Päls

Dampäls av pannofix (fårskinn), brunfärgad.
Lätt utsvängd modell med schalkrage, inskurna fickor samt enkel knäppning.
Brunt crepe de chine-foder.
Brukad av Almida "Mida" Bergstrand f. Karlsson 7/8 1900, d. 17/8 1980.
Maken Jörgen Bergstrand var plåtslagarre. De bodde omodernt på Birkagatan 27 i ett rum och stort kök. Almida tyckte inte om att laga mat, varvid de ofta gick ut och åt middag. Paret var barnlöst.
Bil. Personuppgifter.
Ingrid Roos Björklund april 1995.

Givaren skriver följande i ett brev.:

"Sthlm 24 oktober 1994.

Min morfar hette karl August Karlsson, född 1871, död 1956, 84 år. Han var den siste dagsverkaren vid Rikstens säteri i Tullinge utanför Stockholm, hos familjen Arvid Cederström.
Han och hans hustru Charlotta Margareta (dog i barnsäng något år efter 1903, vet ej när) fick 4 barn:
Elin f 28/6 1895, död 27/1 1961
Albert f 19/1 1899, död 10/5 1985
Augusta Almida Ingeborg f 7/8 1900, död 1980
Siri Sofia Viktoria f 28/5 1903, död 1984
Almida,eller som hon alltid kallades, Mida, gifte sig någon gång på 1920-talet med Jörgen Bergstrand, fackligt aktiv plåtslagare. Själv var hon alltid yrkesarbetande, sist som tvätterska, bl.a. på SARA:s tvätt vid Vanadisplan och där fick hon guldklocka.

Plåtslagare hade ganska bra betalt. De bodde omodernt på Birkagatan 27, hörnhuset mot Tomtebogatan, omodernt i ett rum och stort kök.

Ved skulle eldas i kakelugnen och i vedspisen. men moster och morbror hade en liten gasspis med två lågor stående på vedspisen. Gasspisen fungerade inte om inte mätaren matades med gaspolletter. De köptes antingen i mjölkafären eller på Elverket på Torsgatan.

Moster lagade helst inte mat, hon var inte road, så de gick ut mycket och åt. Bland annat ofta på Runan, hörnan Dalagatan, numera Tennstopet.

Och gick man ut och åt så var man finklädd. Herrarna i kostym, mörk, vit skjorta och slips, mörka välborstade skor, mörka strumpor. Då rökte man cigarr eller cigarrcigarett. Moster Mida som rökte också hon, rööökte en oval cigarett som köptes i pappask och hette Stambul, med minareter utanpå asken. Sånt satte fantasin i rörelse hos en liten flicka.

Moster var klädd i sidenklänning. en blank korallröd bl.a., crepe georgette och chiffong var vanligt förekommande material i damkläder. Eller den lilla svarta, kanske i sammet eller svart siden, med en liten spetskrage i halsen, gärna litet urringad. Över klänninen om det var den årstiden kanske hon bar sin svarta sidenripskappa, under höst och vinter en vacker kappa i tweedliknande tyg med en stor pälskrage i pannofix på.

Den pannofixpäls som nu Nordiska museet får tyckte moster Mida var så fin att hon knappt nändes använda den, bara när det var svinkallt under 40-talsvintrarna. Den är ett vackert körsnärsarbete. Pälsen kom i min ägo vid mosters död 1980. Men den är för tung att bära om man har dålig rygg. Det känns som att ha hela fåret på ryggen så jag förstår moster att den inte är så sliten. Någon gång på 30-talet måste morbror Jörgen ha haft råd att köpa pälsen till moster som gladdes åt att se så finklädd som möjligt.
Det var ett mycket lyckligt äktenskap som ändades på Trossen när morbror Jörgen dog 1978. Moster blev sjuk på sin 80-årsdag och dog tio dagar efter. "

(Undertecknat Helle af Trolle)

Ingrid Roos dec 2004.