Tösse socken är sedan ca 1870 en sammanslagning av socknarna Tösse (medeltida) och Tydje (sannolikt medeltida). En ny stor gemensam kyrka, Tösse nya kyrka, stod dock klar redan 1848. Tösse var länge ett eget pastorat med Tösse och Ånimskogs församlingar men är sedan ett par år sammanlagt med Åmåls pastorat. Tösse är sedan gammalt en huvudbygd som gett namn åt Tössbo härad. Centralt genom socknen leder landskapets kanske äldsta och mest betydelsefulla väg, nuvarande riksväg 45, mellan Vänersborg och Karlstad. Naturgeografiskt karakteriseras området av en småbruten öppen slättbygd, den s k Tösseslätten, vilken omges av skogsmarker, mindre dalbygder och skärgård längs Vänerkusten. Jord- och skogsbruk har dominerat näringslivet med bebyggelsen koncentrerad till Tösseslätten och området kring gamla och nya kyrkan, belägna ca en km från varandra. Då Bergslagsbanan drogs fram genom socknen på 1870-talet, parallellt med stora landsvägen, kom ett mindre stationssamhälle, Tösse, att växa fram ca en km öster om socknens gamla centrum vid kyrkorna.
I Tösse församling är Tösse nya kyrka huvudkyrkan. Tösse gamla kyrkan togs ur bruk 1812, såldes 1832 och återinvigdes för sakralt bruk efter en renovering 1961. Den används i begränsad omfattning sommartid. Tydje kyrkplats är belägen ca två km söder om Tösse nya kyrka. Där fanns en träkyrka som revs 1849. På begravningsplatsen, som är i bruk, finns ett kapell och en klockstapel från 1950-talet. . Den gamla kyrkplatsen ligger på en sandås i anslutning till en samlad, byliknande gårdsbyggelse med gårdarna Tydje Stom och Tydjebyn väster om kyrkplatsen.
Tösse nya kyrka är belägen på en höjd, Sörbölekullen, i ett öppet jordbrukslandskap. Genom sin storlek och monumentala läge är kyrkan vida synlig och utgör ett tydligt landmärke i landskapet. Det är en av stiftets största kyrkobyggnader. Strax söder om kyrkan finns en vägkorsning där riksväg 45 möter landsvägen västerut mot Fröskog och Dals Långed. Kring vägkorsningen finns en mindre beyggelsesamling med en bensinstation, några villor och ett karakteristiskt flerbostadshus. Från vägarna finns en tydlig mittaxel orienterad mot kyrkans södra fasad och dess torn och huvudentré. Längs kyrkotomtens södra sida och landsvägen mot Dals Långed löper en naturstensmur. Marken närmast kyrkan består av en grusad plan på dess västra och en del av dess norra sida. I övrigt består marken uppe på kullen av naturtomt med kyrkogården belägen längre ner i sluttningen söder och väster om kyrkan. I kyrkoanläggningen ingår ett församlingshem (tidigare även skola och vaktmästarbostad) samt ett par ekonomibyggnader.
Tösse gamla kyrka är lågt belägen i ett öppet jordbrukslandskap. Kyrkan omges närmast av en gräsyta, den medeltida kyrkogården bortschaktades och dess murar togs bort vid 1800-talets mitt. Strax nordost om kyrkan, på en höjd och vida synlig i det öppna landskapet, är Tösse f d prästgård belägen. Den tidigare kyrkoherdebostaden med pastorsexpedition är sedan ett par år privatägd. Huvudbyggnaden är en stor s k salsbyggnad från 1800-talets början och till det avstyckade jordbruket finns en ladugårdsbyggnad av imponerande storlek. Förutom den tidigare prästgården med arrendatorsbostället finns en f d klockarbostad samt en f d arbetarbostad till jordbruket nära kyrkan.
ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg
LITTERATUR: Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Dalgård, Gottfrid, Tösse och Tydje kyrkor, i Hembygden 1963. / Ekre Rune: Tegel i 1200-talet - om innovationen och Dalslandskyrkorna, i Hembygden 2000. / Micrander, Birgit, Tösse kyrka 1848-1998, 1998. / Runelid Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Älvsborgs läns museiföreing, kulturhistorisk utredning 13, Åmåls kommun 1976.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
