Vapenhuset ligger i tornet och nås genom entrén och vindfånget i väster. Vindfångets golv är av kalkstensskivor som fortsätter i vapenhuset samt i nästa vindfång mellan vapenhus och kyrkorum. Golvsockeln är också av kalksten. Väggarna är putsade med en relativt slät och ljus yta. Ytterdörren har fyra speglar i varje dörrblad och är marmorerad. Den inre dörren, vilken omges av två vitmålade pilastrar med ett marmorerat överstycke, är en pardörr med tre kvadratiska speglar med konvexa hörn, varav de två nedre är marmorerade och den översta har blyspröjsade glasrutor, nio i varje spegel. Dörrbladet är i övrigt målat i en beige kulör.
Vapenhusets väggar är putsade med en grov spritputs som är rödfärgad vilket ger ett varmt intryck. På västra väggen är en gravhäll inmurad. Mellan vindfången ligger två olika sorters gångmattor i en röd kulör. En marmorerad list ligger längs med taket som är putsat. Fönstren sitter i djupa nischer med en fönsterbräda av kalksten och på fönsterbrädan en sjuarmad ljusstake i svart metall. Fönstren är små och det är lågt i tak vilket gör vapenhuset till ett relativt mörkt rum och ger mer intryck av en medeltida kyrka än ett rum från 1920-talet. Innanfönstren har endast en båge vilka är öppningsbara. I vapenhuset står en kista mot västväggen och i söder en utställning om kyrkans historia och en ställning med informationsblad. Mot norra och södra väggen står fasta bänkar av kalksten med röda dynor som också finns i kyrkorummet. Under bänkarna sitter radiatorer.
Ovan vapenhuset finns i tornet ett mindre rum för noter och ett arkiv. Golv och tak är gjort av tegel. Gråmålade spegeldörrar och plåtdörr till arkivet. På södra samt på norra sidan sitter plåtluckor, tvådelade och tunna, framför fönstren. Tornutrymmet med klockbockar har ett trägolv liksom i lanterninen.
Vindfånget mellan vapenhuset och kyrkorummet har åt söder en uppgång till läktaren och en dörr till en toalett. Installationen av toaletten utfördes 1982. Toalettutrymmet nås genom ett trappsteg och har ett gjutet och stänkmålat golv lika toaletten i sakristian. Väggarna är täckta med målade skivor. Råspont i taket, målat i en ljus färg. Dörrarna i vindfånget har samma utformning som i det yttre vindfånget. I taket sitter en infälld lampa lika de i läktarens undersida. I taket sitter råspont som är vitmålad.
Under läktaren är utrymmet sparsamt möblerat. Bänkarna går in en bra bit under läktaren men utrymmet är ändå luftigt, vilket förstärks av att ljus kommer in från ett fönster på norra och södra väggen. Mot södra bänkkvarteret står flyttbara hyllor med böcker samt barnmöbler, och mot norra bänkkvarteret ett bord med vykort med mera. I norr står också en hög ljusglob. På västra väggen, på var sida om ingången, sitter två inramade planscher. Åtta pelare, till formen kvadratiska med ett nedre något svällande parti, bär upp läktaren. Även arkadernas kraftiga kolonner är infogade i läktaren. I taket sitter infällda lampor från 1920-talet i form av små blommor med mässingskrage samt moderna utanpåliggande armatur. Inbyggda bakom kyrkorummet går två trappor upp till läktaren varav den ena nås från vindfånget och den andra från kyrkorummet. Före ombyggnaden för toaletten gick båda trapporna från vindfånget. Under den ena trappan ligger en städskrubb.
Läktaren är stor och ljus och får ljusinsläpp från de två västligaste fönstren i kyrkorummet. Moderna skyddsräcken är monterade framför fönstren och skyddsräckena är slutna framför trapporna. Det fernissade trägolvet är smalt och ligger på tvären. Längs med golvet löper en grå enkel sockel i trä. Väggarna är putsad lika långhuset men en slätare bröstning och målade kolonner på västra väggen. På denna västra vägg finns en nisch som troligen varit en öppning mot vapenhuset. Från läktaren ser man tydligt de vackra kassettaken i sidoskeppen med sina olika dekorationsmålerier på listerna runt kassetterna samt den vackra målningen av taklisten, delvis marmorerad. Kolonnerna lyfter upp bjälklaget och en taklist markerar övergången till det tunnvalv som reser sig över kyrkorummet. På norra sidan om orgeln står en bänk mot skyddsräcket mot trappan och en bänk mot norra väggen och fönstrets skyddsräcke. På södra sidan står sex körbänkar, vilka blir mindre närmare läktarbarriären. Bänkarna är öppna men i övrigt lika de i kyrkorummet. På norra sidan står lösa stolar med metallben och fanérsits. Det är mycket luftigt framför orgeln och barriären. Orgelpallen är fastmonterad i golvet.
