JÄRBO KYRKA KYRKOMILJÖ

Järbo medeltida socken består i väster av småbrutna dalgångsbygder kring Valboån med biflöden och i öster av obebyggd skogsmark på Kroppefjäll. Socknens huvudbygd, i väster, där kyrka är belägen, utgör en del av Valbodalen, sydvästra Dalslands centralbygd. Dalgången, i nord-sydlig riktning, bildar en sammanhängande jordbruksbygd och ett kommunikationsstråk kring den slingrande Valboån. Odlingslandskapet är delvis böljande och kuperat med gårdar i karakteristiska krönlägen. Rikligt med fornlämningar från såväl sten-, brons- som järnålder visar på ett långvarigt utnyttjande av dalgången, som är ett av länets större riksintresseområden för kulturmiljövård. Av särskilt intresse är den tydliga kontakten mellan järnåldersgravfälten och den nutida bebyggelsen. Valbodalen är också centralområde i Valbo härad med Färgelanda pastorat i söder och Högsäters pastorat i norr. Valbo härads gränser motsvarar idag Färgelanda kommuns. Järbo har åtminstone sedan 1400-talet hört till Högsäters pastorat tillsammans med grannförsamlingarna Råggärd, Rännelanda och Lerdal.

Järbo är en utpräglad landsbygdssocken där jord- och skogsbruk varit huvudnäringarna. Någon tätort finns inte men i Skällsäter, ett par kilometer väster om kyrkan, finns en mindre bebyggelsesamling vid en f d station vid den nedlagda Lelångenbanan. Ytterligare någon kilometer västerut finns Järbo skola och dagens viktigaste kommunikationsstråk, länsväg 172, som genomkorsar Färgelanda kommun i nord-sydlig riktning.

Området kring kyrkan utgör ett av det stora riksintresseområdets kärn- eller delområden. På en höjd i det öppna odlingslandskapet, med Kroppefjälls branta västsida som bakgrund, ligger den vitputsade lilla stenkyrkan kyrkan intill Runnsäters by. Den samlade gårdsbebyggelse ger en föreställning om jordbruksbyarnas karaktär före de stora skiftena under 1800-talet. Enligt uppgift hette socknen under 1300-talet Runnsäter. Själva kyrkplatsen är medeltida och den vitputsade stenkyrkan har sannolikt delar av ett medeltida murverk bevarat. Ca 500 meter norr om kyrkan finns gården Stommen vars namn visar dess ursprung som kyrkojord och prästboställe. Gården drogs, liksom flera andra "stommar" in till kronan vid reformationen. Längre fram i tiden var Stora Skällsäter, numera försåld, någon kilometer väster om kyrkan församlingens prästgård. Även i Bråsäter, Högsäters socken, har funnits ett boställe för präster som tjänstgjort i Järbo. Av gårdsbebyggelsen närmare kyrkan framträder Vinnsäter, ca 600 meter norrut, som ett fint exempel på en gårdsmiljö från 1800-talet med flera välbevarade ekonomibyggnader och en s k dalslandsstuga (enkelstuga i två våningar).

Till själva kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1955), en förrådsbyggnad (tidigare vapenhus, 1800-tal), f d kyrkstallar (nu förråd, 1900-tal) samt en personal- och ekonomibyggnad (1994). Bårhuset och det tidigare vapenhuset är belägna på kyrkogården medan de två sistnämnda byggnaderna finns öster om kyrkogårdsmuren i anslutning till en grusad plan vid landsvägen som leder förbi kyrkan på dess norra och östra sida.

ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg

LITTERATUR, RAPPORTER: Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Färgelanda kommun, kulturmiljöprogram, 2005 / Färgelandaboken, En kulturhistorisk översikt, Vänersborg 2004 / Hedlund, Oscar, Valbodalen i ord och bild, Munkedal 1983 / Regeskog, Gustav, Klockare och andra i Järbo, i Hembygden 1988 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980 / Wildenstam, Christer, Restaureingen av Järbo kyrka i Dalsland, i Hembygden 1977