GILLHOVS KAPELL

Byggnaden är av trä och har en stomme av stolpkonstruktion som försetts med liggande panel på förvandring under fönstren och stående spåntad panel ovanför. Kapellet består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat korparti i sydost. Sakristian är vidbyggd vid kapellets södra gaveln. Denna del är lägre och smalare än långhuset. Vid norra gaveln finns ett torn med entréport. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak, sakristian av ett valmtak. Taken är täckta av falsad kopparplåt. Från början var de täckta av spån. Tornet, som har rektangulär grundplan, täcks av sadeltak i nord-sydlig riktning på vilket sitter en lanternin med spetsig, plåtklädd spira. Lanterninen är öppen. Taksprången på både långhuset och tornets sadeltak är dekorativt utformad med figursågade taktassar längs långhusväggarna och konsoler på gavlarna.

Exteriörens vita panelarkitektur med dekorativa grönmålade snickeridetaljer uppvisar en blandning av klassicistiska drag med vissa medeltidsinspirerade inslag. Långhuset har sex rektangulära fönster med vardera sex höga, spröjsade bågar. De tre översta bågarna avslutas upptill med en figursågad gotiskt inspirerad dekoration. Fönsterbågarna och fodren med överliggare är målade gröna. Entrén till vapenhuset består av en pardörr med speglar som är målad i grönt, grått och rött. Ovanför dörren finns ett överljus med spetsig form. Entrén täcks av ett sadeltak uppburet av konsoler. Mot öster och väster finns på tornet små fönster med fyrklöverform. Tornets ljudluckor är upptill formade som en spetsig båge som för tankarna till islamsk arkitektur. Också ljudluckorna är gröna.

Sakristian har separat ingång från väster, sannolikt tillkommen vid en stor renovering på 1950-talet. Mellan ytterdörr och innerdörr finns ett vindfång. Ytterdörren är målad i mörkare grönt, grågrönt och brunt. I sakristian finns tre enluftsfönster, två mot söder och ett mot öster. Ytterbågen är försedd med diagonala spröjs som bildar ett kryss. Anders Fernlund gjorde allt smide till kyrkan som är bevarade i låsanordningarna.

Interiören har en sparsmakad panelarkitektur. Kyrkorummet täcks av ett plant brädtak som är målat vitt. Den liggande vitmålade panelen på väggarna delas upp av stående brädor som döljer brädornas skarvar. Bröstningspanelen under är målad blå. Fönstren är målade vita på insidan. Det finns innanfönster. Tidigare värmdes kyrkan upp med kamin och det finns ett märke i taket mellan första och andra fönstret mot väster där rökutgången var placerad. Kyrkans öppna bänkinredning är delvis ombyggd och moderniserad på 1950-talet. Bänkarna är målade i beige kulör med blåa lister. Korbänkarna på var sida om altaret har bänkfronter med blåa speglarna precis som första bänkkvarteret.

Läktaren i norr bärs upp av fyra runda pelare med förgyllda kapitäl. Orgeln tillhör inte kyrkans ursprungliga inredning utan köptes 1929. Orgelfasaden är troligen från 1894. Vid installationen av orgeln höjdes taket mellan två takstolar för att bereda plats åt orgeln. På läktaren finns de ursprungliga bänkarna bevarade med rektangulära gavlar och raka bänkstöd och sits. Dessa är enfärgade i beigt.

Altaruppsatsen är från byggnadstiden. Korset med svepeduken är skulpterad av bildhuggaren Johan Edler d.y. På väggen bakom det förgyllda korset finns en landskapsmålning, visande Kvinnorna på väg till Kristi grav. Den omges av ett målat ramverk med kolonnarkitektur och draperimålning. Alltsammans är målat av Paul Grelsson från Haverö. Två enkeldörrar på var sida om altaruppsatsen leder in till sakristian. Nummertavlan i korbänken är också original. Predikstolen med rokokoformer utfördes sannolikt av Jöns Dahlström 1772 och övertogs vid kyrkbygget från Haverö kyrka i Medelpad. I vapenhuset finns den enda trappan upp till läktaren. Under trappan finns elskåpet installerat. På andra sidan finns ett sekundärt städskåp.

Kappellet renoverades 1954 efter förslag av arkitekten Karl Martin Westerberg. Då togs dörren till sakristian upp, en del av utrymmet mellan ytterpanel och innerpanel isolerades, kyrkan fick elektricitet och den öppna bänkinredningen byggdes om. Sannolikt var det då som det obehandlade golvet första gången lackades. Enligt Westbergs beskrivning av kyrkan före restaureringen var fönster och ytterporten i exteriören målade brungula och invändigt var fönsterbågarna ljusgrå. Predikstolen konserverades varvid den äldre färgsättningen plockades fram och återskapades. Äldre bilder visar en vit predikstol med förgyllda dekorationer på den svängda korgen. De senare snickeridekorationerna avlägsnades. Numera sitter dessa på trappan upp till predikstolen. Vägglamporna i glas tillkom. I sakristian byggdes ett skåp för förvaring.

Omkring 1960 byttes sedan det gamla spåntaket ut mot nuvarande plåttak i kopparplåt. Senast åtgärdades kyrkan 1986 då väggarna isolerades ytterligare och interiören åter målades. Bröstningspanelen fick sin nuvarande blåa kulör som enligt handlingarna varit den ursprungliga och övriga väggar och tak målades vita.