Orgelfasaden från 1920-talet påminner i sin symmetriska uppbyggnad och utformning mycket om orgelfasaden i Näskotts kyrka, men skiljer sig i detaljer samt färgsättning. Orgelfasaden är smal och hög och tynger nästan ned den låga läktaren. Den har ett högre något utskjutande rundat mittparti samt två rundade sidopartier, mellan dessa rektangulära fält med synliga pipor, liksom i de utskjutande partierna. Äggstavslisten under det utkragade övre listverket på orgelfasaden och de små pilastrarna vilka omger de raka partierna med pipor har röd färgsättning. Den resterande orgelfasaden är ljust marmorerad med undantag av baksidan. 1967 byggdes ett spelbord in och då flyttades troligen även fasaden något bakåt för att ge mer plats åt kören. Arbetet utfördes av Åkerman & Lund i Knivsta. På orgelfasaden sitter tre lampor i form av blommor, vilka även återfinns i en röd färgsättning i vindfången tak. Bakom orgeln sitter två vägglampor på var sida om ingången till hallen som leder ut till de andra utrymmena.
Läktarbarriären har ett utskjutande karnischformat mittparti. Barriären är indelad i liggande fält som är ljust marmorerade. Bakgrunden är grå. Mellan fälten finns dekorationer också med marmorerad botten. På barriären är små ljusstakar monterade för stearinljus samt ett skyddsräcke i metall som följer barriärens form.
Över kyrkorummet välver sig ett målat blått trätunnvalv med brädorna i långhusets riktning. De tre takrosetterna är utformade som stjärnor. Från dessa hänger tre olika ljuskronor med kompletterande halogenlampor. Väggarna i kyrkorummet är putsade med en grov spritputs, vilket ger en känsla av en fasadexteriör. I sidoskeppen sitter ett kassettak i en röd kulör som fångas upp bland annat i orgelns färgsättning. Kassetterna är dekorerade med målningar, exempelvis snäckskal samt stjärnor.
Golvet i hela kyrkorummet, samt i koret och sidokapellen, är täckt med kalkstensskivor. En golvsockel av kalksten löper längs med väggarna i koret och delar av sidokapellen. I mittgången ligger en ljusröd textil gångmatta. Längs med långsidornas ytterväggar står bänkar av kalksten med dynor i varma färger. Dynorna vävdes av Jämtslöjd 1926-27. På långsidornas väggar hänger vepor med olika kristna motiv, i en orangefärgad skala. Veporna komponerades av Alexander Berger och vävdes av Karin Nordell. I södra sidoskeppet står ett ljus - och ljudbord av trä, målat i grått. På norra sidan står ett altare av trä med ett glaskors framför fönstret, och blockerar delvis den intilliggande bänken.
Sidoentréerna på södra och norra sidan nås genom att passera ett litet vindfång med en nedsänkning i kalkstensgolvet för en dörrmatta. Inne i vindfången sitter dörrar av en träram med finmaskigt nät för att hålla fåglar borta när dörrarna till sidoentréerna är öppna. De inre pardörrarna är likadana som de i vapenhusets vindfång med undantag av att de två nedre speglarna är marmorerade mörkt grå. Omfattning runt dörrarna är rikt utformade och påminner om en 1700-talsportal genom överstycket i rokokostil. Dörrbladen i sig är målade med en beigegrå nyans, likt entrédörren i vapenhuset. Ovanför dörrarna sitter ett runt spröjsat fönster, djupt inne i en nisch med vitmålade spröjsar som ligger utanpå.
