moderna formen med låg
och bred vård, ofta enkelt utförd men på fl ertalet gravar med klassicistiska
dekorationer som tympanonfält och inramande pelare.
Antalet titlar på gravvårdarna är stort och de speglar tydligt staden
Huskvarnas sena historia. Här finns till exempel smedmästare,
fabrikören, verkmästare, verktygssliparen och emaljmästaren men
även kongomissionären, predikanten, metodistpastorn och komministern.
Bland titlarna från de högsta skikten i samhället märks
riksdagsmannen och riddaren, rektor, överingenjör, riksbanksdirektör
och fi l. dr. och kvinnorna representeras av sjuksköterskan,
sjukgymnasten, ämneslärarinnan, sömmerskan och småskollärarinnan.
Mer ovanliga titlar förekommer också genom massören och
f.d fortepiano-fabrikören.
Kvarter C
Kvarter C är det urngravskvarter som anlades 1938. Det ligger
väster om församlingshuset och är ett litet kvarter med tidstypisk
karaktär. Kvarteret delas av en grusgång och i öster fi nns en ingång
vars grindar fl yttats från den gamla kyrkogården vid bruket. Den
södra delen inramas av en hög granhäck medan den norra avgränsas
av en lägre tujahäck mot kyrkan. I söder löper gravvårdarna på tre
sidor längs med häcken, innanför står ytterligare en rad vårdar på
tre sidor och i mitten fi nns tre rader med små, liggande vårdar. På
den norra delen står en rad gravvårdar längs tujahäcken och framför
denna fi nns ytterligare en rad mot en rygghäck av oxbär. Endast ett
fåtal gravvårdar från 1940-talet fi nns idag bevarade.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är tidstypiska med sin enkla utformning
med ingen eller diskret dekoration. De gravvårdar som i söder står
längs granhäcken är höga och smala. De vårdar som står innanför
är något lägre och de liggande är ytterligare mindre än de övriga.
I norr är gravvårdarna lägre och bredare, med ett visst inslag av en
högre och samlare form.
Kvarter D
Kvarter D är ett långt och smalt område som sträcker sig från kvarter
C och norrut längs grusgravskvarterets östra kant. Kvarteret delas på
mitten av huvudingången men de två delarna är så pass lika i ålder
och utseende att de här räknas som ett kvarter. Kvarteret inrättades
1945 och de fl esta av gravvårdarna är från 1950-talet. Gravvårdarna
står placerade mot rygghäckar av tuja och oxbär.
Gravvårdstyper
Att så många gravvårdar är från samma tidsperiod speglas också i
utseendet. Kvarteret är väldigt enhetligt med den för tiden moderna
högre och smalare formen på de flesta vårdar. Ett relativt stort inslag
fi nns av lägre och bredare vårdar. En del av de yngsta vårdarna, från
1990-talet och framåt, har en mer asymmetrisk och naturstenslik
form. Gemensamt för de olika typerna av vårdar är den enkla och
diskreta utsmyckningen. Antalet titlar är få, något som är att vänta
av ett kvarter av den här åldern, nämnas kan ombudsman och missionssekretaren.
Kvarter E
Kvarteret är litet och ligger mellan den södra delen av kvarter D och
Idrottshuset och är tydligt avgränsat med idegrans- och tujahäckar.
Kvarteret anlades på 1960-talet för urngravar och följer därmed den
tidens ideal. I kvarteret har raka linjer undvikits, gravvårdarna ligger i
böljande rader och vegetationen är planterad i slingrande partier.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret sträcker sig från 1960-90-talet och består
av små och runda naturstenar med inskription. I stort sett ingen
utsmyckning eller dekoration förekommer.
Kvarter FKvarter F ligger i norr på kyrkogården och inrättades på 1920-talet.
I norr och öster omgärdas kvarteret av en cirka tre meter hög granhäck.
Det var här allmänna linjen fanns och idag fi nns ett fåtal gravvårdar
från den bevarade. Längst i norr och väster fi nns grusgravar
medan de mer enkla gravvårdarna är samlade i mitten. Gravarna är
placerade i nord-sydlig riktning mot rygghäckar av oxbär, av vilka
varannan är hög och varannan låg. Rygghäckarna har ett tydligt
avslut mot grusgången i söder och grusgravarna i norr. Mellan gravraderna
fi nns nästintill övervuxna gångar av kalkstensplattor.
