TEGNEBY KYRKA

TEGNEBY KYRKA ligger i nordöstra delen av kyrkogårdens äldre del, på en terrassering något högre än övriga kyrkogården. Inga gravar finns norr och öster om kyrkan. Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur. Norr och öster om kyrkan utgör muren samtidigt stödmur för kyrkogården som här ligger avsevärt högre än marken nedanför. Innanför muren står uppvuxna lövträd. Huvudingången är i väster, från en parkeringsplats, och härifrån leder en bred gång upp till kyrkporten. En mindre ingång via en trappa finns öster om kyrkan, används knappast längre. Gravarna ligger tätt, och de flesta har ram. En del höga och halvhöga gravvårdar skapar karaktär åt kyrkogårdens sydöstra del.

Denna äldre del är utvidgad till nuvarande storlek under 1800-talet, med en förlängning åt väster 1923. Området närmast kyrkan har varit i bruk sedan medeltiden, och nuvarande kyrkans föregångare låg på samma plats som nuvarande.

EN YNGRE DEL ligger väster om den äldre, från 1971-72.

Väster om kyrkogården ligger en parkeringsplats, och invid denna en EKONOMIBYGGNAD med förråd och bisättningsrum. Den är vitputsad och har ett flackt tak, avvalmat åt alla håll. Ritad av Stig Kihlenstam 1971.

FÖRSAMLING 1995: TEGNEBY
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1201, år 1900: 2223, år 1995: 1379

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger enskilt på en höjd i odlingsmarken på Gillebys ägor. Sydväst om kyrkan ligger ett ålderdomshem jämte två gårdar. Gilleby gränsar till Tegneby prästgårds ägor med pastorsexpeditionen som ligger enskilt ca 500 m söder om kyrkan. Ungefär 700 m sydväst om prästgården återfinns en kolerakyrkogård. Kyrkan ligger i ett fornlämningstätt område som bildar riksintresse med länet största koncentration av stenkammargravar och ett långt och kontinuerligt markutnyttjande som under medeltiden resulterar i byggandet av sockenkyrkan. Tegneby ligger på Orust, ca 30 km sydväst om Uddevalla.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långus med smalare, polygonalt avslutat kor, mindre vindfång framför långhusportalerna i norr och söder; tornet i väster är nedtill murat medan den övre delen har stomme av trä.

I: Medeltidskyrka av sten, men i övrigt okänd utformning. Ett torn i väster uppfördes till sina äldsta delar 1692 med nederdel av natursten. Överdelen av trä med tamburin och karnissvängd spira på taket tillkom vid senare ändringar, 1701 och 1705. Riven, förutom tornet.

II: Den befintliga kyrkan uppfördes i tegel 1891, intill den gamla kyrkans torn. Ritningarna utfördes av arkitekt Adrian Crispin Peterson och bearbetades av Carl Möller.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Byggnaden uppfördes i nygotisk stil men har senare helt ändrat karaktär både exteriört och interiört. En genomgripande restaurering efter förslag av arkitekt Axel Forssén 1936-39 medförde att kyrkan erhöll sin nuvarande karaktär. Exteriören förenklades genom att vissa för 1890-talet tidstypiska byggnadsdelar avlägsnades, bl a strävpelarna och portalernas murframsprång. Samtidigt putsades de tidigare blottade tegelmurarna. Fönster och portaler har dock fått bevara sin spetsbågiga form. Långhuset täcks av ett sadeltak. Huvudingången befinner sig i väster och leder in till vapenhuset i tornets bottenvåning. Ytterligare portaler, en i norr och en i söder, återfinns i långhusets östparti. Interiören täcktes från början av öppen takstol och dekorerades med målningar. Forsséns restaurering innebar att takstolen till större delen doldes under tunnvalv och att polygonen i öster inreddes till sakristia (senare lillkyrka), varvid altaret flyttades till långhusets östvägg. Kyrkan putsades även invändigt, varvid de ursprungliga målningarna doldes förutom i det f d koret. Den ursprungliga, öppna bänkinredningen har dock bibehållits. De främre bänkskärmarna ombyggdes vid 1930-talets restaurering. Läktaren i väster härrör från kyrkans byggnadstid och ombyggdes på 1963 efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren. Ett utskjutande parti togs bort varvid barriären gjordes rak. Efter samme arkitekts ritningar tillkom läktarunderbyggnaderna. Av inventarier från den äldre kyrkan märks främst altaruppsatsen och predikstolen (se nedan) från 1600- talet. Dess starka färger lyser upp den nu tämligen neutrala interiören.

Altaruppsats i praktfull barock med kolonner och rikt dekorerat ramverk. Snidad av bildhuggaren Niels Läs, pannåerna målade av Erik Eriksson Grijs. Uppsatt 1696 i Marstrands kyrka, 1807 såld till Tegneby och uppsatt i gamla kyrkan. Då konstverket uppsattes i nuvarande kyrkan 1891 utbyttes pannåerna mot framställningar av Kristus i gipsrelief, utförda av Carl Johan Dyfverman året innan. Pannåerna återinsatta 1939. Predikstol med listverk, maskaroner m m. Provinsiellt arbete från 1638. Ljudtaket 1938. Dopfunt av täljsten med uttömningshål. 1200-talets förra hälft.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.