De två bänkkvarteren är slutna mot mittgången med öppna bänkgavlar mot sidogångarna. Golven i bänkkvarteren utgörs av ett upphöjt trägolv som ligger i långhusets ländgriktning. Invändigt är dörrar, ryggstöd, bänk och framförvarande bänks baksida marmorerat i grönt. Bokstöden är marmorerade i en senapsgul nyans med en röd nedre list. Bänkarnas sockel är målad i en mörkgrön kulör. Dörrpartierna är målade i en röd kulör med marmorerade speglar i mitten. Bänkarnas sittplaster täcks av röda textila dynor. Under bokstöden är på senare tid uppsatt nya krokar, märken finns efter andra krokar. På frontens överliggare är två modernare mässingsljusstakar med glasrör över ljuset monterade vilka inte smälter in så bra i resten av kyrkorummets inredning. Bänkarna har inte målats om sedan 1927 då kyrkan invigdes.
Bänkfronten mot koret är målad i samma kulör som resten av bänkarna, men speglarna har ett triumfbågemotiv. Fyra speglar med marmorerade triumfbågar flankerar en äldre bänkspegel från 1711, utförd i plattskärningsteknik med omgivande dekorativt mönster. Bänkkvarteret avslutas på var sida om mittgången med en hög förgylld ljusstake med snidade bladornament ståendes på ett postament. Utrymmet mellan bänkarnas främsta rad och koret är luftigt. 1988 togs en bänkrad på var sida om mittgången bort mot koret och golvet kompletterades med kalkstenskivor. Framför bänkarna står en massa stolar samt ett mindre bord vilka döljer bänkarnas vackra front från koret. Den ovala nummertavlan med förgylld och snidad ram, är monterad på den främre bänkraden i söder och placerades där 1988. Den bakersta bänken kröns av ett rikt utformat överstycke i trä med bladornament, flankerat av två lejon som bär upp en krona samt en medaljong med initialer. Dessa bänköverstycken satt tidigare på bänkfronten mot koret.
Predikstolen sitter på östra väggen norr om koret. Predikstolens korg är förlängd ut mot norra väggen som en balkong. Under förlängningen är ett murat fundament och här kommer trappan till predikstolen upp. Korgen är från gamla kyrkan och daterad till 1654, men ljudtaket sägs vara från Frösö kyrka. Den kompletterades av Olof Ahlberg 1926-27. Ljudtaket målades bl.a. för att bättre överensstämma med korgen. Korgen har en kantig utformning och är rikt utsmyckad, både vad gäller målning och detaljer. Undertill avslutas den med en enkel kort "spira". Färgerna på predikstolen domineras av rött och ljusare blå i marmoreringen som ger ett ålderdomligt utseende. Ljudtaket, vilket är sexkantigt, har likheter med delar av predikstolen i Handöls kyrka vilket tyder på att resterande fragment av predikstolen kan ha hamnat där. I ljudtaket hänger en naken glödlampa och taket är invändigt målat grön med rött mönster längs kanten. Det är ett vackert utformat och dekorerat tak utan att det känns för överdådigt och det står sig fint mot den grova putsen på väggen.. Mellan korg och predikstol finns en målad drapering i grått som går ned på väggen. Framför predikstolens förlängning står en dopfunt i trä med lock. Dopfunten, från 1600-talet, är av trä. Den är sexkantig och har en vacker och dekorativ utformning i ljusa kulörer.
Öppningen mellan koret och kyrkorummet är en rundbågig bred öppning och koret har en mindre bredd än långhuset. Det är upphöjt med två trappsteg. På var sida ligger sidokor med rundvälvda öppningar, vilka tillkom när kyrkan byggdes upp igen efter branden. Det välvda och putsade taket i koret är målat med runda fält med olika motiv. Mellan fälten är olika texter målade. Korets södra och norra väggar är dekorerade med målade röda draperingar och uppställning av grå pelare. Den östra väggen bakom altaret täcks av väggmålningar från tidigt 1600-tal som kompletterades för symmetrins skull 1926-27. Sidoskeppens och korets målningar utfördes av Yngve Lundström. Spotlights är fästa i taklisten som går in över den rundbågiga öppningen till koret, två på varje sida. Nedanför det södra sidokapellet i koret, står en kororgel vilken installerades 1988. Koret är sparsamt möblerat med ljusgloben på södra sidan och en gråmålad ambon på norra sidan. På trappstegen och på utrymmet framför koret ligger en vackert blå textil matta med snirligt mönster av blommor och grenar med blommor i ljusa färger.