Gravvårdstyper
Kvarter F är det kvarter på kyrkogården som har fl est olika sorters
gravvårdar. De från allmänna linjen kvarstående vårdarna utmärker
sig genom sin begränsade storlek och att de är ensamgravar. Vårdarna
från 1930-talet och framåt präglas av låga och breda proportioner,
enkel utformning och lågmäld profil. De moderna vårdarna har en
mer asymmetrisk och naturstensliknande form. De vårdar som fi nns
vid grusgravarna är de största och mest påkostade, de flesta är låga
och breda och fl era är utsmyckade med klassiserande element. Titlar
är relativt ovanligt i kvarteret: trädgårdsmästaren, smidesmästaren,
charkuterihandlanden, köpman, omnibussägaren och förman.
Kvarter G
Kvarter G ligger i väster på kyrkogården. Det inrättades på 1970-
talet och består av sex rader med tätt placerade gravvårdar. Kvarteret
öster av en kalkstensgång.
Gravvårdstyper
Kvarteret är väldigt enhetligt vad gäller gravvårdar och eftersom
kvarteret tillkom så pass sent finns inga äldre än från 1970.
Gravvårdarna är typiska för sin tid, det vill säga enkelt utförda
med breda och låga, i vissa fall nästan kvadratiska, proportioner.
Ett fåtal mer utsmyckade vårdar finns men huvudsakligen är
vårdarna moderna. Inga titlar förekommer, som brukligt är på
gravvårdar från denna tid. Gravstenarna är placerade i enkla rader
från norr till söder.
är helt gräsbevuxet och avgränsas i väster av en oxbärshäck och i
öster av en kalkstensgång.
Gravvårdstyper
Kvarteret är väldigt enhetligt vad gäller gravvårdar och eftersom
kvarteret tillkom så pass sent fi nns inga äldre än från 1970.
Gravvårdarna är typiska för sin tid, det vill säga enkelt utförda
med breda och låga, i vissa fall nästan kvadratiska, proportioner.
Ett fåtal mer utsmyckade vårdar fi nns men huvudsakligen är
vårdarna moderna. Inga titlar förekommer, som brukligt är på
gravvårdar från denna tid. Gravstenarna är placerade i enkla rader
från norr till söder.
Kvarter H
Allmän karaktär
Kvarteret inrättades på 1980-talet och ligger på vardera sidan av huvudgången
som leder fram till Calle Örnemarks kors. Gravvårdarna
är vända ut från gången och innanför står en allé av pelaralm.
Gravvårdstyper
Åldern på gravvårdarna sträcker sig från 1983-1991. Utformningen
av vårdarna har en viss konstnärlig frihet, här fi nns ett fl ertal
stenkors, järnkors och asymmetriska vårdar. Detta med personligt
präglade gravvårdar är en tidstypisk företeelse från 1980-talet.
Kvarter J
Kvarter J ligger på den nordvästra delen av kyrkogården och är en
del av den utvidgning som skedde på 1990-talet. Liksom kvarter A
präglas kvarteret av det naturlika med mycket vegetation och slingrande
grusgångar. Ett vattenspel fi nns nedanför den slänt som leder
upp till kvarteren G och H. I norr finns två ingångar från området
vid den servicebyggnad som uppfördes. Dessa ingångar är främst
avsedda för servicefordon.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är typiska för sin tid, daterade mellan
1991 och 2004, och de fl esta är relativt höga och smala. En större
konstnärlig frihet och individualism märks i utformningen av gravvårdarna
vilket skiljer dem från äldre vårdar från andra hälften av
1900-talet. Här fi nns även ett område med typiska urngravvårdar
med små, runda naturstenar med enkel inskription.
Minneslunden
En minneslund anlades 1995 i samband med utvidgningen i söder.
Lunden är formad som en halvcirkel med murar i granit som går
omlott. Bänkar står placerade längs med muren och i den mittersta
muren fi nns en fontän.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