Altaruppsatsen är utförd och snidad i trä på 1920-talet av konstnären Olof Ahlberg och sattes upp i kyrkan efter återuppbyggnaden. Den föreställer den välsignade Kristus, Moses och Johannes och Kristi uppståndelse. Samtliga figurer är snidade och står i nischer avdelade av marmorerade kolonner med en bakgrund målad med strålar och streck i guldfärg. Altaruppsatsen står i kontrast mot de i bakgrunden befintliga kalkmålningar vilka upptäcktes och togs fram under uppbyggnaden av kyrkan efter branden 1923. Altaruppsatsens nedre del är brunmålad och relativt enkel. Över den reser sig altaruppsatsen med sin gula marmorering med orange inslag upp mot kortaket. Baksidan av altaruppsatsen är täckt med en träskiva som spikats fast med ett tydligt tidsdokument från uppbyggnaden. På skivan är det målat en ram i vilken det med svart skrift står följande: Efter Rödöns kyrkas brand år 1923 återstod endast murarna. Med bibehållandet av dessa återuppfördes kyrkan åren 1926-1927 och återinvigdes den 28 aug. 1927. Kyrkoherde i församlingen var då prosten N.J. Eriksson. Byggnadskommitterade voro: &&.. Arkitetkten var Sven Brandel, Stockholm. Byggmästare: J.F. Hjort i Gävle. Målaren: Yngve Lundström, Stockholm. Skulptören Olof Ahlberg snidade bilderna i altaruppställningen.
Altarbordet är enkelt, uppmurat och putsat med mörk grå spritputs, likaså dess baksida. Skivan av kalksten täcks av dukar med spetskant som hänger ned länge med kanten runt om hela altaret och ett antipendium hänger framför altarbordets front. På baksidan av altarbordet sitter två element. Den sexkantiga altarringen är sluten med ingång på var sida om altaret på en svart marmorerad sockel. Altarringen utfördes 1926-27. Knäfall samt överliggare är klädda med ett plyschtyg i en ljus kulör. Altarringens barriär är fältindelad med marmorerade speglar vilka i mitten är ljust gula med grå omfattning. Varje spegel markeras med vackert utformade pilastrar. Invändigt är barriären enkel och gråmålad. På golvet innanför altarringen ligger en gul heltäckningsmatta på det fernissade trägolvet. Framför altarbordet står på upphöjningen en marmorerad knäpall klädd med samma textil som altarringen. Bakom altaruppsatsen är ingången till sakristian. På väggen in till sakristian, på östra väggen bakom altaret, finns bevarade väggmålningar lika de i södra sidoutrymmet.
Från det norra sidokoret finns en rundbågig öppning där man når predikstolen från en trappa. Sidokorets väggar har putsade väggar med en bröstning med draperingar och ovan bröstningen väggfält som delas av med målade pelare och ett rött band och sedan tomt fält. Mot norra väggen står en väggfast bänk med radiatorer under bänksitsen. Inne i kapellet står på en upphöjning en kista. Det norra sidokoret, vilket ursprungligen användes som dopkapell, är idag ett förvaringsutrymme. Rummet ger ett rörigt intryck och har helt mist sin funktion. På västra väggen sitter en inmurad gravsten från 1642, liksom i södra kapellets västra vägg.
Det södra sidokoret fick funktion som kapell under 1990-talets början. Det är möblerat med gråa, höga, raka stolar. Altaret är placerat i öster. Där står två silverljusstakar. Under altarbordet ligger en textilmatta i en blå kulör. Altaret tillkom 1993 då rummet fick lösa stolar istället för kyrkbänkar. 1994 togs en kyrkvärdsbänk bort som stod mot södra långsidan. En inbyggd bänk finns i västra nischen i vilken en gravsten från 1600-talet är inmurad ovanför. På var sida om fönstret står låga marmorbänkar. Under fönstret sitter två element. I öster står en dopfunt av trä, med samma slags ljusgrå lasering som på stolarna. I öster finns även en nisch som varit ett fönster men som senare igensatts och här finns bevarade väggmålningar från 1600-talet, uppdelade i fält med av arkader. Resten av väggytan ser ut som i norra sidoutrymmet, med de röda draperingarna upp till fönsterhöjd och väggfälten markerade med ett rött band som följer rummets former. Det finns en utgång till kyrkorummet på västra väggen, tre trappsteg ned. Öppningarna mot koret är stora och rundbågiga och markeras med det röda bandet. Taken i de båda sidoutrymmena är av träpanel och målade i en blå kulör. En markerad taklist löper längs med taket på vilken mörkt gråblåa snäckskal är målade, ett i varje hörn och två på långsidorna och en på gaveln. Takrosetten är målad i samma mörka grönblåa som snäckskalen. I sidokapellet hänger en gjuten takkrona som är elektrisk samt en lampa i norr. Spår efter fuktskador i taket finns i båda sidoutrymmena, framförallt i södra sidoutrymmet.
På kolonnerna till sidoskeppen sitter en lampett i mässing i form av ett snäckskal, i mässing, som reflektor En naken glödlampa i den. På de två främsta kolonner närmast koret är mot församlingen två högtalare fästa. I taket ovan läktaren är fyra spotlights infällda i taket.
Sakristian ligger fyra steg lägre än koret och nås bakom altaruppsatsen i öster. Trappans steg är klädda med kalksten. Precis nedanför trappan finns en lucka i golvet där en trappa leder ned till den tidigare förvaringen av nattvardsvin. Inne i sakristian ligger ett trägolv med smala mörkfernissade brädor. Längs med golvet löper en låg och mycket enkel gråmålad golvsockel av trä, som delvis har lossnat från södra väggen. På golvet framför öppna spisen ligger en kalkstensskiva. Väggarna som är svagt marmorerade, har samma färgton som kyrkorummet, men med en slätare puts. På väggarna i sakristian hänger fotografier av kyrkoherdar och annan församlingspersonal. Taket ser ut som väggarna men utan marmoreringen. Taklisten är enkel och putsad.
Sakristian är enkelt möblerad med bord, stolar och karmstolar, altare med ovan hängande krucifix samt mot västra väggen ett stort klädskåp. Den enda fönstret, åt söder, är djupt indragen i väggen. Fönsterbrädan är av kalksten som smalnar av uppåt. Fönstret är rektangulärt med fyra öppningsbara bågar utan spröjs och färgsatt lika fönstren i kyrkorummet. Under fönsterbänken sitter ett element infällt i väggen, ett äldre element liksom på sydöstra sidan om fönstret. I hörnet nordväst står en inmurad spis med en dekorativ spiselkrans, vilken bärs upp av två stora konsoler av kalksten, liksom spiselkransen. Muröppningen är smal, rektangulär och hög men relativt djup. Framför spisen står en eldskärm av plåt med ett målat motiv föreställandes en medeltida kyrka med klockstapel. På spiselkransen står bilder av kyrkan innan och efter branden.
I östra väggen finns ett skåp inbyggt med trähyllor monterade på en trävägg. Skåpdörren är gråmålad liksom fodret och i dörrbladet har på två ställen fem hål borrats för ventilation. Under det inbyggda skåpet står en liten träkista. På sakristians norra vägg finns en valvöppning som leder in till ett litet kapprum med putsade väggar. Direkt mot väster ligger ett toalettutrymme och mot norr en utgång. I kapprummet ligger en gul heltäckningsmatta och här förvaras textilier vilka hänger på en ställning. På östra väggen sitter ett äldre element. I det mörka utrymmet framför toaletten, sitter på norra väggen en kapphylla, och under det ett äldre element, troligen från 1950-talet. På södra väggen står ett högt och smalt träbord Väggar och tak är putsade i en grå kulör och från taket hänger en lampa. Toalettutrymmet har ett gjutet golv med putsade väggar och lågt i tak.
Det lilla vindfånget mellan innerdörr och ytterdörr har kalksten på golvet och en dörrmatta ligger framför ytterdörren. Golvsockel är av kalksten och tröskeln av trä. Ytterdörren har sex speglar vilka är marmorerade och över dörren sitter ett fönster med galler på utsidan. Väggarna och tak i vindfånget är putsade med spritputs i en vit kulör. Dörren in till vindfånget har samma stora spegel med konvexa hörn lika klädskåpets speglar.
Källarutrymmet under sakristian nås genom en kopparplåtsinklädd trädörr på kyrkans östra sida, bredvid sakristians södra vägg. Innanför ytterdörren leder en gjuten betongtrappa ned till en trädörr. Källaren, med två rum, under sakristian har gjutna golv, tak och väggar. På södra och norra sidan går kulvertar med eldragningar och vattenledningar. Det främre rummet har ett litet fönster åt söder, vilket ger rummet ljus. Källaren innehåller elskåp samt diverse saker.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
